Syftet med studien var att belysa hur lärare ser på läsförståelse i relation till matematikämnet. För att uppfylla studiens syfte intervjuades fyra lärare på en skola i södra Sverige. Genom intervjuerna delade lärarna med sig av sin uppfattning och sitt resonemang kring hur de arbetar med problemlösningsuppgifter och läsförståelse i sin matematikundervisning. Intervjuerna var av semistrukturerad karaktär vilket gav intervjuarna större möjlighet att följa informantens resonemang. Vid analys av empiri framkom att lärarna ser läsförståelse som en viktig del inom matematiken men att de inte använder sig av en viss typ av strategi för att utveckla denna. Däremot uttryckte flertalet av lärarna att par- och grupparbete är betydelsefullt för att eleverna ska utvecklas i sin läsförståelseförmåga vid problemlösning. Utifrån resultatet av studien uppmärksammas hur lärare uppfattar och resonerar kring läsförståelse i relation till matematikämnet och särskilt problemlösningsuppgifter. Detta resultat kan på så vis tänkas ge andra verksamma lärare, lärarstudenter och forskare inom matematikämnet en inblick i hur läsförståelsen och problemlösningsförmågan är nära anknuten.

Tidigare studier har visat att det är vanligt att inom ämnet matematik använda sig av läromedel. Skolverket (2019) har fastställt i kursplanen för matematik att undervisningen ska behandla flera olika områden där eleverna ska få en möjlighet att utveckla deras matematiska förmågor. Ett av dessa områden innefattar problemlösning. För att kunna lösa problemlösningsuppgifter bör eleverna kunna använda sig av flera olika strategier och de ska även ha en förståelse för hur dessa strategier kan kopplas samman. Denna studie har som avsikt att undersöka hur läromedlen är uppbyggda när det gäller problemlösningsuppgifter. En innehållsanalys kommer att genomföras av två olika läromedel i matematik för årskurs 4. Där uppgifterna först blir kategoriserade som en rutinuppgift eller som en problemlösningsuppgift. Därefter kommer problemlösningsuppgifterna att analyseras för att kunna kategorisera dem som slutna, öppna eller rika problemlösningsuppgifter enligt det kodningsschema som skapats inför denna studie. Vidare kommer en analys att genomföras som undersöker vilka förmågor eleverna får träna med de öppna och de rika problemlösningsuppgifterna. Resultatet visar på att majoriteten av uppgifterna i en matematikbok består av rutinuppgifter. Av de uppgifter som kategoriserades som problemlösningsuppgifter är den största delen slutna uppgifter, av de uppgifterna som återstår är den större delen av dessa öppna problem. Resultatet av denna undersökning visar att de flesta problemlösningsuppgifter är placerade på fördjupningssidorna som är placerade längst bak i varje kapitel vilket i sin tur kan leda till att alla elever inte får möjligheten att bearbeta majoriteten av de problemlösningsuppgifter som finns i läromedlet. Vidare visar resultatet att eleverna får en möjlighet att träna på fler förmågor när de får arbeta med rika och värdefulla problemlösningsuppgifter.

Syftet med denna studie är att undersöka olika stödstrukturer som kan stödja elever när de tarsig an textbaserade problemlösningsuppgifter. Detta har skett genom en systematisklitteraturstudie som sedan resulterade i flera kategorier av stödstrukturer. I studiens resultatsynliggjordes tre huvudkategorier av stödstrukturer: Orienterande stödstrukturer,Digitaliserade stödstrukturer och Visuellt organiserande stödstrukturer. Den sistnämndeinnehöll två underkategorier som fick benämningen, Schema-baserade samt Visuellarepresentationer. Vår slutsats av denna studie var att ett begränsat antal elevanpassadestödstrukturer från de olika kategorierna är att rekommendera för elever som tar sig antextbaserade problemlösningsuppgifter. / Problem solving is a part of school mathematics and students require different types ofsupport. The purpose of this study is to examine the different types of support structureswhich can support students when they try to solve text-based problem-solving tasks. Thisstudy uses a systematic literature study as means to identify different categories of supportstructures. The result identified three main categories which are: Orientating supportstructure, Digitalization support structure and Visual organization support structure. Thelatter contains two subcategories which are, Schema-based and Visual representation. Ourconclusion of this study suggests that a limited amount of student adapted support structuresfrom the different categories is to be recommended for students who are solving text-basedproblem-solving tasks.

Syftet med studien är att redovisa hur läromedlen Matte Direkt Borgen 5A, Mera favorit matematik 5b och Gleerups matematik 5 presenterade lägesmått i olika elevuppgifter. Studien har även en avsikt att granska hur lägesmått framhävs i olika problemlösningsuppgifter.  Inom resultatanalysen har variationsteorin används vid analys. Begrepp som har varit centrala inom teorin är lärandeobjekt, kritiska aspekter, variationsmönster, kontrast, generalisering, separation och fusion. Utöver har egenkomponerade frågor används för att besvara frågeställningarna.  Resultatanalysen är uppdelat utifrån frågeställningarna. Där underrubrikerna namngavs efter läromedlets titlar. Anledningen till det var att bistå med en tydlighet i resultatet. För att se hur läromedlet framhäver de olika matematiska områdena. I varje underrubrik berörs de ingående begrepp inom variationsteorin, med hjälp av framtagna uppgifter som blivit analyserade.  Avslutningsvis kan studiens resultat bidra till lärarens undervisning om lägesmått eftersom ett vanligt förekommande är att undervisningen är baserad på läromedlet. Den kan även vara behjälplig med hur problemlösningsuppgifter med lägesmått kan presenteras för att få en vetskap om vad som saknas.

I denna systematiska litteraturstudie fokuseras elever med fallenhet för matematik, problemlösning samt motivation och sambanden mellan dessa. Syftet med studien är att kartlägga hur elever med matematisk fallenhet kan utmärka sig, att undersöka hur problemlösning kan utmana och utveckla dessa elever samt att undersöka sambanden mellan elever med matematisk fallenhet, problemlösning och motivation. För att besvara studiens syfte samt frågeställningar baseras studien på ett flertal vetenskapliga publikationer som har analyserats utifrån tre teoretiska perspektiv. Studiens resultatanalys visar på flera utmärkande drag hos elever med matematisk fallenhet, vissa mer förekommande än andra. Resultatanalysen i studien redogör även för kännetecken för problemlösningsuppgifter, med vilka faser en problemlösningsuppgift kan lösas samt hur arbete med problemlösning kan bidra till utmaning och fortsatt utveckling hos elever med matematisk fallenhet. Avslutningsvis redogör studiens resultatanalys för sambandet mellan elever med matematisk fallenhet, problemlösning och motivation. Studien visar att motivationen hos elever med matematisk fallenhet ökar vid arbete med problemlösning.

Den empiriska studien syftar till att bidra till en ökad förståelse för hur uppgiftskontext påverkar flerspråkiga elever i problemlösningsprocessen vid arbete med textbaserade problemlösningsuppgifter. För att finna hur de flerspråkiga eleverna påverkas av uppgiftskontexten, samt vilka strategier eleverna tilltar om de upplever svårigheter i tolkningsfasen har observationer och intervjuer använts som datainsamlingsmetoder. Studien bygger på observationer och intervjuer av åtta flerspråkiga elever som genomförde fyra textbaserade problemlösningsuppgifter. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av Pólyas olika problemlösningsfaser samt en tematisk analys. Studiens resultat visar att flerspråkiga elevers tolkning av ett matematiskt problem påverkas av uppgiftskontexten. Uppgiftskontexten påverkar vidare eleverna genom problemlösningsprocessen. Resultatet visar även att det finns flera strategier som flerspråkiga elever använder när de har svårigheter i tolkningsfasen bland annat; chansning, be om hjälp och omläsning.

Syftet med studien är att undersöka om problemlösningsuppgifter i läroböcker ger möjlighet till utveckling av problemlösningsförmågan. I studien har innehållsanalys valts som metod och med hjälp av Schoenfeld’s ramverk och Skolverkets kommentarmaterial har ett resultat skrivits fram. I resultatet framgår det att förekomsten av problemlösningsuppgifter i läromedlet Favorit matematik för årskurs 3 är låg. Vidare visar resultatet att majoriteten av problemlösningsuppgifterna ger elever möjlighet att utveckla fyra av de fem delförmågorna i problemlösningsförmågan samtidigt. Studiens slutsats är att läroböcker i matematik bör analyseras för att ge elever möjlighet att arbeta med problemlösningsuppgifter och säkerställa deras utveckling av problemlösningsförmågans olika delar. / The purpose of the study is to investigate whether problem-solving tasks in textbooks provide an opportunity for the development of problem-solving ability. In the study, content analysis has been chosen as the method and with the help of Schoenfeld's framework and the Swedish National Agency for Education's commentary material a result has been produced. In the result appears that the occurrence of problem-solving tasks in the learning material Favorit matematik for grade 3 is low. Furthermore, the results show that most of the problem-solving tasks give pupils the opportunity to develop four of the five sub-skills in the problem-solving ability at the same time. The study's conclusion is that textbooks in mathematics should be analyzed to give pupils the opportunity to work with problem-solving tasks and ensure their development of the different parts of problem-solving ability.

Denna studie syftar till att undersöka hur problemlösningsuppgifter i läromedel som är vanliga i svensk skola bidrar till elevers matematiska utveckling inom området problemlösning. Ett analysverktyg har konstruerats och använts till att genomföra en analys av problemlösningsuppgifterna i de båda läroböckerna. Slutsatser som framkommit är att läraren i mer eller mindre grad måste kompensera så att uppgifterna uppfyller alla kriterier och att lärare måste vara särskilt uppmärksamma på att ge elever möjligheter att implementera och att tillägna sig problemlösningsstrategier samt utmanas att reflektera och verifiera sina lösningar. / This study aims to investigate how problem-solving tasks in educational books that are common I Swedish schools contribute to student’s development in mathematics in the area of problem-solving. A framework has been created and used to conduct an analysis of the problem-solving tasks in two educational books. The conclusions are that the teacher more or less needs to compensate for some aspects of the problem-solving tasks and that the teacher has to be extra careful to make sure that the students will appropriate problem-solving strategies and reflect upon and verify their solutions.

Syftet med studien är att få en inblick i hur matematiska läroböcker, riktade till förskoleklass, kan bidra till utvecklingen av en problemlösningskompetens. Detta gjordes genom att undersöka omfattningen och placeringen av problemlösningsuppgifter i läroböcker riktade till förskoleklass. Med hjälp av ett tidigare beprövat ramverk kunde vi kategorisera uppgifter från sex olika läroböcker genom en kvantitativ innehållsanalys. Resultatet visade att problemlösningsuppgifter var underrepresenterade i alla läroböckerna och att högst procent problemlösningsuppgifter var placerade som en första deluppgift och minst procent som avslutande uppgifter. Vid de tillfällen där läroböckerna explicit markerat att det handlade om problemlösning var majoriteten av uppgifterna problemlösningsuppgifter. Samtliga läroböcker ansågs innehålla för låg andel problemlösningsuppgifter för att i tillräcklig mån kunna bidra till utvecklandet av en problemlösningskompetens. Placeringen av problemlösningsuppgifterna i läroböckerna var generellt positiv för att kunna bidra till ökat problemlösningskompetens. Att problemlösningsuppgifter dominerar där det beskrivs handla om problemlösning anses vara positivt, dock återfanns ändå 29,5% andra uppgifter, vilket kan skapa en skev bild av vad problemlösning är. / The purpose of the study is to gain an insight into how mathematical textbooks, aimed for preschool class, can contribute to development of a problem-solving competence. This was done by examining the extent and location of problem-solving tasks in textbooks aimed for preschool class. Using a previously proven framework, we were able to categorize data from six different textbooks through a quantitative content analysis. The results showed that problem-solving tasks were underrepresented in all textbooks and that the highest percentage of problem-solving tasks was placed as a first sub-task and the lowest percentage as concluding tasks. At the times when the textbooks explicitly stated that it was a problem-solving task, the majority of the tasks were problem-solving tasks. All textbooks were considered to include too low a share of problem-solving tasks, for it to be able to contribute to the development of a problem-solving competence. The placement of the problem-solving tasks in the textbooks was generally positive, in the meaning that it enabled them to contribute to increased problem-solving competence. Problem-solving dominates where it is described to be a problem-solving task which is considered positive, however, 29.5% other tasks were still found, and that can create a skew picture of what problem-solving is.

Denna kvalitativa studie undersöker hur kooperativa lärandesituationer påverkar elevers individuella matematiska utveckling genom användning av problemlösningsuppgifter. Studiens bakgrund belyser det innehåll som berör kooperativt lärande, kooperativa lärprocesser, kommunikation, problemlösning samt de matematiska förmågorna. Empirin till studien har samlats in utifrån 18 elever, i årskurs 3, som under tre moment genomfört tre olika problemlösningsuppgifter. Första och tredje momentet genomfördes individuellt av eleverna medan moment två genomfördes under en kooperativ lärandesituation. Vid moment två observerades elevernas samspel med hjälp av observationsscheman. Moment ett och tre jämfördes sedan utifrån den kooperativa lärandesituationen för att se dess påverkan på elevernas individuella matematiska utveckling. För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes det sociokulturella perspektivet i samband med en kvalitativ analys. Resultatet visade en variation av påverkan på elevernas individuella matematiska utveckling. Det som framgick som betydelsefullt för elevers matematiska utveckling var gruppkonstellationen, elevers matematiska kunskapsutveckling samt elevens roll under den kooperativa lärandesituationen. Avslutningsvis förs en diskussion kring studiens metodik och resultat.