No description available.

Vårt examensarbete utgår från de stora resultatskillnaderna mellan pojkar och flickor i skolan. Studien är inspirerad av Åhslund (2019) som belyser och lyfter fram framtida forskningsmöjligheter kring att kritisk granska undervisningspraktiker med syfte att utjämna dessa skillnader. Vi valde därför att studera didaktiska val som kan gynna alla i klassrummet och därigenom ge både pojkar som flickor förutsättningar till goda resultat i skolan. Studien baseras på fyra lärare, två lärare per skola, dessa två skolor är strategiskt utvalda där den ena skolan har en inriktning på kooperativt lärande. Genom en enkät, klassrumsobservationer och intervjuer undersökte vi om skolornas arbetssätt och didaktiska val kan stödja pojkars kunskapsinlärning. Vår teoretiska utgångspunkt för studien grundar sig i den didaktiska triangeln och hur man utifrån olika sätt att arbeta förhåller sig till den.  Resultatet visar på att ett didaktiskt engagemang, en tydlig struktur samt att känna till elevernas styrkor och svagheter är viktiga delar för pojkars inlärning i skolan. Den pedagogiska inriktningen, kooperativt lärande har betydelse och ger lärare en struktur att förhålla sig till och ger därmed läraren ett ökat stöd i undervisningen. En grundläggande struktur finns i det kooperativa lärandet vilket stöttar pojkar i skolan men det gynnar samtidigt alla elever. Det kooperativa arbetssättet utvecklar också den sociala förmågan hos eleverna, vilket är aspekter som främjar pojkars skolgång. Vår slutsats är att ett kooperativt lärande i kombination med engagemang och en god relation med eleverna gynnar pojkars inlärning samtidigt som det inte missgynnar flickors.

Vårt syfte är att klargöra huruvida den pedagogiska verksamheten lyckas med det jämställdhetsarbete som åläggs dem genom styrdokumenten. I denna undersökning har pedagoger och barn i en förskolegrupp och en klass i skolår 6 intervjuats och observerats. Både pedagoger och barn har tillfrågats om vad genus betyder för dem. Vidare har de fått svara på hur de tycker att jämställdhetsarbetet fungerar i verksamheten. De resultat vi fått stämmer överens med de vi funnit i tidigare undersökningar, att traditionella könsmönster finns rotade hos de flesta av oss. I vår undersökning använder vi oss bland annat av Hirdman, Gens och Fagrells teorier kring genus och hur traditionella könsmönster skapas. Dessa mönster är ett hinder mot att uppnå ett tillfredsställande jämställdhetsarbete. Våra resultat visar att pojkar tillåts ta det största utrymmet och att både pojkar och flickor verkar nöjda med detta. Flickorna verkar mer öppna för gränsöverskridande mellan könen. Pedagogerna är, trots att de inte riktigt kan definiera vad jämställdhet innebär, medvetna om sitt professionella uppdrag och försöker arbeta mot jämställdhetsmålen i styrdokumenten.

Abstrakt Syftet med detta arbete är att undersöka vad lärare kan göra för att motivera eleverna till NO- lektionen. Undersökningen syftar till att se om det finns skillnader mellan pojkars och flickors intresse för naturvetenskap. Detta examensarbete bygger på en intervjuundersökning som genomfördes i sjundeklass med åtta elever, fyra pojkar och fyra flickor. Undersökningen visade att läraren har stor betydelse för att väcka intresse hos eleverna. Detta sker genom att variera undervisningen efter elevernas behov. Undervisningen visade också att intresset för naturvetenskap skiljer sig åt mellan pojkar och flickor. Pojkarna är mest motiverade till kemiområdet, medan flickorna är mest motiverade till biologiområdet. Dessutom är flickorna mer intresserade av att välja NO-linje i gymnasiet.

The purpose of this study was to investigate what factors affect and motivate girls and boys in grade 8 to their participation in the subject of sport and health. For the purpose to be achieved, a quantitative method was used and, in order to interpret the result, an motivation theory was used to categorize the students' motivational factors.  The quantitative method consisted of a digital questionnaire that the students answered via a link. The questionnaire consisted of a number of questions answered by students in grade 8 and which were then compiled. The study was conducted at a high school school in a smaller town in Västra Götaland County. The survey consisted of a total of 93 students, of which 44 boys and 49 girls.  The result showed, among other things, that both boys and girls indicate that they participate in the subject because it is fun and because they can move. Almost half of the boys and about 30% of the girls indicate that they participate in order to get grades on the subject. Furthermore, the results of the study showed that both the girls and the boys think that the teacher's way of teaching has a bearing on motivation. They choose several different options but it is fun and interesting lessons and the teacher is happy and positive who gets the highest response rate. The lesson content in the subject of sport and health is also something that motivates both girls and boys according to the results. There are significant differences between the sexes, especially in the classroom music and movement. The result shows that the girls feel great motivation for music and movement while the boys have a significantly lower motivation for this content. The result, however, shows that both boys and girls are positively tuned and have a high motivation for both ball games, games and co-operative exercises.

Skolinspektionens (2018) beskriver hur tävlingsmomentet är ett vanligt förekommande moment som tar stor plats i undervisningen, trots momentets frånvaro i styrdokumenten. Tävling kan enligt tidigare forskning (Stolz, 2014) leda till ett negativt klimat för lärande där elever känner sig utpekade samt utsatta. Syftet med studien är därför att undersöka hur gymnasieelever upplever tävlingsmomentet i undervisningen samt om eventuella skillnader i upplevelser beror på kön eller idrottslig bakgrund. Studien som utförts har ett kvantitativ förhållningssätt, där en enkät har konstruerats och används som datainsamlingsmetod. Enkäten delades ut till 231 elever fördelade på två skolor i sju olika klasser. Av de 231 som fick enkäten var det 221 som valde att fylla i enkäten och gav sitt samtycke till deltagande i studien. Enkäten består framförallt av påståenden som eleverna besvarar med likertskalor, men avslutas också med tre öppna frågor för att få en djupare bild av fenomenet. Resultatet av studien visar att många elever oavsett kön eller idrottslig bakgrund uppskattar tävlingsmomentet och motiveras av att det förekommer i undervisningen. Resultatet visar också att de skillnader som finns verkar bero på kön snarare än om eleverna är idrottsligt aktiva eller inte. Från resultatet går det dra slutsatsen att tävlingsmomentets förekomst i undervisningen kan motiveras av dess popularitet och motivationshöjande effekt. Ytterligare en slutsats för lärare att ta hänsyn till att elever lägger vikt vid att prestera i aktiviter med tävling. Lärare bör se till att eleverna vilja att prestera inte övergår till prestationsångest eller en stress över att behöva prestera.

Denna studies syfte var att öka kunskapen om lärares uppfattningar kring pojkars och flickors attityder och eventuella resultatskillnader inom läsning och läsförståelse. Detta gjordes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Tidigare forskning visar att det finns skillnader mellan pojkars och flickors attityder till läsning. Miljön omkring eleverna kan ha en stor påverkan på attityden till läsning. Gällande resultatskillnader visar forskning att flickor presterar bättre än pojkar. Pojkar anser att läsning är något som görs av flickor och kvinnliga lärare. Sociokulturellt perspektiv ramar in studien. Resultatet visade att lärare upplevde att viss skillnad fanns men då gällande attityder. Lärare ansåg inte att de märkte någon resultatskillnad gällande pojkar och flickor i sina klasser. Lärare beskrev att de inte medvetet funderat på ifall det fanns skillnader mellan pojkars och flickors resultat, vilket kan varit orsaken till att de inte har uppfattat några skillnader i sina klasser. Slutsatsen var att lärare såg en viss skillnad gällande attityder till läsning och läsförståelse, men inte gällande resultatskillnader. Trots det visar nationella och internationella tester att det finns en skillnad. Lärarnas omedvetenhet kan vara ett resultat av normer i samhället, vilket betyder att problemet behöver synliggöras och medvetandegöras för att kunna förändras. Detta för att garantera en likvärdig utbildning för både pojkar och flickor. / The purpose of this study was to increase our knowledge of how teachers view boys’ and girls’ attitudes about reading and possible reading comprehension. This study was based on interviews with a total of five teachers. Previous research shows that there are differences between boys’ and girls’ attitudes towards reading. The environment around the students can have a big impact on the attitude to reading. Previous research shows that girls generally are better at reading than boys. There is a general attitude amongst boys that reading is something only girls and female teachers do. A sociocultural perspective framed this study. The results of the study show that teachers to some extent agree on that boys and girls have different attitudes towards reading. They all stated that they had not noticed obvious differences in results between genders in their classes. The teachers that were interviewed had not consciously contemplated whether there were any differences in results between boys and girls. The conclusion is that teachers see a certain difference in attitude towards reading and reading comprehension, but not regarding difference in results. National and international tests show that there is a difference in results. Teachers´ unawareness can be a result of norms in society, which means that teachers need to be aware of the problem to be able to change it. This is to ensure an equal education for boys and girls.

Forskning visade att cirka var fjärde pojke har svårigheter med läsningen. Att läsförmågan är mer bristande hos pojkar än hos flickor kan resultera i en senare språkutveckling och vara avgörande för pojkars prestation inom alla skolämnen. Denna litteraturöversikt syftade därför till att redogöra för vad som kan förklara pojkar och flickors skilda förmågor i läsning på lågstadiet och hur lärare kan kompensera för dessa. De två frågeställningar som skulle besvaras var: Vad kan förklara pojkar och flickors skilda läsförmågor? Hur kan lärare kompensera för de skillnader som finns i pojkar och flickors skilda läsförmågor?. Tio referentgranskade artiklar inhämtades från en forskningsdatabas och är grunden för studiens resultat. Anledningen till att valet föll på dessa artiklar berodde på att de kunde bidra med att svara på forskningsfrågorna och undersökte elever på lågstadiet. Med hjälp av tematisk analys tematiserades samt analyserades sedan de valda artiklarna. I resultatet framgick det att elevers skillnad i motivation, attityder till läsning och lärares förväntningar hade ett samband med pojkar och flickors skilda läsförmågor. Detta kunde förklaras genom att lärare hade lägre förväntningar på pojkar samt att pojkar hade både en sämre motivation och attityder till läsning, i jämförelse med flickor. Däremot kunde tilltro till läsning och oro kopplat till läsning inte lika starkt bevisas ha ett samband med pojkar och flickors skilda läsförmågor. Resultatet synliggjorde även att lärare behöver bli medvetna om stereotypa föreställningar, uppmuntra och stötta pojkar samt tillgängliggöra ett brett utbud av böcker, för att kompensera för de skillnader som finns. / ​​Previous research showed that around one in four boys have difficulties with reading. The fact that reading skills are more deficient in boys than girls can result in later language development and can be decisive for boys' achievements in all school subjects. The purpose of this literature study was therefore to present what explanations there are for boys and girls different reading skills in primary school and what teachers can do to compensate for these differences. The two research questions that were to be answered were: What can explain boys and girls' different reading skills? How can teachers compensate for boys and girls' different reading skills? Ten peer reviewed articles were collected from a research database and were the basis for the studies result. These articles were included because they could contribute to answering the research questions and investigated children in primary school. Through thematic analysis the chosen articles were thematized and analyzed. The result showed that students' differences in motivation, attitudes to reading and teachers' perceptions had a connection to boys and girls' different reading skills. This could be explained by the fact that teachers had lower expectations when it came to boys reading and that boys had both lower motivation and poorer attitudes towards reading, compared to girls. On the other hand confidence in reading and anxiety in connection to reading could not as strongly be proven to have a connection to boys’ and girls’ different reading skills. The result also showed that teachers need to be conscious about stereotypical representations, encourage and support boys and have a large supply of books available, to compensate for the differences in reading skills.

<p>This paper studies the schoolstaffs experiences of children with ADHD within the region of Kalmar kommun. The aim is to describe and analyze these experiences from a gender perspective. The study is of a qualitative art and is based on six interviews whith school principals. The theory that is used to analyze the six interviews is the theory of socialconstructivism. The study shows that boys and girls generally is treated differently by the schoolstaff. It also shows that the schoolstaff does not always have the knowledge that is necessery to observe children, mainly girls, with ADHD.</p><p> </p>

This paper studies the schoolstaffs experiences of children with ADHD within the region of Kalmar kommun. The aim is to describe and analyze these experiences from a gender perspective. The study is of a qualitative art and is based on six interviews whith school principals. The theory that is used to analyze the six interviews is the theory of socialconstructivism. The study shows that boys and girls generally is treated differently by the schoolstaff. It also shows that the schoolstaff does not always have the knowledge that is necessery to observe children, mainly girls, with ADHD.