No description available.

Denna studie undersöker om miljörelaterade pressmeddelanden påverkar företags aktiepris. Studien undersöker även om det finns en skillnad i påverkan beroende på innehåll. Miljörelaterade pressmeddelanden delas upp i fem kategorier: Index, Utmärkelse, Produkt, Strategi och Övriga. Två eventstudier genomförs för att få fram den kumulativa onormala avkastningen (CAR) samt det absoluta värdet av CAR. En regressionsanalys utförs på CAR för kontrollera om en skillnad i reaktion kan observeras mellan kategorierna. De absoluta värdena för den kumulativa onormala avkastningen visar signifikanta reaktioner för hela datasetet samt alla kategorier separat på i genomsnitt 4-7%. Resultatet för den andra eventstudien, som tar hänsyn till reaktionernas riktning, visar en signifikant positiv reaktion från kategorierna Utmärkelse och Produkt samt en signifikant negativ reaktion för kategorin Strategi. I regressionsanalysen observeras ingen signifikant skillnad mellan kategoriernas reaktioner. Studien finner att miljörelaterade pressmeddelanden ger en signifikant reaktion på marknaden, däremot är det ingen skillnad i reaktionen beroende på pressmeddelandets innehåll.

Titel: Kriskommunikation och Maktrelationer. En retorisk analys och kritisk diskursanalys av pressmeddelandenFörfattare: Alexander FrostUtgivningsdatum: 2012-08-29Handledare: Michael Krona, Fredrik EdinExaminator: Bo ReimerUtbildning: Medie- och KommunikationsvetenskapTyp av dokument: C- uppsatsSpråk: SvenskaSyfte: Att utifrån fyra olika företags kriskommunikation i form av pressmeddelanden analysera språkliga mönster och strategier sedda ur ett maktperspektiv.Teori: Diskurs och makt, Strategisk kommunikation, HermeneutikMetod: Kritisk diskursanalys, Retorisk analysNyckelord: Kriskommunikation, Pressmeddelande, Diskursanalys, Retorisk analys, Strategisk kommunikation, PR / Titel: Communication and Power relations. A rhetorical analysis and a critical discourse analysis of press releases.Author: Alexander FrostDate: 2012-08-29Advisor: Michael Krona, Fredrik EdinLanguage: SwedishPurpose: Out of the press releases from four different companies in a crisis situation, I will analyze the methods of using textual persuasion from a power related view.Theoretical framework: Discourse and power, Strategic communication, HermeneuticsMethod: Critical discourse analysis, Rhetorical analysisKeywords: Communication, Press release, Discourse analysis, Rhetorical analysis, Public Relations

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur den kris, som uppdagades i samband med tv-programmet Uppdrag gransknings inslag om fastighetsbolaget Norrporten, hanterades och kommunicerades externt. Metod: I studien har en metodtriangulering utförts genom att kombinera kvalitativ informantintervju, som utfördes med Norrportens informationschef, med kvalitativa textanalyser av de pressmeddelanden som publicerats i samband med krisen. Resultat: Studien visar att krishanteringen och kriskommunikationen fungerade bäst i fasen efter krisen. Krisarbetet före krisen bestod av förebyggande och förberedande aktiviteter såsom omvärldsbevakning, identifiering och att förekomma medier.Medarbetare, kunder och allmänheten informerades. Totalt publicerades tre pressmeddelanden som i huvudsak förnekar och hävdar företagets oskuld till den information som framkommit i Uppdrag granskning.Krisarbetet under krisen består av att kommunicera och vidta åtgärder. Regelverk tillsätts och omstruktureringar i företagets styrelse sker. Tre pressmeddelanden publiceras, varav ett av dem på Andra AP-fondens hemsida. Norrporten informerar om åtgärder som skall vidtas medan Andra AP- fonden ber om ursäkt, kritiserar och lovar förändring.Krisarbetet efter krisen består av att implementera de åtgärder man vidtagit och att informera allmänheten om dem. Under den här fasen finns ett stort fokus på attförmedla företagets nya ledord som handlar om måttfullhet. Man kommunicerar genom en kombination av kommunikationskanaler. Totalt publiceras tre pressmeddelanden.

Denna uppsats är en studie av Svenska Dagbladets agenda och Läkare Utan Gränsers och Röda Korsets informationsflöde med fokus på humanitära kriser. Syftet för vår studie är att ta reda på i vilken utsträckning hjälporganisationernas informationsflöde överensstämmer med Svenska Dagbladets agenda. För att få en heltäckande studie vill vi även ta reda på hur hjälporganisationerna gör för att försöka styra mediernas agenda. Idén till denna studie utvecklades efter att Läkare Utan Gränser presenterade rapporten Kriserna svenskar glömt som visar att flera humanitära kriser som drabbat miljontals människor gått svenskarna förbi. I rapporten diskuterar hjälporganisationen om journalistiken kan vara en anledning till att svenskar inte blir tillräckligt informerade om pågående humanitära kriser. Vår undersökning har utgått från teorin om agenda-setting och utifrån den har studiens frågeställningar utvecklats. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi studerat vilka länder som uppmärksammats av hjälporganisationerna under första halvåret 2012 och jämfört detta med hur stort utrymme respektive land fick i Svenska Dagbladet samma period. Totalt har 1185 texter analyserats. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi använt oss av kvantitativ innehållsanalys. Därefter har en frågeundersökning genomförts gällande hjälporganisationernas mediestrategier. Resultatet av vår studie visar att fördelningen av utrymme är mycket ojämn mellan de länder som ingår i studien, vissa länder förekommer med mycket låg frekvens och andra med mycket hög. Studien visar även att det finns ett samband mellan HDI, Human Development Index, och frekvens i tidningen samt att hjälporganisationerna satsar mer och mer på sociala medier.

Informationssubventioner av olika typer – pressmeddelanden inkluderade – har fått ett allt större utrymme i journalistiken, inte minst till följd av ekonomiska påtryckningar där journalisterna måste skapa nyheter kostnadseffektivt. Därför använder de sig av färdig­paketerat material från externa aktörer. Kritiker i engelsktalande länder har karakteri­serat resultatet som churnalism, det vill säga att källstyrt material okritisk ”kärnas” till en nyhet.  Syftet med detta arbete är att undersöka hur pressmeddelanden av stora privata aktörer används i utvalda svenska lokaltidningar i norra Sverige. Inom detta område har lokaljournalistiken under senare år nedmonterats, vilket också minskat deras förutsättningar för källkritisk granskning. Studien bygger på en analys av hur pressmeddelanden från stora och dominerande bolag har följts upp av lokaltidningarna, kompletterad med kvalitativa intervjuer med både verksamma journalister och presstalespersoner om deras egen syn på användningen av pressmeddelanden i journalistiken. Teorier kring politisk ekonomi och käll­kritik tillämpas för att förstå såväl orsakerna som konsekvenserna av PR-källors inflytande inom den lokala journalistiken.   Studien visar att artiklar som bygger på pressmeddelanden i hög utsträckning används utan uppföljning eller oberoende källor. I själva verket är ett flertal artiklar nästan exakta återgivelser av de pressmeddelanden de bygger på, vilket ger avsändarna av press­meddelandena ett in­flytande i hur artiklarna vinklas. Ett resultat som är en konsekvens av tidsbrist hos journalisterna till följd av ekonomiska faktorer. För några företag är betydelsen stor då press­meddelandena utgör en väsentlig del av deras medienärvaro, medan den är låg hos andra lokala aktörer som syns i fler mediala sammanhang. Trovärdighet, oberoende och tendenser i artiklar som bygger på pressmeddelanden har således visat sig problematiska för lokal­journalistiken där relationen till de lokala aktörerna och det källkritiska uppdraget är en komplex balansgång.

Carema Care (numera Vardaga) är ett privat ägt vårdföretag med verksamhet inom äldreomsorgen. Under hösten och vintern 2011 utsattes företaget för en intensiv mediebevakning där de anklagades för besparingar och vanvård. I denna uppsats undersöks Carema Cares externa kriskommunikation under mediedrevet. Kriskommunikationen analyseras utifrån situational crisis communication theory. Teorin beskriver vilka försvarsstrategier som ett företag kan och bör använda för att rädda sitt anseende. Teorin gör gällande att den viktigaste faktorn vid val av försvarsstrategi bör vara typ av kris som uppstått. Studien har utgått ifrån en kvalitativ textanalys med systematiserande frågeställningar och klassificering som tillvägagångssätt. Först analyserades nio nyhetsartiklar för att försöka fastställa vilken typ av kris som ägt rum. Därefter studerades Carema Cares pressmeddelanden för att identifiera vilka försvarsstrategier som Carema Care använt sig av och om dessa överensstämmer med vad som föreskrivs inom situational crisis communication theory. Resultatet visar på att Carema Care inte i något pressmeddelande använt sig av de försvarsstrategier som föreskrivs i situational crisis communication theory. / Carema Care (now by the name Vardaga) is a privately owned company within the field of elder care. During the autumn and winter of 2011, the company was the focal point of an intense media reporting. The company was accused of budget cuts and neglected care. This thesis investigates the external crisis communication from Carema Care during the intense media reporting. The crisis communication is analyzed using situational crisis communication theory. The theory describes which crisis response strategies that a company can and shall use when faced with a crisis in order to restore its image. The theory claims that the most important factor when choosing crisis response strategy is what type of crisis that has occurred. The investigation was carried out using qualitative text analysis, more specifically the method systematic questions and classification was used. In the first step, nine news articles were analyzed in order to determine what type of crisis that had occurred. In the second step, the press releases following each news article were analyzed in order to determine what response strategy that had been used and how it compared to what the theory recommended. The study shows that Carema Care did not use the response strategy recommended from situational crisis communication theory in any of its press releases.

Journalists and communication managers are becoming more professional and to reach out to its stakeholders in society today, organizations must work strategically with communication, to enter the news. Many make use of press releases to provide journalists with information, hoping to influence what is published on the news. With a background in the medial change that occurs is the purpose of this study to elucidate and problematize which role press releases has for newsrooms and for organizations today and in the future. A qualitative interview study has been used, and communication managers from three organizations and journalists from three newsrooms has been interviewed. The study has been combined with a quantitative pilot study of selected press releases and articles from the selected organizations. The interviews has been transcribed and analyzed to identify and question their thoughts about press releases as a part of the daily work for communication managers and journalists. The interviews were analyzed from selected theories and previous research work on press releases as a tool to set the media agenda. Three consistently concepts in the study is Goffmans (1974) theory of framing, Gandys (1982) theory of information subsidies and Zoch and Molledas (2009) theory of agenda building, and their model of how organizations build good media relations. It was seen in the pilot study, that a lot of the content is based on press releases, which indicates that the editors make it appear that they are the initiator of the news. Journalists claims that press releases are not the most influential source of information but significant for their work, especially as it fills a function for web editors. Personal relationships with the journalists and a dedicated work on the social media network is valued higher than press releases, which is seen as an obsolete tool. The communication managers argued otherwise, saying that press releases have a central role in their strategic work with the media, claiming that they are an important source of information. The study indicates therefore that the communication managers, in relation to journalists’ reasoning, have too much confidence to the tool. However, it is difficult to determine whether press releases as a strategic communication tools will be eliminated. But the results of the study to judge, it is still important for both journalists and communicators, although not as strongly as before.

I denna uppsats har jag fokuserat på frågan om hur flygbolag på den skandinaviska marknaden verkar se på och hantera ämnet hållbarhet utifrån deras marknadsföringsmässiga kommunikation mot svenska folket och svensk media. Valda utifrån deras representativa ställning granskades SAS, Norwegians och BRAs pressmeddelanden och hemsidor på två olika sätt för att kunna avgöra deras syn och hantering av hållbarhetsaspekten för deras bransch. En kvalitativ innehållsanalys mätte först i vilken omfattning de alls berörde hållbarhetsämnet i sina pressmeddelanden. Sedan granskades de pressmeddelanden som visats handla om någon hållbarhetsrelaterad aspekt/åtgärd, tillsammans med hemsidornas hållbarhetsfokuserade innehåll, för att hitta teman och vinklingar i hur och vad de valde att kommunicera när de talade om ämnet. Resultatet visade att endast 3 av 90 pressmeddelanden under det senaste halvåret var marknadsföringsmässig kommunikation kring hållbarhet, och av dem stod BRA för två och SAS för ett. Hållbarhetskommunikationen var främst centrerad runt utsläppen av växthusgaser samt de tekniska lösningar och den resursoptimering de vidtar för att minska dessa och bli hållbara. Intensiteten med vilken bolagen tar sig an hållbarhetsämnet skiljer sig marknat mellan dem. Slutsatsen blir ändå att flyget utifrån det de visar i sin marknadsföringsmässiga kommunikation i pressmeddelanden och på hemsidorna, är att man ser det som något man behöver hantera och gör det defensivt. Vidare forskning krävs för att resultatet ska få ökad validitet.

I denna uppsats presenteras en textanalytisk studie av ett urval pressmeddelanden från organisationen Djurens Rätt. Studiens syfte är att undersöka hur Djurens Rätt positionerar sig bland de deltagare som beskrivs i deras pressmeddelanden. Djurens Rätt är en ideell och idéburen organisation vilket gör det intressant att undersöka hur dessa förhåller sig till andra aktörer i samhället i sina pressmeddelanden. Studien ut-går teoretiskt och metodologiskt främst från den systemisk-funktionella grammati-ken med fokus på det ideationella och erfarenhetsmässiga. Utöver detta är även positioneringsbegreppet och Greimas aktantmodell centrala för studien. Resultatet visar att Djurens Rätt använder sig av andra aktörer i flera avseenden för att positionera sig i de undersökta pressmeddelandena. Organisationen framstår exempelvis som sakliga och objektiva representanter för djuren genom att avstå från känslomässiga uttryckssätt, ibland tala om djuren i statistiska termer och även lägga fokus på opponenters handlingar istället för opponenterna i sig. / This paper presents a linguistic study of a number of press releases issued by the organization Djurens Rätt. The study aims to examine in which way Djurens Rätt positions itself among other participants being described in their press releases. Djurens Rätt is a non-profit organization based on an ideological idea, which makes it an interesting target for investigating their approach towards other societal opera-tors in their press releases. The study is theoretically and methodologically mainly based on Halliday’s functional grammar, focusing on the ideational and experiential part of language use. In addition to these perspectives, positioning as a concept and Greimas’ actantial model are also essential to the study. The results show that Djurens Rätt uses several other societal operators in order to position themselves in the analyzed press releases. The organization appears to represent the animals in an objective and impartial way, for instance by refraining emotional expressions, occasionally describing the animals in statistical terms and mostly focusing on their opponent’s actions instead of the opponents themselves.