Syftet med denna undersökning är att få en inblick i de möjligheter som processorienterat skrivande kan medföra i gymnasieskolans svenskundervisning. Vårt intresse ligger främst i att studera en grupp elevers upplevelser av processorienterat skrivande i det specifika undervisningsförlopp som vi genomfört. Undersökningen har sin grund i ett undervisningsförlopp som Emilia genomfört i en klass som läser första året inom det samhällsvetenskapliga programmet och har följts upp av intervjuer med några av de deltagande eleverna. Undersökningen har som syfte att besvara följande frågeställningar: Vilka positiva aspekter lyfter eleverna fram gällande processorienterat skrivande som metod i svenskundervisningen? Vilken betydelse har arbetets utformning och innehåll för elevernas uppfattning om processorienterat skrivande? Vilka uppfattningar har eleverna om olika typer av respons? Vi har genom undersökningen kunnat se att elevernas upplevelser av arbetet med processorienterat skrivande varit positiva. De har främst framhållit att de kunnat synliggöra sin utveckling och att de haft möjlighet att påverka denna. I vår analys av de resultat som framkommit har vi kunnat konstatera att elevernas upplevelser av det processorienterade skrivandet varit starkt knutna till det specifika arbetssätt och det innehåll vi låtit undervisningen utgöras av. Gällande det kontinuerliga stöd, i form av respons, som de fått under processen betonar de att de lärt sig mest av den konstruktiva kritiken, men att de ser den positiva responsen som en förutsättning för detta lärande. Främst har det positiva utfallet berott på att eleverna fått arbeta varierande med att skriva flera olika texter samt att vi har lagt fokus på innehållet i texterna snarare än formen. Vår ambition har varit att presentera ett förslag till hur man kan arbeta med processorienterat skrivande på ett annorlunda sätt. Detta då den traditionella synen på arbetssättet, som bygger på omarbetningen av en text i flera stadier, mött motstånd ifrån såväl elever som lärare och därför inte lyckats etablera sig i den svenska skolan.

Inom socialt arbete möter brukare i olika sammanhang skapande verksamheter i exempelvis dagverksamhet, sysselsättning eller som arbetsträning. Att delta i verksamheten kan vara frivilligt eller tvingande. Denna studie undersöker hur hantverkspedagoger arbetar med skapande verksamhet i socialt arbete, samt vilka strukturer och förhållningssätt som måste finnas i verksamheten för att denna ska ge förutsättningar till förändringsprocesser för deltagaren. Studiens syfte är att fördjupa förståelsen för hur visuellt skapande verksamhet används för att möjliggöra förändring för brukare inom det sociala arbetets fält. Verksamheterna som undersöks i studien använder sig samtliga av visuellt skapande, vilket är olika former av skapande såsom måleri, keramik, textiltryck och sömnad. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med ostrukturerade fokusgruppsintervjuer som val av metod. Metoden utökades efterhand med en telefonintervju. Totalt genomfördes två fokusgrupps-sessioner och en telefonintervju med sammanlagt sex informanter. Den teoretiska ram, ur vilken den skapande verksamheten belyses och analyseras, utgår från symbolisk interaktionism, där definition av situationen samt sympatisk introspektion är två centrala begrepp. Andra centrala begrepp i studien är Axel Honneths definition av erkännande samt Martin Bubers mellanmänskliga möten. Studiens resultat visar att pedagogernas arbete bridrar till förändringsprocesser, genom strukturella såväl som pedagogiska förhållningssätt, vilka båda genomsyras av ett processorienterat förhållningssätt där deltagarens egna processer är centrala. I den avslutande diskussionen diskuteras den skapande verksamhetens förändringspotential inom socialt arbete i förhållande till teoretiska begrepp så som mellanmänskliga möten, definition av situationen och symboliskt våld för att belysa ett vägval mellan två förhållningssätt som socialpedagogen ständigt ställs inför. / In social work clients encounter arts in different contexts as in, for example, daytime activities, employment or job training. The participation in the activities may be voluntary or mandatory. This study examines how specialist crafts tutor work with creative activities in social work and the structures and attitudes necessary to provide conditions for change for the participant. The work places surveyed in this study all used creative methods involving visual arts such as paintings, ceramics, textile and sewing. The study´s purpose is to deepen the understanding of how visual creative activity is used to enable change for users in the field of social work. The activities evaluated in the study all use forms of visual creativity, which include various forms of creativity such as painting, sculpture, textile printing and sewing. The study was conducted based on a qualitative approach and the choice of method was unstructured focus groups with specialist crafts tutors. The method was extended during the research process by a telephone interview. In total, there were two focus group sessions and one telephone interview with a total of six informants. The theoretical framework from which creative activity is highlighted and analyzed is based on symbolic interactionism, where definition of the situation and sympathetic introspection are two key concepts. Other key concepts in the study are Axel Honneth's definition of recognition as well as Martin Buber's interpersonal encounters. The result of the study shows that specialist crafts tutors work contributes to change through structural and pedagogical approaches, which both are permeated by a process-oriented approach where the participant's own processes are central. In the final discussion the potential of creative activities for change within social work is discussed in relation to the theoretical concepts of interpersonal encounters, definition of the situation and symbolic violence to illuminate a choice between two approaches that social pedagogue faces.

No description available.

Bakgrund: Lagbollsport i idrottsundervisningen har kritiserats för att likna föreningslivets resultatorienterade sätt att bedriva den. Något jag märkte när jag gjorde min idrottslärarpraktik var att många elever inte blev delaktiga under lektionerna då lagbollsport utövades. Kan man som idrottslärare genom att påverka motivationsklimatet få flertalet elever att uppleva mer glädje, delaktighet, variation och tid att lära nytt i lagbollsport? Syfte: Syftet med fältexperimentet är att skapa två olika motivationsklimat, processorienterat/resultatorienterat, samt utföra dem under fyra idrottslektioner i fotboll. Detta för att kunna påvisa eventuella för- och nackdelar mellan de båda motivationsklimaten genom resultaten från elevers upplevelser i glädje, delaktighet, variation och tid att lära nya saker. Metod: I studien användes en kvantitativ metod i form av enkäter. Totalt deltog 45 årskurs 7 elever från en skola i södra Värmland. Resultat: Resultaten visade att eleverna upplevde båda experimentsituationerna/lektionerna processorienterade och inga större skillnader kunde mätas gällande glädje, delaktighet, variation och tid att lära sig något nytt. Totalt sett så upplevde båda könen ett starkare samband mot samtliga bakgrundsvariabler (glädje, delaktighet, variation, tid att lära nytt) i ett upplevt processorienterat motivationsklimat jämfört med ett upplevt resultatorienterat. Vid könsjämförelser hittar man starka samband att speciellt flickor som upplevt motivationsklimatet resultatorienterat kände mindre glädje, delaktighet, variation och tid att lära sig nya saker jämfört med pojkar. Diskussion: Idrottslektioner är olikt föreningsidrotten i stort då flickor och pojkar idrottar tillsammans, detta är en viktig del av utbildningen i det sociala och livslånga färdigheter av sammarbete samt fysisk aktivitet. Då ett processorienterat motivationsklimat tyder på effektivare inlärningsstrategier samt tron på idrott och hälsa är till för att utveckla sociala och livslånga färdigheter borde varje idrottslärare vara medveten om vad som händer med en grupp om man påverkar motivationsklimatet process- eller resultatorienterat. / Background: Team ball games in physical education have been criticized for resembling association’s ego-oriented way of conducting it. Something I noticed when I did my PE internship was that many students were not involved in class when team ball game was exercised. Can you as a PE teacher by influencing the motivational climate get most of the students to experience more enjoyment, participation, variety and time to learn new things in team ball games? Aim: The aim of the field experiment is to create two different motivational climates, task-oriented / ego-oriented, and conduct them to four PE lessons in football (European).This to demonstrate any advantages or disadvantages between the two motivational climates by using the results of students' experiences in enjoyment, participation, variety and time to learn new things. Method: The study used a quantitative method in the form of questionnaires. A total of 45 grade 7 students participated in the study.  Result: The results showed that students experienced both experimental situations task-oriented and no major differences were noticed regarding to enjoyment, participation, variety and time to learn new things. Overall, both genders correlated stronger against all background variables (enjoyment, participation, variety, time to learn new things) in an experienced task-oriented motivational climate compared to an experienced ego-oriented. In gender comparison you can find strong correlations that especially girls who have experienced the motivational climate ego-oriented felt less enjoyment, participation, variety and time to learn new things compared to boys. Discussion: PE lessons are different compared to association’s sports in overall when it includes girls and boys playing sports together. This is an important part of education in social and life-long skills of cooperation and physical activity. As a task-orientated motivational climate proves to be more effective in learning strategies and the belief that physical education is to develop social and life-long skills every PE teacher should be aware of  the consequences both motivational climates (task-orientate/ego-orientated) influences a group.

Denna studie undersöker vilken syn elever har på den skrivna responsen de får av svenskläraren. Responsgivandet är en stor del av lärarens arbetsuppgifter, och det är därför viktigt att veta hur eleverna mottar och förstår kommentarerna. Det är också viktigt för läraren att veta hur synen skiljer sig mellan olika elever. Studien undersöker även vilken erfarenhet elever i en klass på gymnasiet har av ett processinriktat arbetssätt. Studien har gjorts utifrån följande frågeställningar: Hur upplever elever i gymnasiet respons och kommentarer från lärare- Vad kommenteras i texterna och vad tycker eleverna om kommentarerna?- På vilket sätt tar eleverna till sig kommentarerna? Vilken erfarenhet har eleverna av ett processinriktat arbetssätt? För att svara på frågeställningarna gjordes en kvalitativ enkätundersökning, vilken gav 21 svar, och 4 kvalitativa intervjuer. Studien utfördes i årskurs ett på gymnasiet. Resultatet av undersökningen visar att elever i samma klass har olika uppfattning om responsen från läraren. Majoriteten av eleverna tycker att det är bra att få kommentarer för att kunna lära sig av sina misstag, och de upplever att det vanligaste som kommenteras är språket. Många elever sade sig ha erfarenhet av ett processinriktat arbetssätt och attityden till detta arbetssätt är positiv. Även om det finns en klar majoritet i de flesta frågorna finns det en stor spridning i klassen där olika åsikter representeras. / This study examines the views students have of the written response they get from their teacher. Giving feedback is a big part of the teacher's duties, and it is therefore important to know how students receive and understand the comments. It is also important for the teacher to know how the views differ between students. The study also examines students’ experiences of a process-oriented working method. The study was made based on the following questions: How do students in upper secondary school experience feedback and comments given by the teacher?- What is commented on in the text and what do the students think about the comments?- How do students make use of the comments? What experiences of a process-oriented working method do students have? To answer the questions a qualitative questionnaire study was carried out and four interviews were made. The questionnaire gave 21 responses. The study was performed in first grade in upper secondary school. The results of the study show that students in the same class have different perceptions of feedback given from the teacher. The majority of the students think it is good to get feedback so they can learn from their mistakes, and they also think that it is their language that is most frequently commented on. Many students said they have experience of a process-oriented working method, and the attitude to this approach is positive. Although the questions were answered with a clear majority in favour of one answer, there was a large spread in the class in which different views were represented.

Many students who come to universities and colleges find it difficult to acquire a well-functioning academic language, especially in writing. This is confirmed in several studies (Ahlm m.fl. 2009, Ask, 2005, 2007, Hoel 2010). One measure that is called for is concerted activities, which help to socialize students into the academy. The aim of this essay is to use the students’ experiences to elucidate and analyse the conditions for peer response in process-oriented writing in higher education, the difficulties it entails, and its consequences for teach-ing and learning. The students’ experiences of and attitudes to peer response in relation to academic literacy are studied and analysed critically in a course on the use of academic lan-guage. The empirical section presents the implementation and results of the selected methods – a questionnaire and interview with 30 and 5 students respectively on a professional educa-tion programme during their first year of study. The result shows a close correspondence be-tween the students’ experiences of peer response linked to their experiences of their develop-ment of academic writing, but also between their experiences of peer response and attitudes to and experiences of their knowledge of academic writing. The study also demonstrates the students’ experiences of success factors and pitfalls of peer response. The success factors concern metalanguage, working with a clear structure, reading and discussion of texts, and the need for an open, secure climate. The students’ experiences of the pitfalls of peer response concern, on the one hand, socio-emotional and psychological aspects in relation to the other students, for example the difficulty of balancing the response, and especially of daring to crit-icize a text sharply. On the other hand, it concerns the fear of not being good enough because of inadequate knowledge of academic language and academic text.