Lärarkompetens rymmer såväl ämneskunskap och didaktisk färdighet, som ledarskap och relationell kompetens. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur gymnasielärare uppfattar betydelsen och utvecklingen av relationell kompetens i sin yrkesroll utifrån följande frågeställningar: •Hur uppfattar gymnasielärare den relationella kompetensens betydelse i sin yrkesroll? •Hur uppfattar gymnasielärare att den relationella kompetensen utvecklas? Data har samlats in genom fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Analysen har genomförts utifrån modeller över lärarkompetensens yttre formella perspektiv och det inre personliga perspektivet. Resultatet visar att i mötet med eleverna blir den relationella kompetensen central och vilket i sin tur förutsätter en reflekterande och etisk dimension. När personliga erfarenheter och värderingar vävs samman med yrkesmässig kunskap kan läraren utveckla en autentisk yrkespersonlighet. Det sker över tid, i praktiken, tillsammans med kollegor och inom den gemensamma professionen. / Teacher competence holds content knowledge as well as didactic skills, leadership and relational competence. The aim of this study is to increase understanding of how upper secondary school teachers perceive the meaning and development of relational competence. Research questions: •How do upper secondary teachers perceive the significance of relational competence in their professional role? •How do upper secondary teachers perceive the development of relational competence? The research uses four semi-structured qualitative interviews. The analysis has been conducted based on models of teacher competence's external formal perspective and the inner personal perspective. The findings show that in interactions with students, relational competence becomes central and presupposes a reflective and ethical dimension. When personal experiences and values are integrated with professional knowledge, the teacher can develop an authentic professional personality. This happens over time, in practice, in collaboration with colleagues, and within the shared profession.

The study’s purpose was to investigate how prepared newly graduated social workers perceive themselves for the professional role, what conditions social work education provided and how they handle challenges in their work. Qualitative interviews were conducted with newly graduated social workers. The result has been analyzed by the theories of professional expertise and pragmatism. Results reveal uncertainty and challenges in finding work balance. Specialist knowledge was lacking, and professional sustainability were requested in the education. Personal development during education was valued. The results showed ability to reflect was important to manage the social work and organizational and collegial support was important. The conclusion was that social work education has given new graduates good conditions but hasn´t been able to prepare students in an unpredictable and complex work. Social work expertise is further developed through experience in the workplace. / Studiens syfte var att undersöka hur förberedda nyexaminerade socionomer upplever sig vara för yrkesrollen, vilka förutsättningar socionomutbildningen tillhandahållit och hur yrkesmässiga utmaningar hanteras i arbetet. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyutexaminerade socionomer inom socialtjänsten. Resultatet analyserades av teorierna professionell expertis och pragmatism. Resultatet visade yrkesmässig osäkerhet och utmaningar med balans i arbetet. Specialistkunskap saknades och inslag av hållbarhet i professionen efterfrågades i utbildningen. Personlig utveckling under utbildningen värderades högt. Vidare visade resultatet vikten av reflektionsförmåga i socialt arbete, samt ett främjande organisatoriskt och kollegialt stöd. Slutsatsen var att socionomutbildningen givit de nyexaminerade goda förutsättningar, men ej kunnat förbereda studenter i ett oförutsägbart och komplext arbete. Expertis inom socialt arbete sker vidare via erfarenhet och fortbildning på arbetsplatsen.

Syftet med denna avhandling är att bidra till förståelsen av hur lärares professionella utveckling kan stödjas. Detta har gjorts genom att undersöka vilka konsekvenserna blir av att lärare ser sig själva på videoinspelningar från sin egen undervisning. Resultaten som presenteras bygger på en longitudinell undersökning. I den första studien deltog lärarstudenter som gick sista terminen på folkhögskollärarprogrammet. De spelade in sin undervisning under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, ”praktiken” på en folkhögskola. Det som eftersöktes var vilka situationer som överraskade lärarstudenterna när de sedan såg sig själva på film. De skrev ner sina reflektioner och resultatet visade att överraskningarna handlade om bristen på lyhördhet i relation till deltagarna. De formulerade också tankar om hur de skulle vilja agera i klassrummet. I den uppföljande studien spelade några av dessa personer, som nu varit verksamma folkhögskollärare i två år efter avslutad utbildning, återigen in en av sina lektioner. Denna gång beskrev lärarna att de på filmen såg att de hade förändrat eller utvecklat sina handlingsvanor till ett mer deltagarorienterat förhållningssätt. De beskrev också att de agerade på ett mer professionellt sätt. Den teori som legat till grund för analysen har sin grund i ett pragmatiskt synsätt på lärande. Från symbolisk interaktionism har begreppen ”I” och ”me” använts, och för att i det här fallet undersöka den professionella aspekten av ”me” har begreppet ”professionalme” prövats. / The aim of the thesis is to contribute to the understanding of how teacher’s professional development can be supported. What have been investigated are the consequences that result from teachers watching video recordings from their own teaching. The results presented are based on a longitudinal investigation. In the first study, student teachers from the last semester of the folk high school teacher program participated. They recorded their teaching during the school-based part of the program, the practicum at a folk high school. What were investigated were situations that surprised the student teachers when they saw themselves on the video recording. They wrote down their reflections and the result showed that the surprises were about their lack of responsiveness in relation to the participants. The student teachers also formulated ideas about how they would act in the classroom. In the follow-up study, some of these teachers, who now had been working as graduated folk high school teachers for two years, once again video recorded one of their lessons. This time the teachers described in interviews that they, on the video recording, could see that they had changed or developed their habits to a more participatory approach. They also described that they acted in a more professional manner. The theory underlying the analysis is based on a pragmatic theory of learning. From symbolic interactionism, the concepts of "I" and "me" have been used, and in this case, to examine the professional aspect of "me", the concept of "professional-me" has been used.

Studien syftade till att undersöka hur psykologer upplever skapandet av sin profession under den praktiska tjänstgöringsperioden. Vi använde oss av grundad teori som kvalitativ metod för datainsamling och databearbetning. Vi intervjuade 14 psykologer och fann ett antal centrala teman som var återkommande i intervjuberättelserna. Dessa handlade om hur sociala interaktioner med omgivningen påverkade den egna processen i att bli psykolog. Datamaterialet genererade en teori som visar hur psykologen under PTP-året är en del i ett möte och interaktion med organisation, erfarenheter, utveckling och den egna individen. Dessutom framkom en processmodell som påvisade fem processer som samverkar under PTP-året. Dessa processer är reflektionsprocess, känsloprocess, yrkesrollprocess, lärandeprocess samt yrkesidentitetsprocess. Slutligen använde vi oss av respondentvalidering för att kvalitetssäkra de upptäckta fynden. / The aim of this study was to investigate how psychologists experience the creation of their profession during the first year of practice. We used “Grounded Theory” as research method. We interviewed 14 psychologists and found some central themes which were frequently described. The material from the interviews let us know that the social interaction with others had an effect on their own processes in becoming a psychologist. The material generated a theory that shows how the psychologist, during the first year of practice, is part in a meeting and an interaction with organization, experiences, professional development and the individual person. We also exposed a process model that revealed five processes that interact during the first year of practice. These processes were a reflection process, an emotional process, a professional role process, a learning process and a professional identity process. Finally, we used the quality assessment method of respondent validation to confirm the findings discovered.

Revisorer anses utgöra en profession vilket kännetecknas av bland annat etiska riktlinjer och krav på utbildning och kunskap. Enligt de etiska reglerna, som IFAC och dess oberoende kommittéer sätter för revisorsprofessionen, ska revisorer arbeta för allmänintresset. Innebörden av allmänintresset kan uppfattas otydligt och det finns olika syner på vad det faktiskt innebär. Enligt IFAC innebär allmänintresset att hänsyn ska tas till organisationers samtliga intressegrupper i samhället men inom professionen finns det skillnader i syn beroende på rang. På vägen till och inom professionen sker professionell utveckling genom utbildning, handledning och struktur & bedömningar. Syftet med studien är därför att se hur professionell utveckling påverkar synen på allmänintresset. För att uppfylla syftet har det valts en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats. En kvantitativ metod i form av webenkäter har använts vilket har förmedlats via mail och sociala medier till revisorer, revisorsassistenter och revisorsstudenter som alla genomgår professionell utveckling. Studien påvisar ingen signifikant skillnad mellan revisorer, revisorsassistenter och revisorsstudenter i deras uppfattning av hur intressegrupperna representerar allmänintresset. Det kan dock visas att professionell utveckling till viss del har en påverkan på i hur stor grad intressegrupper anses representera allmänintresset både som helhet i olika organisationskontext och enskilt generellt sett. På grund av svårigheterna att ställa rätt frågor på rätt sätt för att fånga uppfattningarna kring allmänintresset i en enkät och kunna mäta den professionella utvecklingen på ett tillförlitligt sätt är resultaten inte generaliserbara. Däremot visar studien tecken på att professionell utveckling är en möjlig förklaring till vad som påverkar synen på allmänintresset. Förslag till fortsatt forskning är att begränsa studien till revisorer och revisorsassistenter för minska svårigheterna, att göra jämförbara enkäter vilket har varit ett problem i denna studie. För att erhålla djupare förståelse kring synen på allmänintresset föreslås en kvalitativ studie. / Auditors are considered a profession which is characterized by ethical guidelines and demands of education and knowledge. According to the ethical guidelines, set up for the auditing profession by IFAC and its independent boards, auditors are to work for the public interest. The meaning of public interest could be perceived as vague and there are different views of what it actually means. According to IFAC public interest means to consider organizations all stakeholders in society, but within the profession there are different views depending on rank. On the way to and within the profession professional development occurs through education, mentoring and structure & judgment. The purpose of this study is therefore to see how professional developments affect the view on public interest. A positivistic and deductive approach was chosen in order to fulfil the purpose. A quantitative method of web questionnaires has been used, there have been distributed via e-mail and social media to auditors, audit assistants and audit students who all experience professional development. The study does not show any significant difference between auditors, audit assistants and auditing students in their view of how the interest groups represent the public interest. However, professional development appears to affect how much the interest groups represent the public interest both as a whole in different organizational contexts and individually in general. Because of the difficulties of asking the right questions in the right way to capture the opinions concerning public interest in a questionnaire and to measure the professional development in a reliable way, the results are not able to generalize. However, the study hints that professional development is a possible explanation to what affects the view on public interest. A suggestion for further research is to limit the study to only include auditors and audit assistants in order to reduce the difficulties of making comparable questionnaires which has been an issue in this study. To obtain a deeper understanding concerning the view on public interest a qualitative study is suggested.

Inledning: Syftet med föreliggande studie var att undersöka psykoterapeuters personliga upplevelse av egenterapins påverkan på professionell utveckling under psykodynamiskt inriktad psykoterapeututbildning. Frågeställningar: Vilken roll spelar egenterapin för kunskapsinhämtandet under psykoterapeututbildningen? På vilket sätt påverkar egenterapin under utbildningen utvecklandet av psykoterapeutisk kompetens?  Metod: En kvalitativ, explorativ ansats med vetenskapsteoretisk grund i hermeneutiken användes. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades med induktiv, tematisk analys. Resultat: Egenterapi visade sig ha en positiv effekt på lärande och professionell utveckling genom att främja framväxten av en teori- och kunskapsbaserad professionell subjektivitet, en personligt grundad, professionell hållning. Det handlade om ett sätt att förhålla sig till och integrera teori i det kliniska arbetet och att på ett djupare plan kunna relatera till sina patienter. Viktiga delar i denna utveckling var delad erfarenhet, personlig påverkan och kunskapsintegration. Diskussion: Framväxt av professionell subjektivitet var en avgörande faktor när det gällde yrkesmässig utveckling för blivande psykoterapeuter. Att hitta och förhålla sig till sin egen subjektivitet var avgörande i processen att utveckla en personligt grundad, professionell hållning i det kliniska arbetet. / The aim of this study was to investigate psychodynamic psychotherapists' experiences of the influence of personal therapy on professional development during training with a focus on acquisition of knowledge and development of psychotherapeutic skills. Semi structured interviews were conducted with eight former students at two training institutes for psychodynamic psychotherapy. Thematic analysis was conducted on the material. Personal therapy was found to have a positive effect on learning and professional development by promoting the emergence of a theory and knowledge based professional subjectivity, a personally founded, professional attitude. Important elements of this development were shared experience, personal influence and knowledge integration. The emergence of professional subjectivity proved to be a vital factor in terms of professional advancement for future psychotherapists. Finding and relating to their own subjectivity was crucial in the process of developing a personally founded, professional attitude in clinical work.

Bakgrund: Samband mellan motorisk utveckling, fysisk aktivitet och lärande finns väl dokumenterade. Processer för att utveckla implementeringen av fysisk aktivitet i skolan har påbörjats bland annat genom fysioterapi som en del av elevhälsan, ett relativt nytt verksamhetsområde. För fysioterapeuter innebär detta en etableringsprocess där samverkan i nya teamkonstellationer utvecklas. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur skolfysioterapeuter upplever sin professionella roll och teamarbetet inom elevhälsan. Metod: Tre semistrukturerade intervjuer utfördes via zoom eller telefon med skolfysioterapeuter som arbetade inom elevhälsan. Intervjuerna spelades in och materialet transkriberades för att sedan analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman. Resultat: Studien resulterade i att tre kategorier kunde identifieras: Att samarbeta och vara spindeln i nätet,  Att utveckla och vara en ny kompetens på skolan, och Att förhålla sig till ett delat fokus på hälsa kontra prestation i skolan. Dessa kategorier delades även in i underkategorier. Studien visade att skolfysioterapeuterna upplevde att de spelade en viktig roll på skolan genom att bidra med en kompletterande, fysioterapeutisk syn på hälsa. Att implementera sina perspektiv på hälsa i skolan var dock en utmaning där skolans fokus ofta ligger på prestation. Informanterna hade till stor del själva fått utforma sin yrkesroll vilket varit både en möjlighet och en utmaning. Slutsats: Fysioterapeuter kan bidra med en kompletterande syn på hälsa i skolan och en ökad styrning från högre instanser krävs för att överkomma utmaningarna och för utveckling av verksamhetsområdet. / Introduction: The relationship between motor development, physical activity and academic achievement is well documented. Processes for developing the implementation of physical activity in schools have begun through physiotherapy, among other areas, as part of school based healthcare. This is a relatively new area of focus within the profession. For physiotherapists, this involves establishing a new professional role and developing interprofessional working relationships. Purpose: The purpose of the study was to investigate school physiotherapists experiences of their role and teamwork within school based healthcare. Method: Three semi-structured interviews were conducted via zoom or telephone with school physiotherapists working within student healthcare. The interviews were recorded, transcribed, and the data analyzed using a qualitative content analysis. Results: Three categories were identified: To cooperate and be “the person at the heart of things”, To develop and to have a new professional role in school, and To relate to a shared focus of health versus academic achievement in school.  These categories were further specified into subcategories. The subjects felt they played an important role in the school by providing a complementary, physiotherapeutic perspective on health. However, the schools focus on performance was perceived to be a challenge when implementing their views on health. The subjects were able to form the role themselves to a large extent which was deemed a challenge and an opportunity. Conclusions: Physiotherapists contribute a complementary perspective on health within schools. An increased involvement from governing bodies is required to overcome challenges and for development in the field.

The purpose of this case study was to identify what contributes to motivate elementary teachers to make progress in their profession through development work. A secondary purpose was to find out what aspects of motivation emerge when the theme of professional development were: teacher-student relationships and strategies for a peaceful education environment. Data was collected through mail surveys with open-ended questions and semi-structured interviews with teachers from preschool up to the 3rd grade. Based on a qualitative thematic analysis using self determination theory collected material was analyzed. The themes located were contextual learning, learning with colleagues and participation. Something to observe is the importance of contextual learning. The teachers emphasize their desire for professional development and that they want to take part in methods that are useful in their profession, they also want to discuss issues that concern their current daily work. It appears that teachers appreciate learning with colleagues, they want to meet, discuss, and exchange experiences. It turns out that development work is not characterized by co-determination. Content and participation are determined by the school´s management and the teachers express an increased support from their principals for the development work to further motivate them.   Conclusions: Those responsible for the teachers´ professional development do not make full use of what the research highlights as successful methods. There are reasonable conditions for eliciting all factors of intrinsic motivation in the self-determination theory and it has the potential to contribute to successful and sustainable professional development for teachers. The result of this study points to soft values such as work with good teacher-student relationships, strategies for a peaceful education environment and professional development where a sense of belonging through collegial learning.   A recommendation for further studies in the field could be focusing on successful methods for professional development and how they can be implemented in developmental work. / Syftet med denna fallstudie är att identifiera vad som bidrar till motivation, hos lärare i årskurs F-3, när de ämnar utveckla sin profession genom utvecklingsarbete med temat trygghet och studiero. Data samlades in genom mailenkäter med öppna frågor och semistrukturerade intervjuer med lärare från förskoleklass upp till årskurs 3. Baserat på en kvalitativ tematisk analys med självbestämmandeteorin som analytiskt ramverk analyserades insamlat material. Teman som lokaliserades var kontextuellt lärande, kollegialt lärande och delaktighet. Något att observera är vikten av kontextuellt lärande. Lärarna framhåller sin vilja till professionell utveckling och att de vill ta del av metoder som är användbara i deras yrke, de vill också diskutera frågor som rör deras nuvarande dagliga arbete. Lärarna värderar högt att lära sig tillsammans med kollegor, de vill träffas, diskutera och utbyta erfarenheter. Det visar sig emellertid att utvecklingsarbetet är präglat av lågt medbestämmande där innehåll och delaktighet bestäms av skolledningen. Lärarna uttrycker en önskan om ökat stöd från ledningen för att utvecklingsarbetet ytterligare ska motivera dem.   Slutsatser: De som ansvarar för lärarnas professionella utveckling använder sig inte fullt ut av vad forskningen lyfter fram som framgångsrika metoder. Det finns rimliga förutsättningar för att framkalla alla faktorer för inneboende motivation i självbestämmande teorin och det har potential att bidra till framgångsrik och hållbar professionell utveckling för lärare. Resultatet av studien pekar på värdet av mjuka värden som arbete med trygghet och studiero och professionell utveckling med en känsla av samhörighet genom kollegialt lärande.   En rekommendation för framtida forskning har fokus på hur framgångsrika metoder för professionell utveckling kan implementeras i utvecklingsarbete.

The purpose of this case study was to identify what contributes to motivate elementary teachers to make progress in their profession through development work. A secondary purpose was to find out what aspects of motivation emerge when the theme of professional development were: teacher-student relationships and strategies for a peaceful education environment. Data was collected through mail surveys with open-ended questions and semi-structured interviews with teachers from preschool up to the 3rd grade. Based on a qualitative thematic analysis using self determination theory collected material was analyzed. The themes located were contextual learning, learning with colleagues and participation. Something to observe is the importance of contextual learning. The teachers emphasize their desire for professional development and that they want to take part in methods that are useful in their profession, they also want to discuss issues that concern their current daily work. It appears that teachers appreciate learning with colleagues, they want to meet, discuss, and exchange experiences. It turns out that development work is not characterized by co-determination. Content and participation are determined by the schools management and the teachers express an increased support from their principals for the development work to further motivate them.   Conclusions: Those responsible for the teachers´ professional development do not make full use of what the research highlights as successful methods. There are reasonable conditions for eliciting all factors of intrinsic motivation in the self-determination theory and it has the potential to contribute to successful and sustainable professional development for teachers. The result of this study points to soft values such as work with good teacher-student relationships, strategies for a peaceful education environment and professional development where a sense of belonging through collegial learning.   A recommendation for further studies in the field could be focusing on successful methods for professional development and how they can be implemented in developmental work. / Syftet med denna fallstudie är att identifiera vad som bidrar till motivation, hos lärare i årskurs F-3, när de ämnar utveckla sin profession genom utvecklingsarbete med temat trygghet och studiero. Data samlades in genom mailenkäter med öppna frågor och semistrukturerade intervjuer med lärare från förskoleklass upp till årskurs 3. Baserat på en kvalitativ tematisk analys med självbestämmandeteorin som analytiskt ramverk analyserades insamlat material. Teman som lokaliserades var kontextuellt lärande, kollegialt lärande och delaktighet. Något att observera är vikten av kontextuellt lärande. Lärarna framhåller sin vilja till professionell utveckling och att de vill ta del av metoder som är användbara i deras yrke, de vill också diskutera frågor som rör deras nuvarande dagliga arbete. Lärarna värderar högt att lära sig tillsammans med kollegor, de vill träffas, diskutera och utbyta erfarenheter. Det visar sig emellertid att utvecklingsarbetet är präglat av lågt medbestämmande där innehåll och delaktighet bestäms av skolledningen. Lärarna uttrycker en önskan om ökat stöd från ledningen för att utvecklingsarbetet ytterligare ska motivera dem.   Slutsatser: De som ansvarar för lärarnas professionella utveckling använder sig inte fullt ut av vad forskningen lyfter fram som framgångsrika metoder. Det finns rimliga förutsättningar för att framkalla alla faktorer för inneboende motivation i självbestämmande teorin och det har potential att bidra till framgångsrik och hållbar professionell utveckling för lärare. Resultatet av studien pekar på värdet av mjuka värden som arbete med trygghet och studiero och professionell utveckling med en känsla av samhörighet genom kollegialt lärande.   En rekommendation för framtida forskning har fokus på hur framgångsrika metoder för professionell utveckling kan implementeras i utvecklingsarbete.

Syftet med avhandlingen är att beskriva akademikers bana mot att bli professionella då de kommer ut i arbetslivet med en magisterexamen i psykologi eller statsvetenskap. The study has a longitudinal design where Political Science and Psychology graduates’ have been interviewed on three consecutive occasions; the last semester before graduation, the first year and then, in the third year of professional work. The theoretical frame of reference comprises a situated and social learning theory and a gender perspective. These theories were chosen since they elaborate on concepts such as identity, practice, participation and learning. The results indicate that becoming a professional is not an isolated phenomenon merely learned and nurtured in higher education and/or in working life. It is emphasised as a dynamic learning process between a reflective individual, the interaction with a professional practice as well as a relationship between other spheres of life, e.g. the personal and the private. The graduates’ professional trajectories can be characterised by a movement from appropriating new knowledge to a need to change direction, e.g. new work tasks or professional fields. This is also a process of professional identity formation. The graduates’ professional identity is emphasised as being both closely related to a gender identity and influenced by the individuals’ belonging to and participation in other practices. The results thus indicate that professional identity formation is an interplay between different spheres of life that changes over time. By using a longitudinal design, it can be claimed that becoming a professional requires balancing one’s whole life situation. / Syftet med avhandlingen är att beskriva akademikers bana mot att bli professionella då de kommer ut i arbetslivet med en magisterexamen i psykologi eller statsvetenskap. Avhandlingen baserar sig på en longitudinell studie där statsvetare och psykologer har blivit intervjuade vid tre olika tillfällen; sista terminen innan examen samt efter första och tredje året i arbetslivet. Den teoretiska referensramen utgörs av begrepp från situerat och social lärteori samt från ett genusperspektiv. Dessa teorier valdes då de fokuserar på begreppen identitet, praktik, deltagande och lärande.Resultaten visar att utvecklingen mot att bli professionell inte är ett isolerat fenomen förvärvat och underhållet i högre utbildning och/eller arbetslivet. Det uttrycks snarare som en dynamisk lärprocess mellan en reflekterande individ, interaktion med en professionell praktik samt med olika sfärer i livet, den professionella, den personliga och den privata. Akademikernas professionella bana kan karakteriseras som en rörelse mellan att utveckla ny kunskap och göra den till sin, till ett behov av förändring i form av nya arbetsuppgifter eller byte av professionellt fält. Att bli professionell innebär även en utveckling av en professionell identitet. Statsvetarnas och psykologernas professionella identitet skapas i relation till en genusidentitet och är influerad av individernas tillhörighet och medverkan i olika praktiker. Resultatet visar därför utveckling av professionell identitet som ett samspel mellan olika sfärer i livet som är föränderligt över tid. Utifrån den utförda longitudinella studien är det möjligt att hävda att utvecklingen mot att bli professionell är ett sätt att skapa ett samspel och balans i individens livssituation.