Studien undersöker hur polismyndighetens medarbetare upplever organisationskulturen ur ett jämställdhetsperspektiv. I förstudien fann vi att det finns en norm inom den svenska polisen, som i många fall varit problematisk och exkluderande för de medarbetare som inte passat in. Studien har haft fokus på att definiera de bakomliggande mekanismer till varför denna norm produceras och reproduceras samt hur detta kan påverka polisens legitimitet. Genom att undersöka polisens organisationskultur ämnar vi att belysa en problematik som drabbar organisationens legitimitet och förtroende illa. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ intervjustudie med nio poliser i olika positioner. Den metodologiska ansatsen var induktiv i sin karaktär. Det analyserade resultatet har lett till en teoretisk modell. Modellen visar på de mekanismer som är orsaken till varför denna organisationskultur och norm fortfarande reproduceras. Vårt fynd är att organisationen skyddar sig från ett institutionellt tryck/förändringskrav med hjälp av diverse alibi. Dessa alibin bygger en fasad för att skapa legitimitet. Vår slutsats är att polisens organisationskultur inte har förändrats lika mycket som organisationen vill tro. Vid flera fall har det under studien framkommit tydliga tecken på att polisen är en icke jämställd organisation. Det existerar fortfarande en organisationskultur där normen utgår från en manlig polis och där allt som går utanför normen stöts bort. Polisen söker legitimitet från sin omvärld genom sitt jämställdhetsarbete. Men det krävs mer än luftslott för att bli jämställd på riktigt. Vår forskning bekräftar den tidigare forskningen men utvecklar de bakomliggande mekanismer som reproducerar fenomenet.

The purpose of this study is to investigate what underlying causes drive people to take part in the Swedish autonomous left-wing movement. The autonomous left-wing movement is an extraparliamentary mob, in Sweden often attributed in negative terms, considered as extremists. Interviewing six activists has given me the chance to better understand the movement in terms of ideology as well as understanding their lack of reliability in the Swedish government and other social structures. The study also shows a complexity in the relationship between the interviewees and fascists, as well as in the Swedish police and the Swedish migration office, which is based on a combination of ideological values as well as a lack of trust to the Swedish system as a whole.

Studiens syfte var att undersöka hur tjänstemän hos socialtjänsten och polisen uppfattar samverkan mellan de olika organisationerna, mer specifikt samverkan som metod i arbetet mot brott i nära relationer. Studien ämnade även undersöka hur de uppfattar myndigheternas roller i ett sådant samarbete. För att undersöka detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med tjänstemän från båda myndigheterna, i både förstadiet och efter genomförandet av ett samverkansprojekt mot brott i nära relationer. Studiens resultat visade att idén om att samverka mot brott i nära relationer har ett starkt stöd bland tjänstemännen hos båda myndigheterna. De faktorer som uppfattades som viktigast för en effektiv samverkan är en tydlig ansvarsfördelning mellan aktörerna, att förankra metoden i hela organisationen, en administrativ samordning och att samverkan får tillräckliga resurser. Resultatet visade också att tjänstemännen hos de båda myndigheterna hade en tydlig bild av den egna yrkesrollen, men att en osäkerhet hos aktören kan dyka upp när hen förväntas agera på ett vis som inte är i linje med den egna uppfattningen om rollen. / The aim of the study was to investigate how officials of the social services and the police perceived inter-organizational collaboration. More specifically inter-organizational collaboration as a method in the work against intimate partner violence. The study also aimed to examine how they perceive the authorities' roles in such cooperation. In order to investigate this, semi-structured interviews have been carried out with officials from both authorities. The interviews were conducted both in the preliminary stage and after a collaborative project against intimate partner violence. The study's result showed that the idea of cooperating against this type of problems has a strong support among the officials of both authorities. Factors that are perceived as the most important for effective collaboration are a clear division of responsibilities between the actors; to have the collaboration on an institutional level, instead of interpersonal, administrative coordination and ensuring that the collaboration has sufficient resources. The result also showed that the officials of the two authorities had a clear conception what constitutes as their professional role. That clear conception can create an uncertainty within the actor when he or she is expected to act in a manner that is not in line with his or her perception of the role.

Den ökade digitaliseringen i samhället har lett till en bredare användning och utveckling av sociala medier för Sveriges myndigheter. Polismyndigheten har lagt ner mycket resurser på deras sociala medier men trots detta har en del kritik riktats mot användningen. Syftet med denna studie är att genom polisens arbete med sociala medier undersöka hur de framställer sin myndighet och hur deras rekrytering bedrivs genom sin kommunikation på sociala medier under olika perioder. Detta för att närmare undersöka hur kommunikationen mot bakgrund av rekryteringsmålet skiljer sig åt i myndighets framställning på Instagram. Den metodologiska ansats som använts i studien är kvalitativ innehållsanalys med konventionell inriktning baserat på 420 inlägg under åren 2015-2016 respektive 2018-2019 från polisens officiella Instagramkonto, @polisen. Empirin resulterade i fem teman och har analyserats med hjälp av nyinstitutionell teori om legitimitet, isomorfism och särkoppling samt Goffmans teori om intrycksstyrning. Resultaten visar en förändring i polisens framställning av myndigheten och deras rekrytering mot bakgrund av rekryteringsmålet. Under åren 2018-2019 framställer polisen sin myndighet via Instagram som legitimitetssökande men även intrycksstyrande i form av en riktad kommunikation till skillnad från en mer öppen kommunikation under åren 2015-2016. Empirin resulterade även i en djupare, mer komplex och ökad kommunikation av polisens rekrytering under åren 2018-2019 mot bakgrund av rekryteringsmålet. Studien bidrar till en tydligare bild av polisens förändrade framställning mot bakgrund av ett organisationsmål som bidragit till att de vill skapa kontroll och intryck. Samtidigt som de genom framställningen på Instagram syftar till att uppnå underliggande aspekter och därmed vinna legitimitet och följare.

I denna studie har upplevelser av Polismyndighetens omorganisation undersökts. Studien utgår utifrån en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta verksamma poliser som arbetat vid omorganisationens implementering. Syftet med examensarbetet var att skapa djupare förståelse för polisers upplevelser av Polismyndighetens omorganisering. För att uppfylla syftet hade tre frågeställningar formulerats: ”hur beskriver poliserna omorganiseringen av Polismyndigheten?”, ”om och på vilket sätt upplever poliserna att omorganiseringen har påverkat deras känsla av organisatorisk tillhörighet?” samt ”om och på vilket sätt upplever poliserna att omorganiseringen har påverkat deras yrkesutövning?”. Den insamlade empirin har analyserats utifrån det teoretiska ramverket som bestod av teori om organisationskultur, organisationsidentitet och krav-, kontroll- och stödmodellen. Resultatet pekade på att samtliga informanter upplevde att omorganisationen förändrat yrkesutövandet i sig, men även den organisatoriska tillhörigheten i stort. Implementeringen av omorganisationen upplevdes som rörig och informationsutbytet otillräckligt för att förändringsarbetet skulle kunna utföras på ett tillfredsställande sätt. Det finns inte heller resurser för att realisera förändringsarbetet som planerat, de har istället placerats ut på Regionalledningscentraler runt om i landet. Det lämnar den lokala verksamheten utan resurser och det för poliserna högt värderade lokala arbetet åsidosätts. Det blev dock tydligt hur bärande det sociala stödet bland informanterna var för att hantera den krävande arbetssituationen. Ett välfungerande samspel med kollegor och överordnade blev en förutsättning för att klara av det fysiskt och psykiskt påfrestande arbetet som omorganisationen genererat i. Det framkom även att hur poliserna upplevde omorganisationen berodde till stor del på vilket kulturellt sammanhang de tillhörde, något som tydde på vikten av att ha organisationskulturen i beaktande vid omorganiseringar. / In this study, experiences of the Police Agency reorganization were investigated. The study is based on a qualitative method where semi-structured interviews have been conducted with eight active police officers which were working while the implementation of the reorganization occurred. The purpose of the degree project was to create a deeper understanding of the police officer's experiences of the Police Authority's reorganization. In order to fulfill the purpose, three questions had been formulated: "how do the police describe the reorganization of the Police Authority?", "if and in what way do the police feel that the reorganization has affected their sense of organizational belonging?" and "if and in what way do police officers feel that the reorganization has affected their professional practice?". The collected empirical data was analyzed on the basis of the theoretical framework, which consisted of theory of organizational culture, organizational identity and the demand, control and support model. The result indicated that all of the informants felt that the reorganization changed their professional practice, but also the organizational belonging. The implementation of the reorganization was perceived as confusing and the information exchange inadequate for the work of change to be carried out satisfactorily. There are also no resources to implement the change work as planned, instead they have been placed at Regional Management Centers around the country. It leaves the local business without resources and the local presence highly valued among the police officers is overridden. However, it became clear how supportive the social support among the informants was in dealing with the demanding work situation. A well-functioning interaction with colleagues and superiors became a prerequisite for coping with the physically and mentally stressful work that the reorganization generated, something that indicated the importance of having the organizational culture in mind when reorganizing.

Skolattacker är en av de värsta händelser som ett samhälle kan utsättas för och polisen kan anses ha en viktig roll för att arbeta mot att detta brott inte ska behöva inträffa. Den föreliggande studiens syfte var att få djupare kunskap för hur den svenska polismyndigheten arbetar förebyggande mot att en skolattack ska ske, samt hur polisens eget krisstödsarbete ser ut inom myndigheten. Studien genomförde fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med representanter från polismyndigheten i region Bergslagen. Resultatet visade att polisen kategoriserar skolattacker som “pågående dödligt våld”, och har utformat riktlinjer enbart utifrån den brottskategorin. Resultatet visade även att vissa insatser som polisen använder inte anses effektiva baserat på evidensen. Fortsättningsvis påvisade resultatet på ett behov av utveckling inom det krisstöd som polisen kan använda efter en skolattack. Den föreliggande studiens slutsatser visar att polisens förebyggande- och krisstödsarbete generellt sett är tillfredsställande, men att vissa aspekter inom arbetet bör förbättras. / A school attack is perceived as one of the worst incidents that a society can be exposed to, and the police is considered to have an essential role in preventing that such a crime will occur. The present study’s aim was to deepen the knowledge regarding how the swedish police authority works to prevent school attacks, and how the crisis support within the authority, after such an event, works. The study was conducted through four qualitative semi-structured interviews with representatives from the region Bergslagen. The results revealed that the police categorize school attacks as “ongoing deadly violence”, and that the guidelines are based solely on that category of crime. The results also showed that some methods the police use are not considered effective based on previous research. Furthermore, the results indicated a need for development within the crisis support that the police can use after a schoolattack. The present study’s conclusions showed that the preventive work and crisis support generally is seen as satisfactory but that some aspects can be improved upon.

I december 2015 började polisen använda termen utsatta områden i en serie rapporter. Samtidigt som termen fått stor spridning har polisens rapporter kritiserats från flera håll. Syftet med den här studien är att undersöka den diskursiva konstruktionen av utsatthet i polisens rapporter om de utsatta områdena.  Studien står på två teoretiska grundpelare bestående av kritiska diskursstudier och systemisk-funktionell grammatik. Den kritiska ansatsen i studien är textintern. Materialet består av 3 polisrapporter från perioden 2015–2019, och undersöks med en metod- trianguleringsprincip. En transitivitetsanalys används för att identifiera kongruenta processer och tillhörande deltagare. Därefter analyseras ideationella metaforer för att belysa vilka processer och deltagare som realiseras inkongruent. Till sist utförs en kategoriseringsanalys på fyra övergripande, centrala deltagare: geografiska områden, kriminella, polis och invånare vilka identifierats i de två första stegen av analysen.  Resultatet visar att utsattheten konstrueras diskursivt som ett tillstånd snarare än en process. Termen utsatta områden gör att förstadeltagaren, den som utsätter, göms bakom en ideationell metafor. Materialets kongruenta processer är huvudsakligen relationella medan de inkongruenta processerna oftare är materiella. Således uttrycks sakförhållanden kongruent med explicita deltagare medan när deltagare gör något, uttrycks detta ofta inkongruent med implicita deltagare. Studien bidrar med en fördjupad förståelse för hur den språkliga konstruktionen av fenomenet utsatthet kan bidra till hur fenomenet förstås.

Som gruppchef upplevs krav både under och ovanifrån samtidigt som bristen på resurser för att bemöta alla krav lyser med sin frånvaro. Syftet med denna studie är därför att studera gruppchefers upplevda förutsättningar och hinder i deras funktion för att fullfölja sitt uppdrag inom tjänsten som gruppchef för yttre verksamhet inom Polismyndigheten i Sverige. För studien använde vi oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer av 8 respondenter med påföljande individuell kodning och tematisk analys. Resultatet påvisade att många av gruppcheferna upplever press på grund av en hög administrativ belastning, personalbrist, tidsbrist och bristande introduktion till arbetet samt en känsla av maktlöshet inom bristen på handlingsutrymme som uppstår i och med ställda krav både ovan- och underifrån. Dock påvisar även resultaten att gruppcheferna trivs med känslan av att kunna påverka både sin och sina medarbetares situation till en viss del, att de uppskattar det upplevda kollegiala stödet samt att karriärmöjligheterna blir fler. / As a team leader, one experiences high demands from both above and below, while the lack of resources to meet all requirements shines with its absence. The purpose of this study is to examine the team leaders' perceived resources to fulfill their function as a team leader for the Police Authority in Sweden as well as how they are perceiving the demands from both superiors and employees. We used a qualitative method in the form of semi structured interviews of 8 team leaders followed by individual coding thematic analysis. The results portrays that many of the line managers experience pressure due to a high administrative burden, lack of staff, lack of time and lack of introduction to the work as well as a feeling of powerlessness in the lack of room for maneuver that arises due to demands from above and below. However, the results also show that the line managers are content in the feeling of being able to influence both their and their employees' situation to a certain extent, that they appreciate the perceived collegial support and that they are facing more career opportunities.

Många yrkesgrupper i samhället har en mer eller mindre stark och tydlig yrkesidentitet. Syftet med denna studie är att undersöka hur en yrkesgrupp med en, för de som befinner sig i den, tydlig yrkesidentitet påverkas när befattningar bemannas med personal utan motsvarande bakgrund som organisationens huvuddel. Vi har valt att göra undersökningen på poliser som har arbetat inom Polismyndigheten under ett antal år. Den teoretiska utgångspunkten i vår forskning hämtas främst från det sociologiska perspektivet på begreppet identitet. Inom detta perspektiv kopplas begreppet identitet till det sociala livet där sociala positioner och kollektiv samhörighet utgör viktiga element för individers identitetsskapande. Ledordet i vår forskning har varit att förstå. Förstå något som i grunden är unikt, föränderligt och skapas av de människor som befinner sig i eller omkring organisationen. Ett induktivt angreppssätt och en iterativ process har präglat vårt arbete.  Det vetenskapliga stöd vi har behövt nyttja oss av i form av referensram är främst inom den sociala konstruktivismen, social identity theory, tidigare forskning om polisidentiteter samt vissa delar ur fenomenologin. Resultatet av vår undersökning har gett oss en tydlig bild av att polisers identitet kommer påverkas negativ om man inte aktivt jobbar med den friktionen inom polismyndigheten kommande år. Att polisutbildningen utvecklas till att vara delad på olika inriktningar, att civilanställda utbildas till poliser eller att chefer inom polismyndigheten inte rekryteras ur de egna leden. Detta riskerar att skapa en förskjutning mellan vad poliser idag menar är en polis, eller närmare bestämt riktig polis, och vilka Polismyndigheten i framtiden kommer anse vara poliser. Resultatet av vår forskning har gett oss att Polismyndigheten framgent står inför någonting komplext att hantera när det kommer till polisers identitet och hur den utmanas. Genom att tidigt hantera frågan avseende Identitet, kan den tydligare profileringen i olika utbildningsinriktningar och huvudsakliga arbetsområden komma att innebära en positiv utveckling för den samlade polismyndigheten. Ej hanterad - uppstår risken att identiteten som polis, påverkas negativt och därav kan komma att utvecklas till en bidragande faktor för en ogynnsam utveckling för de som arbetar inom polismyndighetens kärnverksamhet. / Many professions have a more or less strong and clear professional identity. The purpose of this study, is to investigate how a professional group with a solid professional identity is affected when positions are staffed with personnel of diverging background from the main part of the organization. We conduct the study on police officers who have worked within the Swedish Police for a number of years. The theoretical starting point in our investigation is based on the sociological perspective on the concept of identity. Within this perspective, the concept of identity is linked to social life where social positions and collective belonging are important elements for the forming of an individuals' identity. The key word in our investigation has been to understand. Understand something that is fundamentally unique, changeable and created by the people who are in or around the organization. The essay is a qualitative study with a hermeneutical approach. The empirical data is primarily from interviews with respondents – Police officers, employed in different roles or positions within the Swedish police. The scientific frame of reference in the study is mainly within social constructivism, social identity theory, previous research on police identities and certain parts of phenomenology.  The empirical material shows, and the conclusion of our study is, that the identity of police officers will be negatively affected if the Swedish Police does not actively work with the social identity perspective during the coming years.  The suggested development of the police training and the several different ways to be able to wear the police uniform tend to challenge the identity negatively. This could result in a shift between whom serving police officers in the organisation regard as a real police officer, and the type of police officer the Swedish Police authority will consider being police officers in the future.

För att nå internationella såväl som nationella miljömål står samhället inför en omfattande omställning av fordonsflottan. Utfasningsutredningen (2021) redogör i sin rapport för hur samtliga aktörer i samhället behöver vidta åtgärder för att bidra till måluppfyllnad. En central aktör som i dagsläget vidtar åtgärder är fordonstillverkare som med ett varierande tidsspann har förmedlat ambitionen om att enbart producera fordon med nollnettoutsläpp inom spannet 2030 – 2035. Fordonstillverkarnas omställning kommer att få konsekvenser för andra samhälleliga aktörer som är beroende av en tillförlitlig fordonsflotta i syfte att genomföra sitt uppdrag, en av dessa aktörer är polismyndigheten. Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka främjande samt hindrande faktorer som finns för implementering av en fossilfri fordonsflotta i dagsläget. Ett särskilt fokus kommer i uppsatsen att vara polisregion Nord som med sina geografiska förutsättningar upptar 55% av Sveriges yta, samtidigt som 26 av Sveriges 30 mest glesbefolkade kommuner återfinns inom regionen. För att kartlägga förutsättningarna ska uppsatsen utifrån implementeringsteoretiska utgångspunkterna förstå, vilja och kunna studera dokument och genomföra intervjuer med relevanta aktörer från nationell, regional samt polisområdesnivå. I dagsläget framgår det av kartläggningen att en fossilfri fordonsflotta inom polismyndigheten snarare är en utopi än en realistisk framtid. Ingen av de valda teoretiska utgångspunkterna förstå, vilja och kunna kan i dagsläget betraktas som helt uppfyllda. I de fall åtgärder inte vidtas kan myndighetens operativa förmåga komma att bli begränsad, vilket kommer särskilt hårt mot polisregion Nord och dess invånare. / To achieve international as well as national environmental targets, society is facing a major shift in the vehicle fleet. Utfasningsutredningen (2021) sets out how all actors in society need to take action to contribute to meet the targets. A key actor currently taking action is vehicle manufacturers. With varying timeframes, several manufacturers have communicated the ambition to produce only vehicles with zero net emissions within the range 2030 - 2035. The transition of vehicle manufacturers will have implications for other societal actors that depend on a reliable vehicle fleet to carry out their mission, one of these actors being the police authorities. The aim of this paper is to identify the facilitators and barriers to the implementation of a fossil-free vehicle fleet in the present time. A special focus will be the police region North which with its geographical conditions occupies 55% of Sweden's surface, where 26 of Sweden's 30 most sparsely populated municipalities are found in the region. To map the conditions, the paper will study documents and conduct interviews with relevant actors from national, regional and police area level based on implementation theory regarding the concepts understanding, will and being able to. At present, the thesis shows that a fossil-free vehicle fleet in the police authority is more of a utopia than a realistic future. None of the implementation theoretical starting points can be considered as fully met at present. If no action is taken, the operational capability of the authority may be limited, which will have a particular impact on the Northern police region and its inhabitants.