No description available.

<p>Att elever lär med hjälp av dem som kommit längre i utvecklingen än dem själva finns det omfattande forskning om  och även att responsarbete mllan elever borde ge ett positivt resultat i elevers skrivande. I den litteratur vi läst på Lärarprogrammet märker man att lärare, lärarutbildare oc forskare ställer sig positiva till responsarbete som en del i elevernas skrivprocess och utveckling.</p><p>Jag vill med denna undersökning ta reda på vad eleverna själva anser om att använda sig av responsarbete som en del av skrivprocessen genom att använda mig av elevenkäter där eleverna får motivera sina svar.  Genom att intevjua två lärare har jag också försökt ta reda på om deras tankar överensstämmer med elevernas. Att använda metodtriangulering i denna undersökning ger mig djupare svar än att endast ha enkäter.</p><p>Undersökningen visar at de allra flesta elever i år 1 och i år 3, både i studieförberedande och i yrkesförberedande gymnasieprogram, har en positiv inställning till responsarbete. I svaren till både elevenkäten och lärarintervjuerna framkommer även att elever och lärare har liknande motiveringar till sina positiva attityder. I elevsvaren finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Flickor tycker bättre om att ge respons medan pojkarna hellre tar emot respons än ger den.</p>

<p>I dagens samhälle är det vanligt att patienter söker vård hos olika vårdgivare, vilket resulterar i att vårdinformationen blir splittrad och allt högre krav ställs på de datoriserade journalsystemen. Till exempel ska de stödja ett processorienterat arbetssätt för att samla information från samma vårdprocess. Vårdinformationen måste därför vara tillgänglig över organisationsgränser och olika journalsystem måste kunna kommunicera med varandra, där en ökad tillgänglighet ställer högre krav på informationssäkerhet och behörighetskontroll. Journalsystemen bör, för att uppfylla dessa krav, utvecklas enligt standarder och riktlinjer.</p><p>Det finns ett flertal nationella och internationella organisationer som arbetar med att ta fram standarder och riktlinjer för hur journalsystem bör utvecklas. Problemet är att dessa arbeten sker på olika nivåer och gäller olika delar av journalsystemen. Det är därmed en stor utmaning för journalleverantörer att förhålla sig till dessa arbeten. Syftet med det här examensarbetet har varit att utreda hur utvalda, svenska och europeiska, standardiseringsarbeten förhåller sig till varandra samt att avgöra på vilket sätt de är av relevans för journalleverantörer. Dessutom har syftet varit att framställa en prototyp av ett IT-stöd för processorienterad vårddokumentation.</p><p>En kvalitativ litteraturstudie har i det här examensarbetet resulterat i en sammanställning av de utvalda standardiseringsarbetena. Arbetena hanterar främst områden som kan användas för att ena vårdprocessen, exempel på dessa är behörighetskontroll och standardiserad kommunikation med informationsspecifikationer eller arketyper. SAMBA har tagit fram en processmodell som beskriver vårdprocessen. Baserat på denna modell och krav från standardiseringsarbetena har vi framställt ett förslag på ett IT-stöd för processorienterad vårddokumentation.</p>

<p>Vårt syfte med denna studie är att utifrån skrivprocessen undersöka hur elevers skrivarbete tar sig uttryck i skolans år tre. Vi fokuserar studien kring fyra av skrivprocessens faser, stoffsamling, strukturering, respons och bearbetning, samt interaktionens verkan för elevers skrivande. Genom vårt deltagande i ett gemensamt skrivprojekt mellan lärarutbildningen i Umeå och en skola i norra Sverige har vi tillgång till ett undersökningsfält för att genomföra vår empiriska del. Vår studie har en etnografisk ansats. Vi använder oss av deltagande observationer, elevtexter, ljudbandsupptagningar och elevintervjuer. Vi vänder oss till nordisk forskning, som intresserar sig för elevers skrivande och som menar att respons, interaktion och samtal är viktiga redskap i undervisningen. Denna forskning visar även på mottagarens betydelse för elevers skrivglädje. En slutsats vi drar av vår studie är att arbetet med skrivprocessen innefattar och gynnas av interaktion mellan elever och mellan lärare och elever. Resultatet visar att elever genom samtal och interaktion samlar och strukturerar stoff och byter och lånar idéer av varandra för skrivandet. En ytterligare insikt vi når är att skrivprocessen främjas om den leder fram till en produkt. Detta för att skrivandet ska fungera kommunikativt och bli meningsfull för eleverna.</p>

Frågan är om det under de senaste femton åren funnits något mer populärt managementkoncept än processorientering. När en organsation genomför en förändring som införande av processorientering kan detta givetvis påverka ett antal olika aspekter i organisationen. Frågan som belyses i denna avhandling är vad som händer med styrningen vid förändringar mot ökad processorientering. Särskilt fokuseras vad som händer med betoningen av olika styrformer som regelstyrning, målstyrning och styrning med värderingar.  För att belysa detta har två förändringsprocesser som syftat till ökad processorientering studerats, den ena i form av en aktionsforskningsstudie och den andra i form av en retrospektiv fallstudie. Dessa två fall illustrerar en stor spridning i processorienteringsansatserna. Den ena ansatsen som benämns mekanis­tisk uppvisar stora likheter med taylorism och fordism. Den andra som benämns organisk uppvisar snarare likheter med socioteknik och cultural management. Hur styrningen förändras i fallen visar sig vara kopplat till vilken processorienteringsansats som tillämpas. Trots olikheterna i ansatserna är syftena med processorientering likartade i de två fallen. Studien visar dock att den organiska ansatsen kopplar starkare till syftena än den mekanistiska. För att analysera varför respektive processorienteringsansats kommit att tillämpas och varför styrningen förändrats i olika riktningar har contingencyteori, institutionell och kognitiv organisationsteori använts. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2003

Att elever lär med hjälp av dem som kommit längre i utvecklingen än dem själva finns det omfattande forskning om  och även att responsarbete mllan elever borde ge ett positivt resultat i elevers skrivande. I den litteratur vi läst på Lärarprogrammet märker man att lärare, lärarutbildare oc forskare ställer sig positiva till responsarbete som en del i elevernas skrivprocess och utveckling. Jag vill med denna undersökning ta reda på vad eleverna själva anser om att använda sig av responsarbete som en del av skrivprocessen genom att använda mig av elevenkäter där eleverna får motivera sina svar.  Genom att intevjua två lärare har jag också försökt ta reda på om deras tankar överensstämmer med elevernas. Att använda metodtriangulering i denna undersökning ger mig djupare svar än att endast ha enkäter. Undersökningen visar at de allra flesta elever i år 1 och i år 3, både i studieförberedande och i yrkesförberedande gymnasieprogram, har en positiv inställning till responsarbete. I svaren till både elevenkäten och lärarintervjuerna framkommer även att elever och lärare har liknande motiveringar till sina positiva attityder. I elevsvaren finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Flickor tycker bättre om att ge respons medan pojkarna hellre tar emot respons än ger den.

I dagens samhälle är det vanligt att patienter söker vård hos olika vårdgivare, vilket resulterar i att vårdinformationen blir splittrad och allt högre krav ställs på de datoriserade journalsystemen. Till exempel ska de stödja ett processorienterat arbetssätt för att samla information från samma vårdprocess. Vårdinformationen måste därför vara tillgänglig över organisationsgränser och olika journalsystem måste kunna kommunicera med varandra, där en ökad tillgänglighet ställer högre krav på informationssäkerhet och behörighetskontroll. Journalsystemen bör, för att uppfylla dessa krav, utvecklas enligt standarder och riktlinjer. Det finns ett flertal nationella och internationella organisationer som arbetar med att ta fram standarder och riktlinjer för hur journalsystem bör utvecklas. Problemet är att dessa arbeten sker på olika nivåer och gäller olika delar av journalsystemen. Det är därmed en stor utmaning för journalleverantörer att förhålla sig till dessa arbeten. Syftet med det här examensarbetet har varit att utreda hur utvalda, svenska och europeiska, standardiseringsarbeten förhåller sig till varandra samt att avgöra på vilket sätt de är av relevans för journalleverantörer. Dessutom har syftet varit att framställa en prototyp av ett IT-stöd för processorienterad vårddokumentation. En kvalitativ litteraturstudie har i det här examensarbetet resulterat i en sammanställning av de utvalda standardiseringsarbetena. Arbetena hanterar främst områden som kan användas för att ena vårdprocessen, exempel på dessa är behörighetskontroll och standardiserad kommunikation med informationsspecifikationer eller arketyper. SAMBA har tagit fram en processmodell som beskriver vårdprocessen. Baserat på denna modell och krav från standardiseringsarbetena har vi framställt ett förslag på ett IT-stöd för processorienterad vårddokumentation.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det går att se förändringar i gymnasieskolans skrivundervisning över en tidsperiod på tretton år. Den teoretiska utgångspunkten är ett sociokulturellt synsätt där dialogismens tankar är dominerande. Materialet består av enkätsvar från gymnasieelever, fokusgruppsamtal med gymnasieelever och intervjuer med gymnasielärare. Det samlades in under 2013 och har analyserats med hjälp av innehållsanalys och tematisering för att se mönster i hur eleverna uttalar sig om responsen. Elevernas perspektiv är i fokus och deras tankar och känslor gällande lärarnas respons jämförs med andra elevers upplevelser från tidigt 2000-tal. Dessa upplevelser, tankar och känslor är hämtade från Suzanne Parmenius Swärds avhandling som berör samma ämne. Jämförelsen visar stora skillnader. I denna undersökning berättar eleverna om en dialogisk respons och aktiva klassrum medan Parmenius Swärds avhandling visade motsatsen, nämligen en monoligisk bristfokuserad responskultur. Detta pekar mot att skrivundervisningen håller på att förändras till att bli mer formativ.

Vårt syfte med denna studie är att utifrån skrivprocessen undersöka hur elevers skrivarbete tar sig uttryck i skolans år tre. Vi fokuserar studien kring fyra av skrivprocessens faser, stoffsamling, strukturering, respons och bearbetning, samt interaktionens verkan för elevers skrivande. Genom vårt deltagande i ett gemensamt skrivprojekt mellan lärarutbildningen i Umeå och en skola i norra Sverige har vi tillgång till ett undersökningsfält för att genomföra vår empiriska del. Vår studie har en etnografisk ansats. Vi använder oss av deltagande observationer, elevtexter, ljudbandsupptagningar och elevintervjuer. Vi vänder oss till nordisk forskning, som intresserar sig för elevers skrivande och som menar att respons, interaktion och samtal är viktiga redskap i undervisningen. Denna forskning visar även på mottagarens betydelse för elevers skrivglädje. En slutsats vi drar av vår studie är att arbetet med skrivprocessen innefattar och gynnas av interaktion mellan elever och mellan lärare och elever. Resultatet visar att elever genom samtal och interaktion samlar och strukturerar stoff och byter och lånar idéer av varandra för skrivandet. En ytterligare insikt vi når är att skrivprocessen främjas om den leder fram till en produkt. Detta för att skrivandet ska fungera kommunikativt och bli meningsfull för eleverna.

Dagens hårda konkurrens för tillverkande företag ställer höga krav på effektivisering, lönsamhet samt att ständigt utveckla sina processer. Att arbeta med förbättringar är en väsentlig del för företagens överlevnad. För att lyckas med förbättringsarbeten krävs en förståelse för vilken process som ej är fullkomlig. Detta kan uppnås genom att identifiera och analysera de slöserier som finns inom företaget, för att sedan eliminera dem. I detta arbete lägger vi grunden för kommande förbättringsarbeten genom att identifiera de platser och orsaker till spill, och sedan beräkna dess kostnad. En fallstudie som ska analysera en delprocess som ej skapar värde för kunden utförs för att ytterligare belysa potentiella förbättringsområden. Genom intervjuer, observationer och analys av befintlig data har en ny modell för registrering av kassationer och omarbete skapats och en intern prislista för produkter i arbete har uppdaterats. En fallstudie har utförts där två partier kött från olika leverantörer har bearbetats till slutkund. Syftet med fallstudien var att undersöka om skillnad i leverantörskvalitet kunde speglas i slutpriset av produkten. Parametrar som tid i lager, nedlagda resurser och förlorad vikt iakttogs. Inför framtida förbättringsarbeten kan modellen i kombination med prislistan användas som grund för beslut. Fallstudie påvisar de konsekvenser som kan uppstå vid ett funktionsorienterat arbetssätt. / The harsh competition the producing organizations face these days, sets high expectations concerning effectivity, profitability and process development. To improve the organization is an essential part for survival. In order to successfully improve your organization you should first identify what process that’s in dire need. This can be achieved by identifying, analyzing and eliminating the wastes inside the company. This report sets the foundation for future improvements by identifying the locations, reasons and economic consequences of waste. A case study whose purpose was to analyze an activity which didn’t add value for the customer was performed to reveal additional areas of improvement. Through interviews, observations and studies of documented data, a new model for the registration system was created. These methods were also used to create an updated version of their internal price list. A case study were performed where two batches of meat, from different suppliers, were followed through processing. The purpose were to examine whether there is a link between supplier quality and increment of cost. Parameter such as time spent in stock, resource consumption and loss of weight where observed. The model combined with the price list can be used as a basis for future decisions regarding improvements. The case study demonstrates the consequences associated with a functional oriented business approach.