Sammanfattning Utgångspunkten i masteravhandlingen är att mellanmänsklig dialog är en förutsättning för tänkande i konstnärliga processer. Mitt syfte är att undersöka vilka dialogiska former som är verksamma i tänkande och hur relationen mellan dialog och tänkande kan interagera i olika konstnärliga kontexter. Masteravhandlingen är uppbyggd med tre spår: teorispåret, samtalsspåret och dramatikspåret. I teorispåret utgår jag ifrån Martin Bubers, Michail Bachtins och Hannah Arendts texter om dialog och tänkande. I samtalsspåret diskuterar jag teoretikernas idéer med en fokusgrupp bestående av yrkesverksamma konstnärer inom skilda konstnärliga discipliner. Informanternas erfarenheter kommer i dialog med teorierna. I dramatikspåret presenterar jag exempel på hur sceniska dialoger kan tillföra ytterligare en komplexitetsnivå i diskussionen om vår förmåga och oförmåga till mellanmänsklig dialog. De tre spåren visar tillsammans, utifrån skilda infallsvinklar, att dialog i konstnärligaprocesser inte är möjlig utan en ömsesidig tillit. Tilliten ska i sammanhanget förstås som en aktiv handling att vilja samtala, för att kunna samtala. Det framkommer också hur betydelsefull frågan och lyssnandet är för att kunna tänka och ha en dialog. När vi ställer frågor behöver vi öppna oss för att vi inte vet och lyssna för att höra även det vi inte förväntar oss. De oväntade frågorna och det oväntade lyssnandet. Spåren visar också hur tänkande inbegriper ett görande, i en konkret och fysisk bemärkelse, som en förutsättning för att fördjupa tankeprocesser. Kroppen som en del av tanken. Till detta utmärks konstnärligt arbete av att ha en riktning utanför sig själv, en riktning vars vilja är att kommunicera med den andre. Utan riktning till konstverkens mottagare faller dialogen samman. / Abstract The premise of this master’s thesis is that - within the context of the artistic process -interpersonal dialogue is a prerequisite for the act of thinking. My aim is to investigate which dialogue forms are active in such acts of thinking and how dialogue and thinking can interact in different artistic contexts. The thesis consists of three tracks: a theory track, a conversation track and a drama track. In the theory track, I expand on Martin Buber’s, Michail Bachtin’s and Hannah Arendt’s texts on dialogue and the act of thinking. In the conversation track I discuss these theories with a focus group of professional artists active in a variety of fields. Here the practical experiences of the informants come into dialogue with the theories expressed in the thesis. In the drama track, I show how different scenic dialogues are able to add yet another level of complexity to the discussion of our ability (or inability) to participate in interpersonal dialogue. The three tracks show from a variety of perspectives that dialogue within the artistic process is not possible without mutual trust. In this context trust is understood as an act of intending to engage in dialog. Mutual trust also exposes the importance of questioning and listening in order to be able to think and participate in dialogue. When we ask a question we must be open to that which we do not know and to that we do not expect to hear. The tracks also show that the act of thinking is also an action, in a physical, practical sense, which is itself a prerequisite to being able to think more deeply. It is also important that artistic work be characterized by having an aim beyond itself - an ambition to communicate with an Other. Without such an aim, dialogue can only fail.

Sverige rankas ofta som ett av världens mest jämställda länder och år 2015 uttalade den socialdemokratiska regeringen, med Margot Wallström i spetsen, sina utrikespolitiska ambitioner med avsikt att föra den feministiska kampen framåt. Regeringen menade nämligen att den svenska jämställdhetsmodellen, med dess verktyg för jämställdhetsintegrering, borde vara tongivande också på den internationella arenan. Studien har därmed ämnat att undersöka det feministiska utrikespolitiska fältet, där syftet varit att studera hur utrikesförvaltningen och regeringskansliet positionerar Sverige i en internationell kontext. Hur beskrivs svensk jämställdhetspolitik och vad innebär den feministiska utrikespolitiken i praktiken? Genom ett diskursanalytiskt angreppssätt i kombination med intersektionella- och postkloniala teoretiska ramverk, har materialet brutits ned och kritiskt granskats, för att framhäva vilka sanningsregimer och attityder som ligger latent inskrivna i regeringens språkbruk. Detta för att få förståelse för vilka motsättningar och målkonflikter som påverkar implementeringen av de 'universella jämställdhet' som proklameras. Vilka individer avser regeringen hjälpa?

SAMMANFATTNING Hjerpe, Madeleine  Kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet - Viktiga aspekter att belysa i religionsutbildning, men hur?  En kvalitativ studie av lärarnas undervisning om ett centralt innehåll i religionsvetenskap 1   Studien syftar till att öka kunskapen om hur ämneslärare i religion ser på de möjligheter och utmaningar som finns i undervisningen av det centrala innehållet "Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet" som ingår i kursen "Religionsvetenskap 1" och på vilka sätt de förankrar detta praktiskt i sin undervisning, i gymnasieskolan. Det är en kvalitativ studie där intervjuer med en semistrukturerad stil som metod. Fem religionskunskapslärare på fyra gymnasieskolor i södra Sverige har intervjuats. Resultaten analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och diskuteras i relation till tidigare forskning och läroplansteori, vilket är studiens teoretiska perspektiv. Resultaten visade att lärarna påpekade att undervisning i religionsvetenskap och i detta specifika centrala innehåll bidrar till viktiga diskussioner i klassrummet. Lärarna kan arbeta mer nyanserat och behandla religion ur ett individ-perspektiv. Utmaningarna som lärarna pekar på gällande undervisning i detta kunskapskrav är att det kan väcka starka känslor, vilket kan vara överväldigande för vissa elever. Elever kan också få sin världsbild och uppfattning utmanad, vilket kan vara problematiskt. Externa faktorer som påverkar undervisningen är bristen på tid. Exempel på hur lärarna förankrar detta centrala innehåll praktiskt i sin undervisning innefattar diskussioner, skriftliga uppgifter och uppgifter relaterade till de fyra aspekterna. Resultatet visar även på att flera av lärarna inte ser detta kunskapskrav som åtskilt från de andra kunskapskraven.                      Nyckelord: Centralt innehåll, gymnasium, kunskapskrav, läroplan, religionskunskap, undervisning   Keywords: Central content, curriculum, knowledge requirement, religious studies, teaching, upper secondary education / ABSTRACT Hjerpe, Madeleine Gender, socio-economic background, ethnicity and sexuality - Important aspects to highlight in religious education, but how? A qualitative study of teachers' teaching of a central content in Religious Studies 1   The study aims to increase knowledge about how subject teachers in religion view the opportunities and challenges that exist in teaching the central content "Religion in relation to gender, socio-economic background, ethnicity and sexuality" which is included in the course "Religious Studies 1" and in what ways they anchor this practically in their teaching, in upper secondary education. This research is a qualitative study using interviews with a semi structured style as a method. Five Religious Studies teachers, in four schools in the south of Sweden have been interviewed. The results were analyzed by using a qualitative content analysis and discussed in relation to the literature and curriculum theory, which is the study’s theoretical perspective. The results showed that the teachers point out that teaching in religious studies and in this specific central content contributes to important discussions in the classroom. The teachers can work in a more nuanced way and treat religion from an individual perspective. The challenges that the teachers point out when teaching this knowledge requirement are that it can arouse strong emotions, which can be overwhelming for some students. Students can also have their worldview and perception challenged, which can be problematic. External factors that affect the teaching is the lack of time. Examples of how the teachers anchor this central content practically in their teaching involves discussions, written assignments and assignments related to the four aspects. It also appears that many of the teachers do not see this knowledge requirement as separate from the other knowledge requirements.                             Keywords: Central content, curriculum, knowledge requirement, religious studies, teaching, upper secondary education Nyckelord: Centralt innehåll, gymnasium, kunskapskrav, läroplan, religionskunskap, undervisning

This thesis aims at formulating a human rights justification based on the assumption that disbelief in human rights is found in communicative grounds, rather than some sort of unreasonable evil. I first identify what I believe to be a flaw in the communicative strength of existing human rights justifications in explaining why rights should be. I suggest that there is a gap between the justifications of human rights that contain metaphysical narrative, and the justifications that rely on subjective experience of rights as good. I further explain how this is a gap that political consensus and the idea of Kantian moral reason cannot seem to fill. I subsequently boil this gap down to the concept of value, since the foundation for each justification is based on a type of value. These are categorized as either given value – which applies to all attributes of value that is “given” to us independently of our actions or opinions, or created value – which applies to all attributes of value that stem from social interaction (thus action) and experience. As justifications are funneled into either of these two categories of value, it begins to look like no other type of value exist, and as a result no one looks for it. To respond to this problem, I formulate a philosophical explanation, in Robert Nozicks terms. This explanation shows that there may be other routes to apply to value than sticking to simply given or created value. My explanation utilizes the three theories of philosophical anthropology, internal metaphysical realism and Wittgensteins philosophy of language, and it is based on the result of an analysis of material consisting of human rights justification arguments by Nicholas Wolterstorff, Alasdaire MacIntyre, Martha Nussbaum and Richard Rorty. The actual philosophical explanation I formulate utilizes the metaphysics of Helen Steward to provide a given-value foundation for the primitive reactions of Stefan Eriksson, which creates value through social organization. Overall, I find that there are untried possibilities which may allow for a different type of value to act as the foundation for a human rights justification. My contribution to the field rests in the novelty of the theories used in my explanation, and the angle of the problem formulation.

The aim with this paper is to study the different portrayals of evil as seen in Mary Shelley ́s Frankenstein. The analysis of the material is supported by two theories of evil, to further establish an objective aspect to the main subjective interpretation of the content. The analysis is conducted with the support of Claudia Card ́s theory of evil from the book The Atrocity Paradigm, as well as Arne Johan Vetlesen ́s theory of evil from the book Studies of evil. Card ́s theory of evil takes the rains in determining whether or not a deed should be deemed as evil or just unethical. Meanwhile, Vetlesen ́s theory focuses more on determining the causes of evil and what motivates evildoers to commit acts of violence towards other people. These two theories work well together to better understand the abstract and concrete shapes of evil in the novel. The conclusion drawn in the paper is that both Frankenstein and his creature are capable of evil deeds. The creature does do more evil deeds than Frankenstein, but nevertheless, they both commit acts of evil according to Card ́s criterium for atrocities. Furthermore, while the creature seems to lack Vetlesen ́s articulated cultural symbols, Frankenstein seems to lack in a sense of responsibility and growth. Since neither Card nor Vetlesen claim to be able to determine whether or not a person is predominantly evil or good, this paper will not try to answer that question, but rather discuss the characters as a whole based on the results from the analysis.

In her philosophical work, Luce Irigaray questions the universal genderless subject and advocates that it should be recognized as being implicitly male. As a result of this she proclaims a need for a new type of language, with a different set of logic, that is able to include women as subjects – which she calls “womenspeak”. In this essay I will account for Irigaray’s understanding of “womenspeak” in order to see if what she is describing also could work as a new understanding of art. “Womenspeak” is a language that defies logic, and contains contradictions without losing factuality – which also could be considered as a valid description of art. I will later argue that using Irigaray’s philosophy’s emphasis on practice, our conception of art could shift from being mainly oriented towards finished art works, to also include the artist’s practice, which would lead to a fuller understanding of art as a whole.

The aim of this study was to explore the purposes and effects of women’s leadership in rituals in relation to their social and religious role in society. This was carried out by using qualitative methods and analyzing the data by using ritual theory and theories on religion and gender. The interviews and observations focused on two rituals carried out by women: the Partiv Puja and the Chhath Puja. The results show that women participate in the rituals for religious, cultural, and social reasons, and that their participation in the rituals could be viewed as a reclaim of the public space of religious practice. Furthermore, the women’s participation and leadership in rituals could also, from a ritual theoretic perspective, be viewed as a tool to refuse and change social power structures. The research was carried out in Varanasi, India, during an eight-week Minor Field Study and the study was performed by using observations and interviews, which were conducted between the 21st of October and the 2nd of December 2018 / Målet med denna studie var att utforska syften och följder av kvinnors ledarskap och deltagande i religiösa ritualer i relation till deras sociala och religiösa roll i samhället. Studien genomfördes genom kvalitativa metoder samt en analys av resultaten ur ett ritualteorietiskt perspektiv, samt med hjälp av teorier om religion och kön. Intervjuerna och observationerna fokuserade på två ritualer som utförs av kvinnor: Partiv Puja och Chaath Puja. Resultaten visar att kvinnor deltar i ritualerna av religiösa, kulturella och sociala anledningar, samt att deras deltagande skulle kunna ses som ett återtagande av den offentliga platsen för religiöst utövande. Tilläggningsvis skulle kvinnors deltagande och ledarskap i ritualer, ur ett ritualteoretiskt perspektiv, även kunna ses som verktyg för att gå emot, och förändra, sociala maktstrukturer. Studien genomfördes i Varanasi, Indien, under en åttaveckors Minor Field Study och utfördes genom observationer och intervjuer. Dessa ägde rum mellan den 21:a oktober och den 2:a december 2018.

In this paper I argue that aesthetic appreciation of nature should be reflective and based on respect for nature. I believe first-hand experience is crucial and that nature can be aesthetically experienced freely in a multi-sensory way. Aesthetic experience will bring attention to features of the environment which the subject needs to reflect on and make sense of. My main argument is how Yuriko Saito’s metaphorical notion of “lending your ears to nature’s own story” and “recognize its reality as apart from your own” can manifest the moral obligation of reflecting on what is given in experience. Some implications of this notion will be looked at. First, the perplexity that nature has its own reality and story apart from us while nature is also what encompasses our own life and grounds the experience of judging it. Contemplation on this issue may bring with it a strong sense of self- and environmental awareness that potentially can result in a sublime response. Second, to lend your ears to a story of a landscape leads to considerations about authenticity and true wilderness. I argue that one can think of wildness and authenticity to acquire a better understanding and one should not see those terms as a basis for value judgments. I will then take a closer look at the links between the moral considerations and the aesthetic experience itself. To preserve the autonomy of taste I separate the perceptive and reflective parts of aesthetic experience, saying that although both levels can inform one another, knowledge or moral considerations don’t necessarily determine aesthetic judgment. Departing from other cognitivists, I don’t think the wild is per definition beautiful, it is even sometimes difficult to aesthetically appreciate at all. In the last chapter I consider the significance of the sublime affect in establishing aesthetic relationships with more diverse environments.

Undersökningen som gjorts i denna studie bygger på en analys om hur de mänskliga rättigheterna aktualiseras i samhällsdebatten om trossamfunds statsbidrag. Syftet med uppsatsen har varit att genom ett mänskliga rättigheters perspektiv titta på hur samhällsdebatten ser ut i Sverige om trossamfund och vad för argument författarna lägger fram för deras sak. Trossamfund har under en tid kommit att bli ett aktuellt ämne, på grund att en del trossamfund som använt skattemedel till ändamål som rekrytering till terrororganisationer. Medan andra i stället har blivit kritiserade för att ha tolkat heliga skrifter homofobiskt, hedersförtryckande och icke främjande av barns rättigheter. Med detta sagt har det huvudsakliga syftet varit att undersöka statens inställning gentemot trossamfunden i förhållande till de mänskliga rättigheterna. Detta har kunnat göras genom att titta på om författarna argumenterar för att staten ska respektera en positiv eller negativ skyldighet av religionsfrihet. Tillexempel att staten anser sig ha en skyldighet att respektera religionsfrihet i en positiv mening, genom statligt stöd till trossamfund. Medan om staten i stället anser sig ha en skyldighet att respektera religionsfrihet i en negativ mening, i och med det inte heller skyldighet att stödja religion så får även då staten inte heller hindra religionsutövning. Av materialet som använts i denna uppsats har det framgått tre olika positioner i fråga om statens stöd till trossamfund. Den första är att inte främja trossamfund i form av statsbidrag, samt att staten bör ta bort hela bidraget som går till trossamfund. Detta eftersom trossamfunden inte gör nytta i samhället och staten har inte skyldighet att stödja religion, i och med detta bör staten fortsätta respektera religionsfrihet i en negativ mening. Den andra positionen hävdar att trossamfund bör fortsätta främjas i form av statsbidrag, men med striktare demokratikrav. Denna position påstår också att trossamfund som religiös aktör gör nytta i samhället. Medan den sista positionen i stället tittar på utredningen som gjordes på Myndigheten för stöd till trossamfund, där man år 2018 kom fram till att trossamfund gör nytta och att bidraget kommer fortsätta gå ut till trossamfund. Denna position argumenterar för att trossamfund är en nyttig religiös aktör i samhället som värderar demokratiska principer lika mycket som sekulär verksamhet, samt att staten bör fortsätta ha en positiv skyldighet till religionsfrihet.

In this scientific essay I am describing and analysing the digital challenges in the classroom which lead to situations where the students take the role of a teacher leading to a situation which may challenge the teacher's authority. By implementing theories about teaching and practical knowledge I am evaluating the meaning of the teachers role in the nowadays more digital classroom from the perspective of a mothers tongue teacher, doing so by  evaluating my own experiences and through interviews with other teachers and reflections of existing research literature. The method in this study is essay-writing and my own reflection about the situation of new working conditions that I describe in my story that takes place in an ongoing pandemic. The Covid-19 pandemic has led to new working methods including the inevitable usage of digital tools. In the reflection part I am studying the materials from the semi structured interviews with my colleagues where the teachers get to describe their own experiences and fears towards the increasing digitalization in their classrooms. The results have shown that the technical and digital challenges have had an ambivalent impact on teachers during the pandemic. It appears that digital tools are a support for their teaching and learning but can be used in different ways during lessons. Today all the teachers are using digital tools in the classroom, some more than others. The informants have confirmed my hypothesis that digitalizatilization affects the teachers status and authority. But the question if digitalisation increases or decreases the authority of a teacher can still be debated. Based on the decisions that we make, our authority is being affected - this sentence is a part of the conclusions in my study. The method of trial and error when approaching different bumps on the road allows us to find ways to approach those obstacles by implementing practical knowledge that appears with professional practice. With experience as a base one can experiment as well as question the used methods and therefore find new solutions to new challenges. / I min vetenskapliga essä beskriver jag och analyserar de digitala utmaningar i klassrummet som lett till situationer där elever klivit in i lärarrollen och får vara de som lär läraren och på så sätt kan utmana lärarens auktoritet. Med hjälp av teorier om lärandet och praktisk kunskap omfamnar jag betydelsen av lärarens roll i nutidens, allt mer digitala klassrum utifrån ett modersmålslärares perspektiv, egna berättelser, via intervjuer och reflektioner över existerande forskningslitteratur. Metoden i denna studie är essäskrivandet och min reflektion kring nya arbetsförhållanden vilka jag tar upp i min berättelse som utspelar sig under en pågående pandemi. Covid-19 pandemin har lett till nya arbetssätt med bland annat ofrånkomlig användning av digitala verktyg. I min reflektion ankrar jag således i mitt materialurval från semistrukturerade intervjuer med mina kollegor där modersmålslärarnas egna utsagor kring erfarenheter och farhågor inför den ökade digitaliseringen sätts i relation till tidigare forskning. Det har visat sig att de nya tekniska och digitala utmaningarna har haft en ambivalent påverkan på modersmålslärarens praktik under pandemin. Det framträder att digitala verktyg är ett stöd i undervisningen men de kan användas på olika sätt i modersmålslärarnas arbete. Idag använder alla lärare digitala verktyg i klassrummet, en del mer, andra mindre. Informanterna har bekräftat hypotesen att digitaliseringen påverkar lärarnas status och auktoritet men frågan om digitaliseringen höjer eller sänker lärarnas auktoritet kan fortfarande ställas och diskuteras. Av beslut vi gör, i vårt omdöme påverkas vår auktoritet - denna mening leder till en av slutsatserna i min studie. Att testa sig fram är en metod som kan passa bra för att tillämpa de praktiska kunskaper som uppstår i modersmålslärarnas yrkespraktik. Med erfarenhet som bas kan en experimentera, ifrågasätta och på så sätt finna nya lösningar.