Denna studie ämnar undersöka om Polismyndighetens och privata polisanställdas konton på sociala kanaler har en påverkan på intresset för polisyrket. Studien avser att, med sitt resultat och diskussion, redovisa tillvägagångssätt för att skapa ett ökat intresse för polisutbildningen och yrket. Studien grundar sig i en metodkombination som utgår från en kvantitativ enkät, en semistrukturerad intervju samt en dokumentundersökning av Polisens årsredovisningar från 2020 samt 2021. Den kvantitativa enkäten resulterade i 213 svar från polisstudenter vid Malmö universitet, detta kompletterades i sin tur med en kvalitativ intervju som genomfördes med en lärare för Polisens distansutbildning vid Malmö universitet. Studiens resultat påvisade att Polisens närvaro på sociala medier har en stor påverkan på polisstudenters förtroende och intresse för polisyrket, samt att denna närvaro till största del hade en positiv påverkan på förtroendet för Polismyndigheten. Vidare visar resultatet att Polisen marknadsföring via sociala medier inte har någon större påverkan på intresset för yrket då en majoritet av respondenterna ansåg att de skapat intresset på egen hand. Resultatet av intervjun samt dokumentundersökningen indikerar att Polisen samt polisutbildningen ständigt arbetar med marknadsföring av yrket via digitala kanaler, bland annat i form kampanjer, inlägg samt Polisens attraheringsarbete. / This study aims to investigate if the Swedish Police Authority and the social media accounts of Police employees on social media have an impact on the interest of the Police profession. The study intends, with its results and discussion, to make visible ways of creating an increased interest in Police training and the profession as such. The study is based on a combined method containing a quantitative questionnaire, a semi-structured interview, and a document examination of the Police's annual reports from 2020 and 2021. The quantitative questionnaire resulted in 213 responses from police students at Malmö university. Furthermore, this was supplemented by a qualitative interview that was carried out with a teacher for the Police's distance education at Malmö university.  The results of the study showed that the Police's presence on social media has a major impact on Police students' trust and interest for the Swedish Police force, and that it largely had a positive impact on trust. Furthermore, the results show that the marketing of the Police via social media has no major impact on the interest in the profession as a majority of the respondents considered that they created the interest on their own. The results of the interview and the document survey indicate that the Police and Police education are constantly working on marketing the profession via digital channels, including campaigns, posts, and the Police's attraction work.

The purpose with this study is to develop a deeper understanding about how Swedish governmental agencies can differ in how they handle radicalization and violent extremism as a community problem. The reason behind this study is the growth of attention on young western citizens being radicalized and involved in terrorist activity during the last decade. The governmental agencies that have been selected for this study are the Swedish Police Authority and the Swedish National Agency for Education. The chosen research design for this study is a qualitative method to analyze two official agencies reports connected with measures handling violent extremism. The results provided by the research shows that both state agencies are relying on agency cooperation to handle the issue with violent extremism. It also shows that the Swedish National Agency of Education focuses on long term prevention methods on micro level while the Swedish Police Authority focuses on requiring juridical support on macro level to develop more intelligence collecting methods. This is explained by the fact that state agencies have their own ways of applying governance tools on individual subjects.

Polismyndigheten har i uppdrag av regeringen att med sitt kompetensförsörjande arbete öka sin tillväxt med 10 000 fler anställda till utgången av 2024. Mot bakgrund av kompetensförsörjningens styrande roll i en organisation syftar uppsatsen till att undersöka hur de olika styrformer som präglat offentlig sektor över tid har präglat Polismyndighetens kompetensförsörjande arbete. I uppsatsen tillämpas institutionell logik som analytisk lins, vilket innebär en analytisk inramning för att kunna studera de ömsesidiga relationerna mellan institutioner, individer och organisationer i sociala system. För detta ändamål används en byråkratisk logik, en managementlogik och en tillitslogik för att närmare undersöka de bärande principerna för att styra och organisera Polismyndighetens kompetensförsörjande arbete. Det teoretiska ramverket bygger på olika kännetecken utmärkande för de styrningsreformer som präglat offentlig förvaltning över tid. Med kvalitativ textanalys som metodologisk utgångspunkt har Polismyndighetens styrande regler, rutiner och beslut med relevans för det kompetensförsörjande arbetet bearbetats och tolkats. Resultatet tyder på att Polismyndighetens kompetensförsörjande arbete bär spår av de tre logikerna, med den byråkratiska logiken och managementlogiken tydligast framträdande. Observationer av tillitslogiken kunde enbart skönjas fragmentariskt, ett faktum som innebar utmaningar i tolkningen av logikens särskilda egenskaper för att styra och organisera. Uppsatsen presenterar därutöver ett resonemang kring logikernas samtidiga existens i modellen för kompetensförsörjning och vad detta kan innebära för Polismyndighetens mål om en ökad tillväxt.

Samverkan är en institutionaliserad del av myndigheters dagliga arbete och lyfts fram som en central del för att kunna lösa komplexa utmaningar som myndigheterna ofta inte kan hantera på egen hand. Myndigheter som polismyndigheten och socialtjänsten präglas även av strikt sekretess som i ett flertal fall skulle kunna utmana samverkan genom att uppgifter som hade kunnat föra myndigheternas arbete framåt inom det brottsförebyggande arbetet inte får lämnas ut. Den organiserade brottligheten i Sverige har under de senaste åren ökat och har således intensifierat myndigheternas arbete för att kunna bekämpa den nedåtgående trenden. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning sekretessen påverkar samverkan mellan polismyndigheten och socialtjänsten för att motverka ungdomskriminaliteten. Detta genomfördes genom att utgå från socialt kapital, aktörsfokuserad perspektiv och samverkansperspektiv. Studiens genomfördes genom kvalitativa intervjuer med två representanter från polismyndigheten, tre från socialtjänsten och med två lektorer med bred kunskap kring sekretess och polisiärt arbete som undervisar på Högskolan i Borås. Samtliga intervjuer genomfördes på plats med undantag för intervjuerna med lektorerna som genomfördes via den digitala plattformen ZOOM. Resultatet visade att samverkan fungerar på ett effektivt sätt mellan myndigheterna tack vare nära och kontinuerlig kontakt. Det fanns även en stark tillit mellan myndigheterna som resulterade i att myndighetspersonalen kunde föra en mer öppen dialog med varandra än vad vi först antog. Studien visar på att även om sekretessen i sig inte är ett påtagligt hinder mellan myndigheterna så framkommer trots detta en osäkerhet och rädsla bland individerna inom myndigheterna för att dela med sig av känsliga uppgifter. Det framgår även att det kan vara problematiskt att veta vilka lagar och riktlinjer tjänstemännen ska förhålla sig till när det kommer till sekretess samt hur lagen ska tolka, Således framgick en viss kunskapsbrist när tjänstemännen tvingas förhålla sig till lagar som lämnar mycket tolkningsutrymme. / Cooperation is an institutionalized part of the authorities' daily work and is highlighted as a central part of being able to solve complex challenges that the authorities often cannot handle on their own. Authorities such as the police and social services are also characterized by strict secrecy, which in several cases could challenge cooperation by not divulging information that could have advanced the authorities' work in crime prevention. Organized crime in Sweden has increased in recent years and the authorities have thus intensified the work of the authorities in order to combat the downward trend. The purpose of this study was to investigate the extent to which secrecy affects the collaboration between the police authority and social services to counter youth crime. This was carried out by starting from social capital, an actor-focused perspective and a collaboration perspective. The study was conducted through qualitative interviews with two representatives from the police authority, three from social services and with two lecturers with broad knowledge of secrecy and police work who teach at the University of Borås. All interviews were conducted on site, with the exception of the interviews with the lecturers, which were conducted via the digital platform ZOOM. The result showed that collaboration works efficiently between the authorities thanks to close and continuous contact. There was also a strong trust between the authorities which resulted in the authority staff being able to have a more open dialogue with each other than we first assumed. The study shows that even if secrecy in itself is not a tangible obstacle between the authorities, there is nevertheless an insecurity and fear among the individuals within the authorities to share sensitive information. It also appears that it can be problematic to know which laws and guidelines the civil servants must relate to when it comes to confidentiality and how the law must be interpreted. Thus, a certain lack of knowledge emerged when the civil servants are forced to relate to laws that leave a lot of room for interpretation.

Föreliggande studie har genom nio semi-strukturerade kvalitativa intervjuer undersökt utredares, förundersökningsledares samt åklagares upplevelser och erfarenheter inom Polismyndighetens utredningsarbete, vad gäller sexuellt digitalt våld mot barn (under 18 år). Detta för att eventuellt kunna identifiera möjliga utvecklingsområden inom utredningsarbetet vad gäller att skicka oönskade nakenbilder samt att otillåtet sprida nakenbilder på någon annan. Detta då uppklaringsandelen i relation till antalet anmälningar vad gäller dessa brott kan anses vara låg. Således blev praktikers upplevelser och erfarenheter av arbetsprocessen samt om och i sådana fall hur de påverkas av att arbeta med sexuellt digitalt våld centralt. Resultatet påvisar att praktikerna lyfter flera aspekter av sitt arbete såsom bra ledarskap, utformningen av arbetsgrupper samt snabba samarbeten som välfungerande moment i utredningsarbetet. Flera utvecklingsområden framkom även där det bland annat efterfrågas klarare riktlinjer, samt mer metodstöd, kunskap och utbildning inom området för att öka effektiviteten i arbetet. Exponeringen i deltagarnas arbete med sexuellt digitalt våld mot barn, tillsammans med den stress praktikerna upplever utifrån deras arbetsbelastning, erfars bidrar till en negativ påverkan och minskad arbetskapacitet. Dock belyses att stöd och hjälp finns att tillgå som motverkar den negativa påverkan. Studiens resultat diskuteras utifrån tidigare forskning inom området samt i relation till organisationsteori. / The present study has, through nine qualitative semi-structured interviews, examined investigators’, requisitors’ and prosecutors’ experiences of the police authority's investigative work regarding sexual digital violence against children (under age 18). The study aimed to identify areas of development within the investigative work regarding receiving unwanted nude images and unauthorized spreading of nude pictures of others. This because of the low crime clearance rate of reported crimes. Thus practitioners’ experience of their work process, including if and how they were affected by working with sexual digital violence, were essential. The results from the interviews highlighted several aspects of the work such as good leadership, team design, and rapid collaborations as well-functioning components. Several areas of development also emerged such as clearer guidelines, increased methodological support, increased level of knowledge, and education, to increase the work efficiency. The exposure to sexual content in the participants' work combined with the stress derived from their workload was experienced to contribute to a negative impact and reduced work capacity. However, it was highlighted that support and help was available to lessen the negative impact. The study's results were discussed based on previous research in the field and in relation to organizational theory.

Detta är en fallstudie om svenska polisens kommunikation under och efter reformen som implementerades 1 januari 2015. Området som avhandlas är legitimitet och förtroende i relation till kommunikationsprocesser för organisationer inom den offentliga sektorn. Organisatoriska förändringar inom den offentliga sektorn sker kontinuerligt och påverkar samhället mer eller mindre drastiskt. Forskning visar att sättet dessa förändringar kommuniceras påverkar förutsättningar för förtroende samt legitim maktutövning. Ändå har kommunikationen i fallet med reformen inom Polismyndigheten präglats av intern splittring och icke konsekventa budskap vilket studier visar påverkar förutsättningar för förtroende negativt. För att komma åt polisens kommunikation har forskning om kommunikativa strategier samt rättfärdigande använts. Forskningen i studien cirkulerar kring kommunikativa strategier, ryktes-hantering, new public management samt uppsatsens använda teori för analysen Orders of worth som handlar om rationalitetsprinciper och rättfärdigande. Vilka principer och värden som betonas spelar en avgörande roll för polisens kommunikation och dess utfall. Fallstudien genomfördes via en kvalitativ textanalys av Polisförbundets ordförande Lena Nitz uttalanden och pressmeddelanden samt polisens kommunikationspolicy. Regeringens styr- och policydokument för polisen har använts som referenspunkt för kommunikationen och polisens mandat. Intervjuer med Lena Nitz samt politisk sakkunnig Johan Moström har bidragit till studien i form av kontext och förtydliganden. Resultatet av analysen visar hur polisen använder sig av flera olika kommunikativa strategier och principer vid sitt rättfärdigande. Kommunikationen går därmed att sammanfatta som icke-konsekvent och föränderlig. Mest framträdande är skillnaden från rättfärdigande i linje med det allmänt bästa till ett större fokus på rättfärdigande i linje med ryktes- och identitetshantering. Den röda tråden genom kommunikationen visar sig dock vara ett fokus på rättfärdigande genom de civilas princip (det allmänt bästa) vilket enligt använd teori skapar förutsättningar för förtroendeskapande samt legitim maktutövning.

This study describes the Swedish Government's public management of the Swedish Police Authority. It also illustrates some of the Government's political promises towards the Police Authority. The reason for making this study is the situation of escalating shootings in the society and reports about a crisis in the Police Authority. Therefore is the purpose of the study to find out if there are any changes in the Government's public management of the police during the 2014-2018 term of office in relation to this situation. The method is a review of state budgets, appropriation directions, regulations, government bills and other acts which are compared with theories of public management. The results shows that the greatest change this far happened late in the term of office when the Swedish Police Authority received an increased appropriation. The Swedish Police Authority also received new government mandates with the purpose to solve specific problems within the police authority. In relation to theories of public management, the Swedish Government's management of the police focuses on the indirect types of management to reach results within the direct management of laws and regulations.

The Swedish Police Authority aims to increase diversity among employees within the authority. This is asserted in the Swedish Police Authority's own policies and action plans, which together with other internal documents are the subject of my qualitative study. The focus of this study is to look at how the use of the concept of diversity has changed within the Swedish Police Authority by using qualitative analysis of ideas and ideological context, the perspective of discursive psychology and neo-institutional theory. The aim is also to find out what is missing out in the current diversity discourse. My study reveals through an examination of a selection of The Swedish Police Authority’s document that there is a discrepancy between the external discourses on diversity and the internal norms that are to be found within the Swedish Police Authority.

Hur arbetar den svenska Polismyndigheten med relationsbyggande taktiker på Instagram? Genom att undersöka det engagemang, den interaktion och sättet på vilket Polisen bemöter kritik bemöts på plattformen har jag kunnat fastställat hur ett antal av dessa tekniker nyttjas i praktiken. Under en begränsad tidsperiod har samtliga inlägg och kommentarer som publicerats till myndighetens konto studerats utifrån tidigare forskning såväl som utifrån utvalda teoretiska perspektiv. I bearbetningsprocessen av det empiriska materialet uttyddes indikationer på att en konflikt uppstått som resultat av den polisiära närvaroden polisiära närvaron på Instagram. Konflikten konstaterades bero på den spänningen som sker när en statlig instans befinner sig på sociala medieplattformar där den externaa kommunikationen anpassas utifrån plattformarnas medielogik. Denna spänning har vidare problematiserats utifrån ett myndighetsperspektiv. I slutsatsen presenteras ett teoretiskt resultat som tydliggör vilka relationsbyggande taktiker som Polisen har använt sig av på Instagram. Här redogörs det också för vilka utmaningar en myndighet kan komma att möta när denna väljer att anpassa sin kommunikation utifrån medielogik.I slutsatsen presenteras ett teoretiskt resultat som tydliggör vilka utmaningar som medföljt när Polismyndigheten valt anpassa sin kommunikation utifrån medielogik. / How does the Swedish Police use relationship building tactics on Instagram? I’ve been able to determine how these tactics are being used practically by examining how the Police engages, interacts, and handles critique on this specific social media platform. All posts and comments posted published to the Police’s account during a selected timeframe have been examined through the lens of previous research and theoretical perspectives. As I began processing this material, a conflict emerged as a result of the Police’s use of the aforementioned tactics used to build relationships with the public. This conflict was determined to be the result of athe tension emerging when a government agency is required to adapt its communication afterto the media logiclogics of social media platforms. This tension was also discussed from the viewpoint of a government perspective. The theoretical results presented in the conclusion of thise thesis highlights the challenges that has facesd a government agency the which choses to Swedish Police as it adapts itsadapt its external communications afterto the media logic. I will also account for the relationship building tactics that has been used by the Police on Instagram.

Bakgrund: Polismyndighetens nuvarande styrning och den omorganisation som genomfördes år 2015 har båda varit föremål för kritik. Verksamhetens styrning kritiseras bland annat för att man har ett för stort fokus på kvantitet snarare än kvalitet. Inom myndigheten används olika former av formell samt informell styrning, dessa kan enligt litteraturen både samspela och konkurrera med varandra. När styrningen inte samspelar skapas styrspänningar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för verksamhetsstyrning genom att belysa spänningar mellan formell och informell styrning inom Polismyndigheten samt hur dessa hanteras av medarbetarna inom organisationen. Metod: Studien har genomförts på medarbetare inom utredningsverksamheten inom Polisområde södra Skåne och är därmed en enfallsstudie. Vidare har undersökningen antagit en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer. Metoden beskriver hur insamlingen av det empiriska materialet har gått till och dessutom har även vissa dokument använts i kompletterande syfte. Slutsats: Studien identifierar 7 olika styrspänningar inom Polismyndigheten, varav 5 är spänningar mellan formell och informell styrning medan resterande är spänningar mellan formell och formell styrning. Styrspänningarna som identifierats är mellan kvantitet och kvalitet, formella målsättningar och kvalitet, tidskrav och kvalitet, makt till anställda och medarbetardrivet arbete, formella målsättningar och profession, nya prioriteringar och gamla prioriteringar samt formella målsättningar och handlingar. Spänningarnas uppkomst och medarbetarnas hantering förklaras med hjälp av fyra olika institutionella logiker, där den ena logiken försvagar den andra. Detta innebär att en av logikerna blir mest framträdande och också den som följs av medarbetarna inom myndigheten. / Background: The current governance and the reorganization of the the Swedish Police Authority carried out in 2015 have both been subject to criticism. The management control of the government body has been criticised for having a large focus on quantity rather than quality. Within the Swedish Police Authority various forms of formal and informal control are being used, according to the literature, these can both interact and compete with each other. When the two types of control act as competitors management control tensions arise. Purpose: The purpose of this paper is to create an understanding of management control by highlighting the tensions between formal and informal control within the Swedish Police Authority and how these are handled by the employees within the organization. Method: The study was carried out on employees within Police investigation in the Police area of southern Skåne and is thus a case study. Furthermore, the study has adopted a qualitative research strategy with semi-structured interviews. The method describes how the collection of the empirical material has taken place and in addition, certain documents have also been used for supplementary purposes. Conclusion: The study identifies 7 different control tensions within the law enforcement, of which 5 are tensions between formal and informal control while the rest are tensions between formal and formal controls. The identified control tensions are those between quantity and quality, formal objectives and quantity, time requirements and quality, the power which is given to employees and employee-driven work, formal objectives and profession, new priorities and old priorities as well as formal objectives and the actions of the organization. The emergence of the control tensions and how the employees manage these tensions are explained with the help of four institutional logics, where one logic weakens the other. This means that one logic becomes most prominent and also the one that the employees within the organization follows.