Teachers’ personal practical knowledge is the knowledge of teachers which is principally known and produced by teachers themselves. Greatly inspired by Meijer, Verloop and Beijaard (1999), this study uses a questionnaire and an interview to continue the line of their investigation. The study aims to describe and illustrate the content of 13 teachers’ personal practical knowledge about teaching reading comprehension to non-English majors at a university in China. The study is also to examine similarities (shared knowledge) and differences in teacher knowledge, and potentially relevant background variables in it. As a result, detailed information about these teachers’ personal practical knowledge about teaching reading comprehension has been found. Meijer et al. (1999) could not find shared knowledge by investigating teachers from different schools. In this study, by investigating teachers from the same school, shared knowledge could not be found either. Thus, by comparing these teachers’ personal practical knowledge, they can be classified into three groups: subject-matter-oriented, student-oriented and student-learning-oriented teachers. Each group is illustrated by describing one teacher’s knowledge as a typical example. Moreover, six potentially relevant background variables are discussed in this study. By matching the six background variables to the responses of these teachers, three patterns in potentially relevant background variables have been developed: professional-growth teachers, student-centered teachers, and authority-maintaining teachers.

Denna studies syfte var att skapa ett valideringsinstrument för att nivåbestämma ochvalidera kunskaper hos vuxna elever inför byggutbildning. Orsaken till att författarenvalde detta område var en upplevd brist i den egna verksamheten. Eftersom problemetsom studerades var i den egna verksamheten blev det naturligt att väljaaktionsforskning som metod. Valideringsinstrumenten som studerades använde sig avsåväl kvalitativ intervju som praktisk handling. I resultatet redovisas utifrån kunskapsbegreppenepisteme, techne och fronesis vad som kan eller inte kan valideras i intervjuoch praktisk övning samt hur resultatet av en validering kan påverkas av såväl avtestledarens interaktion med eleven som av testledarens förkunskaper. Resultatet visaratt den praktiska valideringen i många avseenden visar på större kunskap än enkvalitativ intervju men att båda metoderna bidrar med fakta för att kunna validerakunskap.Forskningen kring validering beskriver ett antal begrepp som kan bidra till attsynliggöra forskningens karaktär och att fördjupa kunskapen om validering. Vidarevisar tidigare studier att validiteten vid validering är en av de områden där det krävsytterligare studier och kunskap. / The purpose of this study is to create an instrument of evaluation to decide the level andevaluate the knowledge of grown pupils before joining a construction course. Thereason why the author chose this topic was an experienced deficiency in the author’sown trade. As the problem studied was occurring in the author’s own trade it wasnatural to chose action research as method. The instrument of evaluation studied usedboth qualitative interview and practical tasks. In the results it is accounted for, based onthe notions of knowledge know as episteme, techne and fronesis, what is possible andnot possible to evaluate in an interview and during a practical task as well as how theresult of an evaluation may be affected by the examiner’s interaction with the pupil aswell as the examiner’s previous knowledge. The result shows that the practicalevaluation in many ways reveals the actual level of previous knowledge, more so than aqualitative interview, but that both methods contribute with facts that help evaluateknowledge.Research into validation describes a number of concepts that can contribute to thevisibility of the research in nature and to deepen the knowledge of validation.Furthermore, previous studies that validity validation is one of the areas in which theneed for further studies and knowledge.

In this text I will work on three situations from my daily work as a pedagogue at preschool. The situations are about how pedagogues at preschool relate to children in difficult situations, e.g. when they pee in their pants or long for their pacifier. Those are situations which occur frequently at preschool, but they are still rarely coming up for discussions. The problem in the situations is difficult to describe which makes the essay a suitable form for me to explore and discuss it. In the work with this text I mainly consider my own approach and acting towards the children and colleagues. That makes me more aware about myself in relation to others, which gives me an opportunity to readjust and transform my role as a preschool teacher. My main question was if and how we violate children’s integrity in the preschool. It is a question that has different aspects, so I have decided to divide my text into three parts. In the first part I look into what it means to act morally in the treatment of preschool children. I also discuss how the teachers sometimes unconsciously violate the child´s integrity. In the second part I discuss how fear of conflicts between the teachers indirectly has impact on the relations to children, and how the fear of conflict occurs and manifests itself in everyday life. Finally I look at my own practical knowledge and wisdom as a pedagogue, and how it develops. I examine and discuss the various problematic situations on basis of research literature and theories about ethics, practical knowledge, pedagogic, fear of conflicts and with help from my own experience. I have found that teachers in preschool do not always note if and when a child gets offended. I state that we educators need to develop our practical wisdom and intuition, so we will see when and if it happens more often. It takes some personal maturity, experience, self-esteem and a willingness to develop and learn new. In order to develop practical wisdom, it is necessary to stop and consciously reflect. This is required to reassess and make adjustments in the pedagogic approach to children and colleagues.

I den kvalitativa studien undersöks vad som ligger till grund för bedömning i fyra ämnen inom gymnasieskolan. De ämnen som undersöks är teater, idrott- och hälsa, hotel- och restaurang samt träteknik. Intervjuer med lärare visar att det läggs stor vikt vid bedömning av processen i den dagliga undervisningen, dvs. närvaro, samarbete, ansvar, behov av handledning, självständighet och ambition. Även den produkt eller det slutresultat som undervisningen leder fram till tas med i bedömningen. Lärarna uttrycker även att teoretiska aspekter på undervisningen såsom faktakunskaper, analys, att problematisera och reflektera är underlag för bedömning. Personlig färdighet, talang, förkunskaper samt att kunna göra kopplingar till yrket dvs. elevens förmåga att tillämpa sina kunskaper väger även det in i bedömningen. Observationer vid omdömessamtal samt analys av skriftliga omdömen visar att det är processen som får mest utrymme i bedömningen. För att dokumentera och avgöra om eleven nått målen för undervisningen använder sig lärarna av anteckningar men även den produkt eller det resultat som består. Lärarna beskriver även att de genom kommunikation med eleverna och genom att uppmärksamma hur elever reflekterar kring uppgifterna gör bedömningar. Lärarna uttrycker att de skulle önska att de kunde arbeta mer med bedömning men det som hindrar de är fram för allt tiden, att man upplever att man i så fall skulle behöva strukturera om eller göra avkall på viss undervisning. Andra hinder som lärarna beskriver är att man är fast i vissa traditioner vad gäller undervisning och organisation. Dessutom beskriver lärarna att de saknar tydlighet hur de själva kommunicerar mål och betygskriterier till eleverna.

Denna essä undersöker hur skillnader mellan pedagogers och föräldrars uppfattning av förskolans verksamhet kan påverka synen på vad som är en intressant och meningsfull vardag för barnen, samt hur barns kompetens och deras rätt till medbestämmande tas till vara. Essän utgår från två verkliga och egenupplevda berättelser som ligger som grund för vårt reflekterande och vidare lärprocess. Syftet med essän har inte varit att hitta ett rätt sätt utan snarare om att synliggöra hur vi, genom gemensam reflektion, undersökt olika perspektiv och hur dessa kan mötas och samverka. Vi reflekterar över hur de olika roller vi intar, medvetet eller omedvetet, i vår yrkespraktik påverkar vårt handlande i olika situationer. Vi reflekterar även över på vilket sätt vi använder oss av vår praktiska kunskap. Syftet är att undersöka vad vi, som två blivande förskollärare, genom skrivandets gång kommit att anse är viktigt att fokus ligger på i förskolans verksamhet kring demokrati och medbestämmande och varför vi anser det. Genom att undersöka våra ställningstaganden samt reflektera över hur vi skulle kunna handlat annorlunda går det att finna nya, och eventuellt mer, konstruktiva sätt att samarbeta, kvalitetssäkra och utveckla verksamheten i förskolan. / This essay explores how differences in opinion between preschools pedagogues and parents regarding a preschool’s activities can affect what is seen as an interesting and meaningful everyday experience for the children or how the children's skills and their right to participate in the decision making process can be of use. The essay is based on two real and self-experienced stories that form the basis of our reflections and following learning process. The essays purpose has not been to find one correct approach but rather to, through reflections, highlight different perspectives and how they can meet and interact. We reflect on how the different roles we assume, consciously or unconsciously, in our professional practices can affect our actions in different situations. We also reflect on how we use our practical knowledge. The aim of the essay is to examine what we, as two future preschool teachers, through writhing this text has come to believe to be important to focus on in preschools when it comes to democracy and participation, and why we believe that. By examining our own positions in the question at hand and by reflecting on how we could have done things differently, it is possible to find new, and possibly more, constructive ways to collaborate, assure quality and develop the daily running of preschools.

Essän handlar om samlingen i förskolan där jag har utgått från ett dilemma där ett barn blir utskickad från samlingen för att hen inte kan sitta still och behålla fokus. Då jag betraktar denna situation utifrån börjar jag reflektera kring om det är rätt av oss pedagoger att utesluta barn från samlingen. Jag börjar ifrågasätta om samlingen är meningsfull för alla barn och varför vi har samling. Jag blir nyfiken på hur synen på samlingen utvecklat sig i den svenska förskolan från 1830-talet och fram till nu och om barn ska delta mot sin vilja? Mitt syfte med min essä är att ta reda på om jag anser att samlingen är viktig. Samlingen som rutin i vår verksamhet diskuteras och jag vill granska dess betydelse och vilken roll pedagogen har i samlingen. Är det viktigt att alla barn deltar? Jag reflekterar kring om vi kan plocka ut samlingens innehåll och implementera det i andra aktiviteter under dagen. Analysen har tre delar. Samlingens historia, pedagogens roll utifrån Foucaults maktteoretiska tankar och pedagogens praktiska kunskap. Jag lyfter genom mitt arbete upp ett obekvämt ämne då jag skriver om pedagogens makt över barnen. Detta är dock ett ämne som behöver lyftas. I mitt arbete använder jag skrivandet som metod för att reflektera och en hermeneutisk tolkning av min personliga berättelse för att kunna reflektera över förskollärarens roll. Det jag har kommit fram till genom mitt arbete är att pedagogen har makt över barnen men att även rutinerna har makt över verksamheten. Pedagogernas makt över barnen kan vara mer eller mindre medveten. Jag kan också se att pedagogens praktiska klokhet har betydelse för hur samlingens utfall blir.

In this essay I reflect on what makes a good preschool teacher today. I discuss the importance of education, the importance of experience and practical knowledge, but also the importance of capacity for self-reflection and listening. I bring up examples from my workplace, where some think more about their limitations than on what and how much they actually can. Others are more satisfied by what they can and see less of their limits. Some are also lack of the will to see differently and to do changes. We also have different perceptions of the norms and values enshrined in our childhood. What we're from, our various social, cultural and an ethnic background also plays a role in the understanding and the interpretations we make in various situations. I discuss the teacher as a profession and the importance of education, that it is not enough only with experience, it needs to be supplemented with educational and theoretical knowledge to assess, identify, weigh and deliberate well to act as needed in the present moment. Teacher is about to be. Being a good teacher in practice, have practical knowledge. I also discuss the importance of self-reflection. Without the mirror it is only a mirror image without a reflective approach. The good teacher, the more I think, the more I realize that there is no simple answer.

I vår vetenskapliga essä har vi valt att skriva om planeringstiden på förskolan. Anledningen till att vi har undersökt skillnaderna kring disponerandet av planeringstiden är den att vi sett sådana skillnader trots att vi arbetar i samma kommun. Att skriva i par har gett oss möjlighet att på ett mer objektivt sätt belysa våra frågeställningar genom både dialog och reflektion. Med våra enskilda berättelser som utgångspunkt har vi reflekterat över begrepp och teorier som berör hur planeringstiden används i praktiken. Vi har reflekterat över hur vi som blivande förskollärare ska räcka till för barngruppen samt kunna leva upp till läroplanens strävansmål, med den pedagogiska dokumentationen och reflektionen som det innebär. Begrepp som vi fördjupar oss i är praktiskt kunskap, systemteori, kommunikation och samarbete i arbetslagen. / In our scientific essay, we have chosen to write about the disposition of planning time at preschool. The reason we have investigated the differences regarding disposition of the planning time is that we have seen such differences, even though we work in the same municipality. Writing together in pair has given us the ability to provide a more objective or at least multi-perspectival way to highlight our issues through both dialogue and reflection. With our individual stories as a starting point, we have reflected on different concepts and theories that affect how planning time is used in practice. We have reflected on how we as prospective pre-school teachers should be sufficient for the children's group and be able to live up to the curriculum strut goals, with the pedagogical documentation and reflection that it brings. Concepts that we immerse ourselves in is practical knowledge, systems theory, communication and collaboration in teams.

The present study belongs in the tradition of working-life research. In this tradition, the point of departure lies in working people’s experience in their occupation. Through reflection on this experience and studies in the occupational field the researcher seeks to elucidate and develop occupational knowledge and skills. As a teacher I have long been preoccupied with how teachers may develop their occupational skills. Teachers wish to promote others’ learning, but how do they themselves learn to be good teachers? In the present work I wish to elucidate how teachers can develop their occupational skills through discourse. Equally, I wish to gain a better understanding of my own professional experience as a teacher and supervisor. These two goals are interconnected. I hope to develop an insight that not only shows my dilemma in a supervision situation but also illustrates the teacher’s challenge when he or she is to develop professional skill as a supervisor. On the one hand the supervisor needs to listen with an open mind to the person being supervised; but on the other, given knowledge places so many constraints upon listening that openness becomes impossible. Can the teacher experience his or her situation in such a way that this dilemma may be avoided? To deepen and modify my answer to this question I carried out fieldwork in my own occupational field. I have studied such teachers’ accounts of their meetings with children as have emerged from two discourse situations: child conferences and group supervisions. The teachers’ discourse shows that the issue is to understand what one has experienced – understanding is the starting point for the development of occupational skill. An attitude of open listening, to oneself and in interaction with others, is a precondition for occupational skills to grow. In other words, a space for reflection is needed if understanding is to be achieved through the medium of discourse.

No description available.