Citizens are in need of information to form an opinion about how society works. As a reviewer of the Public power the media plays an important role in a democratic society. The communicative power shift appears in contemporary media landscape, where technology offers great opportunities for actors to use their own channels to communicate their own image and thereby influencing power over the agenda. Alongside this, the number of communicators is increasing which makes power of resources affects the communicative whole picture. The study is based on a media profile case of the described assault and looks at what can happen strategic communicative at a police department when journalism offers a negative image. Aside from that it also examines questions about the role of authority and of media criticism authorities together with communicative power sharing. The Study is based on theories of power and legitimacy. Citizens have the expectation and perception of an organization's operations. This can be contrasted with the organization's actual actions and activities. If these two are far apart a gap of legitimacy appears which ultimately affects confidence in the organization. To bridge the legitimacy gap the organization can use legitimacy-building communication. Legitimacy building communications is a term established through this study. It is difficult to draw a clear line for it was acceptable in an agency's criticism of the media. Opinions differ greatly and ultimately it is about a matter of opinion and what lies in the eyes of the beholder. / Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

Studiens syfte är att undersöka hur socialtjänsten och polisen samverkar för att förebygga ungdomskriminalitet i Eskilstuna kommun. För att samla in material till studien har nio stycken kvalitativa intervjuer, med 10 respondenter, genomförts. Samtliga respondenter arbetar med eller inom samverkan mellan polis och socialtjänst. Resultatet visar att kommunen arbetar aktivt med samverkan på olika sätt, bland annat genom arbetssätten Sociala insatsgrupper och SSPF (Skola, socialtjänst, polis och fritid) på en individnivå. Utifrån en strukturell nivå arbetar kommunen främst med samverkansöverenskommelser och lägesbilder. Trots dessa arbetssätt påverkar de resursbrister som finns samverkan negativt, vilket leder till en mindre önskvärd samverkan. Det beskrivs att sekretesslagstiftningen även är ett hinder för samverkan mellan polis och socialtjänst. Utifrån resultatet dras slutsatsen att det finns flertalet viktiga aktörer i kommunen för en välfungerande samverkan. Ett större perspektiv hade därav varit intressant för vidare studier. / Youth criminality is a important topic nowadays and the aim of this study is how the social services and the police collaborate between eachother to handle the problems caused by youth criminality in Eskilstuna kommun. 10 qualitative interviews were used to gather material. The interview candidates were either working with the social services or the police, or were involved in the collaboration work. The results from this study showed that the municipality work with collaboration in different ways, for example with methods as ‘Sociala insatsgrupper’ och SSPF The result also shows that collaboration occur on a structural level. The study illustrate what encourage and prevent collaboration. Communication, roles and coordination are examples of what encourage. Lack of communication and resources, but also secrecy prevent collaboration. Based on the result, it is concluded that there are several important organisations in the municipality for a functioning collaboration. An extended perspective had therefore been interesting for further studies.

Bibliography: p. 86-93.

<p>Denna C-uppsats undersöker socialarbetares och polisers åsikter och attityder kring unga lagöverträdare. Avsikten med studien är att öka förståelsen mellan dessa två myndigheter och genom det skapa en plattform för bättre samarbete. En annan intention är att genom insikt i varandras åsikter bidra till att bemötandet av unga lagöverträdare blir mera samspelt. Urvalet begränsas till poliser och socialsekreterare som har arbetat eller arbetar med ungdomar i Stockholm City och Stockholms förorter. Studien är en kvantitativ studie som genomfördes med hjälp av enkäter. Sammanlagt var det 138 personer som ombads att delta i undersökningen, av dessa var det 112 personer som valde att besvara enkäten.</p><p>Av resultatet går att utläsa att det finns både likheter och skillnader mellan de olika yrkesgrupperna. Likheterna visade på att både socialarbetare och poliser anser att det bästa redskapet för att minska brottsligheten är genom förebyggande arbete och samarbete. En annan likhet var att båda yrkesgrupperna ansåg att de främsta orsakerna till att ungdomar blir kriminella är bristande kontroll från föräldrar eller problematiska familjeförhållanden. Skillnader fanns främst när enkäten berörde straffmyndighet och påföljder. 54 procent av poliserna och 86 procent av socialarbetarna ansåg att 15 årsgräns var en lagom ålder för straffmyndighet, dock ansåg 44 procent av poliserna att straffmyndighetsåldern borde sänkas. När det gäller påföljder så ses störst skillnader på frågor som berör grövre brottslighet. Majoriteten av poliserna ansåg att fängelsestraff var den bästa påföljden för mord och bankrån, socialsekreterarna ansåg att behandling på slutet ungdomshem var rätt påföljd för dessa brott.</p>

<p>Studiens syfte var att öka förståelsen och kunskapen om hur upplevelsen av diskriminering, på grund av sexuell läggning, hos öppet homosexuella män inom stockholmspolisen kan se ut. Studiens frågeställningar var: (1) Upplever informanterna, vilka är öppet homosexuella män anställda inom Polisen i Stockolm sig diskriminerade? (2) om det finns en upplevelse av diskriminering, hur upplevs den av informanterna och i vilka former förekommer den? För att besvara frågeställningarna tillämpades en kvalitativ metod där djupintervjuer genomfördes med fem öppet homosexuella polismän arbetande inom Stockholmspolisen. Gemensamt för samtliga informanter var att upplevelsen av diskriminering mot dem själva var låg. IP menade dock att de upplever en jargong på arbetsplatsen som rymmer en negativ inställning till homosexuella i form av bland annat nedvärderande kommentarer. Informanterna upplever att polismän har mer negativ inställning till homosexuella än poliskvinnor. Samtliga informanter menade att den psykiska hälsan påverkas negativt om man döljer sin sexualitet. Studiens resultat analyserades i ett mångdimensionellt perspektiv, utifrån en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats. Analysverktygen var social konstruktionism, rollteori och queerteori. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur poliser i yttre tjänst uppfattar att polisens grund- samt vidareutbildning, fyller behovet av förberedelse inför livshotande och potentiellt traumatiserande händelser i deras yrkesutövning. Datainsamling gjordes med hjälp av strukturerade intervjuer. Informanterna bestod av 10 polisassistenter ifrån myndigheterna i Linköping, Motala och Norrköping. Urvalet gjordes på basis av antal tjänsteår, där inklusionskriterierna var att informanterna skulle ha fått hela, den under 2005 införda, bastaktiken under grundutbildningen. Detta resulterade i att informanterna, efter 6 månaders aspiranttjänstgöring, hade arbetat mellan 2-14 månader. Resultatet visar att samtliga informanter känner sig väl förberedda inför livshotande och potentiellt traumatiserande händelser i tjänst, så väl det går att förberedas inför detta genom teori och praktiska övningar. Dock kan informanterna inte beskriva att de ännu tagit del av någon vidareutbildning kopplad till frågeställningen, vilket kan bero på den relativt korta tid de varit i tjänst.</p>

<p>Bakgrund: I takt med nedskärningar inom det svenska försvaret har ett stort antal officerare behövt byta yrke. Många av dessa officerare har valt nya karriärer som lärare och poliser. Vi har valt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan officersyrket och lärar- och polisyrket, med avseende på ledaraspekten. </p><p>Syfte: Vårt syfte är att analysera om en omskolad officer passar in i sin nya ledarroll som lärare eller polis. </p><p>Avgränsning: Då alla poliser arbetar på ordningsenheten till en början är det denna avdelning vi främst behandlar. </p><p>Genomförande: Vår studie bygger dels på litteratur inom ledarskap inom Försvarsmakten, skolan och polisen, dels på besöksintervjuer med två före detta officerare samt två nya kollegor. </p><p>Resultat: Vi har i vår studie kommit fram till att det främst är personliga faktorer som egenskaper och kompetenser som gör att en före detta officer ärlämplig som lärare eller polis. De egenskaper och kompetenser som är önskvärda för officerare stämmer väl överens med de egenskaper och kompetenser som är önskvärda för lärare och poliser. Vi menar också att officerare i och med sin utbildning har en bra förutsättning för att utveckla dessa egenskaper och kompetenser.</p>

<p>Bakgrund: I takt med nedskärningar inom det svenska försvaret har ett stort antal officerare behövt byta yrke. Många av dessa officerare har valt nya karriärer som lärare och poliser. Vi har valt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan officersyrket och lärar- och polisyrket, med avseende på ledaraspekten. </p><p>Syfte: Vårt syfte är att analysera om en omskolad officer passar in i sin nya ledarroll som lärare eller polis. Avgränsning: Då alla poliser arbetar på ordningsenheten till en början är det denna avdelning vi främst behandlar. </p><p>Genomförande: Vår studie bygger dels på litteratur inom ledarskap inom Försvarsmakten, skolan och polisen, dels på besöksintervjuer med två före detta officerare samt två nya kollegor. </p><p>Resultat: Vi har i vår studie kommit fram till att det främst är personliga faktorer som egenskaper och kompetenser som gör att en före detta officer är lämplig som lärare eller polis. De egenskaper och kompetenser som är önskvärda för officerare stämmer väl överens med de egenskaper och kompetenser som är önskvärda för lärare och poliser. Vi menar också att officerare i och med sin utbildning har en bra förutsättning för att utveckla dessa egenskaper och kompetenser.</p>

<p>Studiens huvudsyfte är att försöka förstå hur lärare och poliser ser på en samverkan mellan skola och polis. Jag har i mitt arbete sökt svar på hur man skulle vilja samarbeta, vilka fördelar som finns med ett samarbete samt vad som legitimerar ett samarbete. </p><p>Studien bygger på intervjuer med nio lärare och poliser. Som teoretisk bakgrund till intervjustudien redogör jag för den forskning som finns om ett samarbete mellan skola och polis och ett brottsförebyggande arbete i skolan. Jag presenterar även några teorier om hur barn tar till sig normer och värden, moralutvecklingsteorier. För att ge en bakgrund till och söka svar på vad som legitimerar ett samarbete mellan skola och polis utökar jag min teoretiska bakgrund genom att upp vad som finns skrivet om ett samarbete i styrdokument för skolans och polisens verksamhet. </p><p>Resultatet av min intervjustudie visar att lärare och poliser har ett liknande sätt att se på ett samarbete och att de är positivt inställda till en samverkan. Av resultatet framkommer att lärare och poliser skulle vilja ha en utökad samverkan där man samarbetar på många olika sätt t ex genom ömsesidigt informationsutbyte, regelbunden kontakt och i samverkansgrupper. Man ser vinster på en mängd olika plan som exempelvis att barn i riskzonen fångas upp i ett tidigt skede och att barn och föräldrar får en positiv syn på polisen och deras arbete. De intervjuade anser att alla skulle vinna på en samverkan mellan skola och polis, främst barnen. Det framkommer också att man tycker att samarbetet fungerade bättre förr och att man tror att försämrade ekonomiska resurser ligger bakom ett minskat samarbete mellan skola och polis. Lärare och poliser är överens om att det är fel att dra in resurser på detta område. </p><p>Resultatet av min litteraturstudie visar att det finns åtskilligt dokumenterat som indirekt talar för ett samarbete även om det inte direkt står uttryckt i ord. Tydligast uttryckt är detta i litteratur som behandlar polisens arbete och uppgifter. </p><p>Resultatet visar även att viljan till ett samarbete verkar vara större än de resurser som idag finns att tillgå.</p>

<p>I denna studie behandlas enskilda polisers resonerande kring våld i nära relation. Syftet har varit att genom intervjuer synliggöra olika diskurser i de enskilda polisernas resonemang kring ämnet, samt att även synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstå från diskurserna. Detta har således utförts ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och analyserats med hjälp av metoden diskursanalys.</p> / <p>Working in adversed wind is an analysis of individual polices discussions about domestic violence and wich consequences might appear from the discourses that they produce.</p>