Studien är en läromedelsgranskning med syftet att undersöka problemlösningsuppgifter i Matte Direkt Borgen 6 och Prima Formula 6. Studien ämnade att undersöka hur uppgifterna i läromedlens problemlösningskapitel som var utformade för att ge eleverna möjligheten att välja metod själv.     Genom att utveckla ett ramverk som är uppbyggt efter tidigare forsknings nyckelbegrepp kunde studien granska problemlösningsuppgifterna under delen i valda läromedel.   Resultatet av läromedelsgranskningen visar att Prima Formula 6 hade betydligt fler problemlösningsuppgifter än Matte Direkt Borgen 6. Däremot ansågs uppgifterna i Matte Direkt Borgen 6 hålla en högre nivå av problemlösning än Prima Formula 6.    Slutsatsen som kan dras är att läromedlen är i linje med tidigare forskning. Det framkommer att det är bättre att använda läromedel med fler uppgifter på en högre nivå enligt studiens analysverktyg. Läromedlen främjar användningen av problemlösning i skolan samt i vardagen.

Syftet med studien är att med utgångspunkt i lärarskapade problemlösningsuppgifter undersöka elevers möjligheter till kreativt matematiskt resonemang, CMR, som innebär att eleven skapar en ny eller återupptäcker en för eleven glömd lösningsmetod. Studien genomförs som en kvalitativ uppgiftskategorisering där utvalda problemlösningsuppgifter ur Kunskapsmatrisens uppgiftsbank analyseras genom att undersöka möjligheten till imitation av lösningsmetod genom lärobokens övningar och exempel. Uppgifterna är skapade av verksamma lärare i landet och urvalet har medvetet gjorts för att fokusera på uppgifter där problemlösning är i fokus, både ur ett innehålls- och förmågeperspektiv. Resultatet visar att lärarskapade problemlösningsuppgifter som ett komplement till läroboken inte ökar möjligheten för eleverna att erbjudas CMR i undervisningen eftersom andelen CMR i dessa uppgifter ligger på samma nivå som i läromedlen. Studiens analys av lärarskapade problemlösningsuppgifter pekar tydligt på att uppfattningen om att problemlösning och CMR inte är till för alla elever tydligt lever kvar i klassrummen eftersom CMR saknas bland uppgifterna som i Kunskapsmatrisen bedöms med lägst svårighetsgrad

I litteraturöversikten undersöker vi om det finns en korrelation mellan läsförståelse och matematik, med särskild inriktning på vad som kan förklara elevernas svårigheter relaterat till deras prestationer av textbaserade problemlösningsuppgifter inom matematik. Målet är att identifiera vilka specifika faktorer som påverkar elevers svårigheter när de löser textbaserade matematikuppgifter. Mellanstadiet är den huvudsakliga inriktningen av åldersgrupp, men vi utvidgar åldersgruppen till att omfatta hela grundskolan, F-9. Vi använder tematisk analys i litteraturöversikten genom att samla in och undersöka empiriskt material. Tidigare forskning inom området står som fokus för att inhämta och identifiera redan existerande kunskaper och finna eventuella kunskapsluckor. Det vi finner som kan vara avgörande för elevernas framgångsprestationer inom textbaserade problemlösningsuppgifter i matematik är flera förmågor. Resultaten indikerar på en utmärkande korrelation mellan elevers färdigheter och deras förmåga att lösa textbaserade matematikuppgifter. Resultaten  i litteraturöversikten visar att färdigheter som kan förklara elevers svårigheter vid textbaserade problemlösningsuppgifter är läsförmågan som innefattar: läsförståelse, avkodning, läsflyt, läshastighet som bidrar till elevers förståelse av textinnehållet och kognitiva processer som innefattar: modelleringsprocessen, visualisering, uppdateringsprocessen, arbetsminne och korttidsminne. Färdigheterna ses som grundläggande och har en påverkan på elevernas förmåga att lösa textbaserade uppgifter. Det framkommer att framgångsrik problemlösning inom matematik kräver goda färdigheter i läsförmåga och de kognitiva processerna.

Matematiken lyfts av olika former av representationer. Samtliga representationer som används av elever inom matematikundervisningen är i grunden baserat på de fem olika representationsformer. De fem representationsformerna kommer i form av bilder, ord, situationer, symboler och laborativt material. När elever använder representationer inom de olika formerna, växlar de emellan de olika representationerna för att kunna tolka och lösa problemlösningsuppgifter. Studiens syfte är att införskaffa djupare förståelse, för elevernas varierande tillvägångsätt vid användning av representationer vid lösningar av problemlösningsuppgifter. Denna kvalitativa studie vill synliggöra de olika sätt som representationerna framkom när elever löste matematiska problemuppgifter. Dessutom de olika sätt eleverna utnyttjade olika representationer och hur de växlade emellan dem i sin lösningsprocess. Det var sammanlagt 12 deltagande och de kom från en klass inom årskurs 2, i en F-9 grundskola. Data samlades in genom eget framtaget test, semistrukturerade intervjuer och observationer. Datainsamlingen analyserades genom att testet rättades, intervjuerna transkriberades och observationens anteckningar lästes igenom. Två tydliga kategorier synliggjordes under analysen och utifrån de skapades två grupper. Resultat visade hur elever tycks hade valt att utgå utifrån den representation som de upplevde vara sig mest självsäker inom. Den ena var de elever som hade valt att utgå från den representationen i bildform för att sedan växla till en annan representation. Den andra gruppen hade de elever som utgick från representationen i symbolform för att sedan växla till en annan representation. Avslutningsvis kom studien fram till att elever som under sin matematikundervisning får arbeta med olika former av representationer, får bättre förutsättningar vid hantering av problemslösningsuppgifter som de bemöter inom deras matematikundervisning.

Abstrakt   Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vilken påverkan läroboken och arbetssättet har på elevernas lärande inom ämnet matematik. För att göra det lättare för läsaren att förstå kunskapsöversikten är arbetet delat i två mindre frågor, matematikbokens samt arbetssättets påverkan. För att besvara frågorna har informationssökningar gjorts både på olika databaser med sökord, samt sekundärsökningar genom skolverket.se och forskning.se. Under sökprocessen har flera rekommendationer från olika metodlitteraturer såsom Backman (2016), Friberg (2022) och Thurén (2019) använts. Resultatet visade att läroböckerna inom matematik både nationellt och internationellt spelar en viktig roll i undervisningen och har stor påverkan på läraren, eleven och undervisningen. Eleven definierar ofta matematik med läroboken och läraren anser ofta att läroboken är huvudkällan till planeringen av undervisningen. Det lyfts fram att en stor del av matematikböcker som används i undervisningen domineras av rutinuppgifter, vilka är viktiga att inkludera i undervisningen för att utveckla elevernas färdigheter. Däremot behöver problemlösningsuppgifter få större plats i undervisningen, så att elevernas matematiska förståelse och kognitiva förmågor utvecklas vilket behövs för att de ska kunna medverka i en oförutsägbar framtid. Nyckelord: arbetssätt, lärande, läromedel, matematikbok, problemlösningsuppgifter och rutinuppgifter.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att få en djupare förståelse av dyslexi och undersöka hur det påverkar elever i matematik, främst inom problemlösningsuppgifter. Den centrala frågeställningen som arbetet grundar sig på är “Hur dyslexi påverkar förmågan att förstå problemlösningsuppgifter i matematik?”. Denna kunskapsöversikt bygger på en systematisk informationssökning av vetenskapliga texter och litteratur i databaserna ERIC (Education Resources Information Center) och ERC (Education Research Complete). Resultatet från våra valda vetenskapliga artiklar visar att dyslexi påverkar förståelsen av problemlösningsuppgifter i matematik och att elever uppvisar svårigheter med dessa uppgifter. Faktorer som grammatikens struktur, innehållets betydelse i uppgifterna samt läsförmågans och läsförståelsens påverkan är teman som har framkommit från undersökningen. Resultaten från undersökningen diskuteras i relation till vår yrkesprofession, samt ger vi förslag på framtida forskning som kan ge ytterligare förståelse och kunskap om dyslexins roll i matematik. En slutsats som vi har kommit fram till är att lärare bör vara medvetna om vilka svårigheter som elever med dyslexi har och hur dessa kan påverka deras prestationer i matematik.

Att lära ut tal i bråkform kräver stor utmaning för en matematiklärare. Det är känt att mångaelever har svårt med att förstå begrepp och lärarna måste ha fasta metoder för att säkerställaelevernas förståelse. Syftet med studien är att undersöka hur matematiklärares arbetsmetoderavseende procedurövningar och problemlösningsövningar skiljer sig mellan Sverige ochDanmark, avseende undervisning av tal i bråkform i årskurs 4–6. Deltagande observationer följsav semistrukturerade intervjuer med fyra matematiklärare från varje deltagande land. Tvåmatematikutvecklare från varje land intervjuades också, vilket totalt utgjorde tio intervjuer. Deninsamlade data analyserades med tematisk och hermeneutisk analysmetod. Resultaten visar attdet finns signifikanta skillnader mellan de svenska och danska lärarnas val avundervisningsmetoder i deras lektionsupplägg, i undervisningens tillvägagångssätt samt i derasstrategier som används för att stimulera eleverna individuellt när de lär ut tal i bråkform.Analysen visar skillnader mellan svenska och danska lärares val av undervisningsmetoder, delspå sättet den danska läroplan omfattar lärarens roll i undervisningen, dels på vilket sätt lärarnaundervisar bråk.

Syftet för denna studie är att synliggöra möjligheter och eventuella hinder som kan framkomma i kommunikationen lärare-elev, elever emellan under arbetsgången med en rik matematisk problemuppgift. Data samlades in genom en observation, en intervju och elevproducerade uppgifter genom de sex teoretiskt anknutna begreppen. Detta för att få en tydligare bild på vilket sätt lärarnas val av undervisningsstrategier stödjer elevernas möjligheter att resonera samt på vilket sätt lärare använder frågor som hjälper eleven vidare utan att avslöja lösningsstrategier när den löser en rik matematiskt problemlösningsuppgift. Resultatet visar att lärarens förhållningssätt till alternativa lösningar i problemlösningsuppgiften kan hindra elevernas kreativa lösningar och kreativa resonemang. Lärarens vägledande frågor ledde till att eleverna väljer imitativa resonemang eftersom lärarens visar att rätt svar är det som är viktigt. Något som framkommer är att lärarens val av undervisningsstrategier och frågor utgår från kännedom om elevernas tidigare matematiska kunskaper. Detta kan ses som en möjlighet i kommunikationen lärare-elev emellan eftersom läraren har i åtanke elevens matematiska kunskaper.

Elever i grundskolan stöter på problemlösning i matematikämnet och skall därför utveckla flera förmågor för att ha möjligheten att anpassa lösningsstrategier till varje problem. Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv undersöka hur elever med hjälp av matematiska resonemang löser två problemlösningsuppgifter. Genom en semistrukturerad intervju med klassläraren justerades två uppgifter som sedan användes i studien. Därefter observerades tre grupper om tre elever från årskurs 3 innan en semistrukturerad gruppintervju tog vid med eleverna. Empirin från studien har sedan analyserats med hjälp av ett analysverktyg som baserats på Lithner (2008) samt Bergqvist, Lithner och Sumpters (2008) tidigare forskning om matematiska resonemang. Resultatet i studien visar att elever använder sig av kreativa resonemang i stor utsträckning vid lösandet av problemlösningsuppgifter och att det behövs kunskap för att avgöra vilken typ av uppgift som löses. Resultatet visar också att eleverna själva säger att de gynnas av att förklara hur de tänkt och att lyssna på andra. Utöver detta visar resultatet även att eleverna använder olika representationsformer för att lösa uppgifterna. En slutsats är att det finns vissa skillnader mellan vad som syns i observationen och i gruppintervjun. En andra slutsats är att det krävs en definition av begreppet ansträngning för att göra en precis analys. En tredje slutsats är att eleverna tycker att det är jobbigt att testa sig fram. / <p>Matematik</p>

Studien är en läromedelsgranskning där uppgifter i valda läromedel granskas för att se ifall uppgifterna är utmanande för elever med matematisk fallenhet. Läromedlen i granskningen är ämnade för elever i årskurs 6. Uppgifterna som undersökts är läromedlens problemlösningsuppgifter. Problemlösningsuppgifter är vad läromedlen kallar för utmaningar. För att svara på frågeställningarna användes ett analysschema vid granskningen av uppgifterna. Det användes för att synliggöra innehållet i uppgifterna. Analysschemats syfte var även att identifiera uppgifter där kraven i analysschemat uppfyllts. Uppgifterna som uppfyller flest krav i analysschemat valdes ut för en djupare granskning. Resultatet av frågorna var att problemlösningsuppgifterna i läromedlen innehåller till största del tillräckliga utmaningar för att stimulera en elev med matematisk fallenhet. Alla uppgifter som undersöktes innehöll en variation av räknesätt. Uppgifterna uppmanade till kreativitet, var kopplade till en verklig situation och uppmanade till flera lösningsmöjligheter. De använde sig av ett abstrakt tänkande och krävde tidigare kunskap för att lösa uppgiften. Det fyra av sex uppgifter saknade var behovet av ny kunskap för att lösa uppgiften.