AbstractThe aim of this study is to examine how individuals, part of a rural Christian parish,express their religiosity and beliefs in a Swedish context. Furthermore this study seeksto understand these religious expressions through different views on social construction,secularization and the privatization perspective, such as lived religion, in particular. Byusing qualitative interviews with 8 individuals analyzed with the theories mentionedabove my results show that secularization has provided many individuals with aChristian identity, however, not necessarily a Christian faith. Instead several of theparticipants show a self-developed religious expression not automatically connectedwith Christian religious practices. One of the participants has, despite a Christiansocialization, developed a non-religious identity. Furthermore my results show that theparticipants do not feel obliged to take part in the parish, its activities nor entertain theidea of becoming active within the Church of Sweden. These results indicate thatsecularization has provided the participants’ reality with either a self-adapted privatizedform of religious expression or a lack of religiosity due to an interrupted Christiansocialization. The results also show a lack of interest in Christian discourse. Thisindicates that the Church of Sweden is not able to retain its relevance in the participants’lives due to its passiveness.

Svenska medborgare har anslutit sig till terrororganisationen Daish. Många av dessa individer kommer från Göteborg. Syftet med denna forskning är att undersöka hur det kom sig att göte-borgare är överrepresenterade bland svenska Daish-medlemmar. Många av Daish-resenärerna har återvänt till Göteborg. I denna forskning undersöks också Göteborg stads strategi för åter-vändande Daish-medlemmar och hur radikaliseringsprocessen ser ut för individer som ansluter sig till våldsbejakande extremism. I denna uppsats tillämpade vi kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Materialet i uppsatsen grundar sig på intervjuer med två göteborgare som har anslutit sig till Daish och sedan återvänt till Göteborg. Intervjuer har också hållits med tre poliser och två so-cialarbetare som arbetar mot våldsbejakande extremism i Göteborg. Resultaten visar att Göteborg sticker ut i listan bland Sveriges särskilt utsatta om-råden, och att orsaken till att Göteborg är överrepresenterat beror på segregation och utanför-skap. Resultaten visar att vissa stadsdelar i Göteborg har hög arbetslöshet, låg utbildning och dåliga skolresultat. Klyftan mellan utsatta områden och övriga Göteborg växer. Invånarna i dessa områden upplever detta som orättvist, diskriminerande samt att det väcker frustration. Undersökningen visar att klyftan utnyttjas av individer med religiös, klan eller patriarkal makt som ersätter den demokratiska strukturen i de segregerade stadsdelarna. Terrororganisationen Daish är en av aktörerna som har utnyttjat övriga samhällets frånvaro i utsatta stadsdelar. In-formanterna påpekar att Daish-rekryterare överöser religiös propaganda på individer som redan är frustrerade på samhället.

Den här uppsatsen är en studie av läromedel från 1960-talet och fram till idag. Syftet med min uppsats är att undersöka hur ämnesområdet ateism tas upp samt i vilken omfattning man gör det i läroböcker från 1960-talet fram till idag. Det jag kommit fram till utifrån mina frågeställningar är följande: Av alla de läroböcker som jag tagit upp i undersökningen är det bara de två böckerna från 1960-talet som låter ateismen få ha en egen rubrik. I de böcker jag nämner från 70-talet och fram till 90-talet tycker jag att de kapitel som tar upp ateism har en viss negativ laddning i sitt uttryck. Religionslös, religionskritik och frågan: ”Finns Gud? Till skillnad från dessa böcker så har läroböckerna från 1990-talet och framåt kapitel, där man tar upp ateism, som har ett positivare uttryck. ”Livets mening”, ”Sökande efter en livskompass”, ”Livsåskådningar utan Gud” och ”Religioner och livsåskådningar”. Ateismen får även en negativ innerbörd när den förknippas så intimt med marxismen och därmed också med de hemskheter som gjorts i marxismens namn. Det kan bli svårt för elever att skilja på att ateismen inte är likställt med marxismen. Det är i princip bara i böckerna från 60- och 70-talen som det görs en åtskillnad mellan olika former av ateism. Den starka kopplingen till marxismen gör även att begreppet ateism ofta beskrivs ur ett historiskt perspektiv. De senare böckerna beskriver hur det ser ut för den enskilda människan vad det gäller troende och ateism. Man uttrycker här ateismen som ett aktuellt och meningsfullt valalternativ. Efter 1970-talets böcker blir det mindre viktigt att precisera olika former av ateism samt att ateismen får mindre utrymme, det skulle man kunna tolka som att ateismen blir mindre intressant som livsåskådning att lära ut. Genom min undersökning tycker jag att det växer fram en bild av att ateismen får ett allt mindre utrymme i läromedlen för gymnasieskolan. Detta tycks ske i två steg. I ett första steg kan man se att i böckerna efter 1970-talet faller preciseringarna av olika former av ateism bort. I ett andra steg faller den historiska beskrivningen av ateism bort i böckerna från 1990-talet fram till idag.

Världen har alltid varit social och miljömässigt föränderlig, men den post modernalivsstilen och ingripandet på naturens rytmer har påskyndat den omvälvande förändringensom vi upplever idag. Klimatförändring och miljöförstörelse i denna bemärkelse har attgöra med den samtida sekulära förståelsen av människans relation till naturen och denonödiga utvinningen av naturliga resurser. Klimatrörelsen med utgångspunkt ivetenskapliga och traditionella kunskaper utvecklar en ideologisk plattform och enekologisk helhetssyn för att förändra tanke- samt handlingsmönster, och motverkaklimatförändringens förödelser som ett preludium i skapandet av en hållbar framtid. Syftet med denna studie är att kartlägga de filosofiska spår av urfolks visdomar som kanfinnas i dagens klimatrörelsers principer och övertygelser. Ett annat syfte är att reda utden traditionella filosofins roll i de nutida progressiva sociala rörelserna samt att avgöraom dessa världsbilder utgör relevanta tillägg eller alternativa till ett nytt perspektiv somkan leda mänskligheten ur en överhängande klimatkollaps. För att uppnå syftet med denhär studien har en resumé av olika urfolks världsbilder samt av samtida miljö-ochklimatrörelser verksamma i Sverige och i världen insamlats. Den kvalitativa metoden iform av en diskursanalys används i undersökningen för att koppla materialet till de temansom undersöks och dra fram ett nyanserat resultat. Resultatet visar att ekologiska idéer om att se världen som ett sammanlänkat system, attrespektera och bevara mångfald och återställa balans och harmoni med naturen ärfilosofiska beståndsdelar som kan spåras till urfolks världsbilder. Dessa kopplas dessutomtill principer och miljömässiga ståndpunkter hos de olika grenarna av de nutida klimatrörelserna. Det faktum att dessa filosofiska element inspirerar till en miljömässigt sundlivsstil och en hållbar utveckling gör detta till relevanta alternativa/tillägg till modernttänkande och livsstil. En kort analys och tillämpning av undersökningens resultat medutgångspunkt av Durkheims teori The social as sacred bekräftar den traditionellafilosofins giltighet och relevans i dagens miljö och sociala verklighet.

The purpose of this study is to see how religious resources and prison staff can promote and support the inmate to religious commitment as part of their rehabilitation process. The questions asked to delineate how the availability of religious resources looks like in the institutions and how prison staff and religious actors can promote religious commitment as well as how religious resources, staff and religious actors can contribute to promoting positive changes and creating a meaningful existence for the inmates. The method that has been used is semi-structured interviews where six religious representatives have been interviewed. The theoretical framework used consists of a sociological and an existential input. Previous research has shown that there is a lack of studies on religion in prisons and therefore I want to contribute to that research. The essay shows that religious resources can play a big role for the inmates and that the humane function is of great importance. It also shows that the availability of religious practice has shortcomings that limit the chance to pursue religious practice.

Through the application of a phenomenological hermeneutic approach, this study seeks toexamine how seven moral dilemmas can be understood through the lenses of utilitarian ethicsand virtue ethics. These dilemmas are derived from Pablo Vierci’s depiction of a real-life1972 plane crash tragedy in the non-fictional book Society of the Snow. By incorporatingprevious research on similar topics, this study situates itself within the broader academicdiscourse on moral ethics, while providing a contemporary interpretation of a significanthistorical event depicted in literature. The goal of this research is to explore the practicalapplications of utilitarianism and virtue ethics in real-life scenarios. The findings indicate thatanalyzing moral dilemmas through these ethical frameworks deepens our understanding ofmoral philosophy, making complex and distressing moral choices more comprehensible. Byengaging with the intricacies of these theories and their practical implications, individuals canunderstand the complexities of moral decision-making with greater insight and sensitivity.

Denna essä undersöker rektors roll i en verksamhet där statligt uppdrag ser ut att kollidera med de förutsättningar som ges till skolorna via kommunen som finansiär och arbetsgivare. Upplevelsen speglas i situationer där lärare och vårdnadshavare ser ut att ha en annan förståelse för skolans uppdrag än den som rektor upplever sig ha utifrån de styrdokument som råder och de möjligheter som kommunen tillhandahåller. En fråga är vad rektor behöver veta om kunskapen hos medarbetare för att kunna leda. Undersökandet utgår från Aristoteles kunskapsbegrepp med fronesis som tyngdpunkt, läsning av Finks beskrivning av Aristoteles begrepp samt med hjälp av Sa Cavalcante Schuback och Schön gällande förståelse som övergår i handling.   Dessutom utifrån teorier om ledarskap och synen på förståelsens roll i ledarskap där ett perspektiv av mytbildning i skolan undersökts vilket kan vara en förklaring till den svåra situation som både lärare och rektor befinner sig i. / The essay examines the role of the principal in an organization where the state’s mission seems to clash with the conditions provided to schools by the municipality as the fonder and employer. The experience is reflected in situations where teachers and parents seem to have a different understanding of the school’s mission than the principal perceives based on the curriculum and budget provided by the municipality. One question is what the principal needs to know about the knowledge of teachers in order to lead. The investigation is based on Aristotle’s concept of knowledge with phronesis as the focus, reading Fink’s description of Aristotle’s concept, and with help from Sa Cavalcante Schuback and Schön regarding understanding that transitions into action. Additionally, based on theories of leadership and the role of understanding in leadership, a perspective of myths in school is also examined, which may be an explanation for the difficult situation in which both teachers and principals find themselves.

This thesis explores the normative significance of making a rights-backed, authorized demand as a right holder. Rights, I argue, enable their holders to make a special kind of demand which comes with a special force. It is, in other words, one of rights' functions that they are demands-enabling. I single out what sort of demands I am interested in exploring. I also look at how these special demands are normatively significant. I call them rights-backed, authorized demands. They are normatively significant, first, because of the interesting role they play in other agents' practical-reasoning, and , second, because the very making of these demands, as a matter of rights, is empowering in an abstract way. I go on to contrast my view with other ‘demand theories' in existence and conclude that my view is substantively different. In particular, existing demand theories of rights all fail to sufficiently highlight the importance of actual demands, and instead focus on the ‘status' of ‘being in a position' to make demands. I argue that this focus is a fundamental mistake. I also consider how my view can contribute to some related literature on rights. First, I argue that my view highlights a new function which rights have: it has interesting implications on the shape of the long-standing debate between the will and interest theory of rights. Second, I argue that my view provides us with a new way to counter one of the most discussed criticisms of the existence of welfare human rights, which is the argument that rights must correlate with some specific duties as a necessary existence condition, and that human welfare rights fail on this mark. I conclude that if human rights indeed have a demand-related function as I argue, it weakens the intuitive appeal of this criticism.

This essay reflects upon a group process where the goal was to use an art exhibition as a source of inspiration. The purpose of introducing art through an Exihibition was to generate associations that lead to subjects for dialogue and therefor developed a creative process amongst the group. We used the experience that came out of the visit and phrased questions regarding electrical light sources to mediate to the children. The main questioning is regarding the transformation from conformity to a more experimental approach to children’s learning. My dilemma concerns me getting caught in between two different points of view and not always knowing to whom the dilemma should be addressed, towards the staff or the organisation. My investigation concerns the role of a supervisors communications skills in relation to aesthetics as a learning process. Secondly, I reflect upon pedagogic documentation and how it can be used in the preschool practice. Through the pedagogic documentation, I can reflect upon the children’s becoming in relationship to the spatial dimensions and their relationships towards each other. My purpose of outcome was to investigate creative thinking in relationship to a group process in the preschool practice and how one can go about to introduce art as a catalysator for a creative process.

The main purpose of the thesis is to investigate the possibility of bridging the dichotomy between Islam and the criteria of modern society by means of reinterpreting the principles (foundations) of Islam. The reformists Abdolkarim Soroush, Sedigheh Vasmaghi and Tariq Ramadan seek to prove that the methods keeping strictly within the boundaries of tradition interpreting the Quran along the lines of previous generations is not necessarily the sole means of coming to an understanding of the Quran’s message. The thesis discusses these reinterpreters’ critique of tradition and their arguments for the possibility of uniting the principles of Islam with the prerequisites of modern society. In conjunction with this, the question whether modern society presupposes a strict division between the private and the public sphere is problematized from a point of departure in Jeffrey Stout’s Democracy and Tradition. The thesis attempts to show potential conceptions of a modern society based on the principles of Islam.