Syftet med den här uppsatsen är att få djupare förstelse och kunskap för om hur medarbetare på ett företag uppfattar arbetsgivarvarumärket och hur det kan bidra till att medarbetare känner ett engagemang för arbetsplatsen som arbetsgivare.  I studien tillämpas en kvantitativ metod med en enkät som skickades ut till en specifik avdelning på ett företag som har 300 anställda tjänstemän. Företaget arbetar aktivt med employer branding som en del av strategiarbetet för att upprätthålla arbetsgivarvarumärket. Av de 300 svarade 185 medarbetare på enkäten.  Studiens resultat visar att medarbetare på företaget uppfattar arbetsgivarvarumärket positivt ur den aspekt att de kan identifiera sig med det. Att identifiera sig bidrar till att de känner ett stort engagemang inför tanken att ha arbetsplatsen som framtida arbetsgivare. / The purpose of this thesis is to gain a deeper understanding and knowledge of how employees in a company perceive the employer brand and how it can contribute to employees feeling a commitment to the workplace as an employer.  The study applies a quantitative method with a questionnaire that was sent out to a specific department of a company that has 300 employees. The company works actively with employer branding as a part of the strategy work to maintain the employer brand. Of the 300, 185 employees responded to the survey.  The results of the study show that the employees at the company perceive the employer brand positively from the aspect that they can identify with it. Identifying themselves contributes to them feeling a great commitment to the idea of having the workplace as a future employer.

Befolkningsutvecklingen har de senaste åren gått och går fortfarande snabbare än bostadsbyggandet i Sverige vilket gjort att det råder bostadsbrist i stora delar av landet. Som värst är det i storstadsregionerna. När efterfrågan är högre än utbudet pressas priserna uppåt vilket gör det svårare för vissa grupper att etablera sig på bostadsmarknaden. I ett försök att främja bostadsbyggandet la regeringen 2014 fram en proposition med förslaget att effektivisera och förkorta bygglovsprocessen. Förslaget innebar att komplementbyggnader och komplementbostadshus, så kallade Attefallshus, upp till 25 kvadratmeter skulle kunna uppföras utan krav på bygglov. När denna lagförändring inte gav den effekt som regeringen hoppats på lades 2019 ytterligare en proposition fram med förslag om att öka den tillåtna byggnadsarean för bygglovsbefriade komplementbostadshus från 25 till 30 kvadratmeter. Bostadsutvecklare har på senare år utnyttjat denna lagförändring för att uppföra Attefallshus upplåtna med bostadsrätt. För att en bostadsrättsförening ska kunna bildas krävs minst tre självständiga bostäder i omedelbar anslutning till varandra. Det har därför blivit vanligt att på en fastighet låta bygga ett parhus och ett Attefallshus. För att undersöka vilka incitament det finns för att bosätta sig i ett Attefallshus samt om det finns något samband mellan försäljningspriset och bostadens avstånd till centrala Stockholm gjordes en datainsamling av beviljade startbesked från kommunerna samt sålda Attefallshus i Stockholms län. Sammantaget 155 objekt hittades, utspridda i 15 kommuner. Priserna varierade mellan 994 500 kr och 2 495 000 kr. För att undersöka vilka incitament det fanns till att bosätta sig i Attefallshus hölls nio semistrukturerade intervjuer med boende i denna typ av bostad. De incitament som observerades bland majoriteten av de intervjuade var bland annat friheten att få bo i ett friliggande hus, tillgång till egen trädgård och närheten till grönområden. För att undersöka vilket samband det finns mellan bostadens pris och dess avstånd till centrala Stockholm gjordes en regressionsanalys. Resultaten från analysen visar på att det finns ett ganska starkt samband mellan bostadens pris och dess avstånd till centrala Stockholm. / The population development in recent years has been and still is faster than housing construction in Sweden has meant that there is a housing shortage in large parts of the country. It is the worst in metropolitan regions. When demand is higher than supply, prices are pushed upwards to make it more difficult for certain groups to establish themselves in the housing market. In an attempt to promote housing construction, the government presented a bill in 2014 with the proposal to streamline and shorten the building permit process. The proposal meant that accessory buildings and accessory dwellings, so-called Attefallshus, up to 25 square meters could be built without a requirement for a building permit. When this change in the law did not give the effect that the government had hoped for, another bill was presented in 2019 with a proposal to increase the permitted building area, for building permit-exempt accessory dwellings, from 25 to 30 square meters. In recent years, housing developers have used this change in the law to build Attefallshus leased with tenant-ownership. In order for a tenant-owner association to be formed, at least three independent homes must be immediately adjacent to each other. It has therefore become common to have a semi-detached house and an Attefallshus built on a property. To investigate what incentives there are for settling in an Attefallshus and whether there is any connection between the sale price and the home's distance to central Stockholm was done and data was collected of approved start notices from the municipalities and sold Attefallshus in Stockholm County. A total of 155 objects were found, scattered in 15 municipalities. Prices vary between SEK 994,500 and SEK 2,495,000. To investigate what incentives there were to settle in Attefallshus, nine semi-structured interviews were held with residents in this type of home. The incentives observed among the majority of the interviewees included the freedom to live in a detached house, access to their own garden and close to green areas. To investigate the relationship between the price of the home and its distance to central Stockholm, a regression analysis was performed. Results from analyzes show that there are a number of strong connections between the price of the home and its distance to central Stockholm.

A rapid development with many innovations has happened in recent years. Nevertheless, more than half of all innovations fail, why it is important to understand the customers: their demand, their needs and their benefits. Hence, the purpose of this study is to develop a value proposition for a high technological product in rain measurement, called Ericsson Weather Data (EWD). Since it is a technology-driven product, it is necessary to understand the potential customers to determine the product's market potential. Therefore, semi-structured interviews have been conducted with potential users in Sweden. The purpose has been to understand how they use rain data, which challenges and improvement opportunities there are with current rain data and which the most prominent value drivers are. Our empirical findings show that most of rain data in Sweden is free and published online by public entities. However, the current measurements are one-point measurements, which leads to information losses. This complicates the assessment of rain damages, why there is a great desire for increased spatial resolution. In addition, there is a need for better information regarding local cloudbursts. We have developed a value proposition, matched to the customers’ needs. EWD measures rainfall using the existing mobile network, which is more deployed and achieves a better spatial resolution than the traditional equipment. In addition, EWD measures rain data with an interval of ten seconds, generating tighter (more) information about local cloudbursts. As cloudbursts and spatial resolution were highlighted as the most important factors, a value proposition with resonating focus has been developed, meaning that we focus on these two factors. / En snabb utveckling med många innovationer har skett under senare år. Trots det misslyckas mer än hälften av alla innovationer, varför det blir allt viktigare att förstå kunderna: deras efterfrågan, deras behov och deras nytta. Syftet med det här arbetet är att utveckla ett värdeerbjudande för en högteknologisk produkt inom regnmätning, kallad Ericsson Weather Data (EWD). Då det är en teknikdriven produkt, är det nödvändigt att förstå de potentiella kunderna för att avgöra produktens marknadspotential. Därav har semi-strukturerade intervjuer genomförts med potentiella kunder i Sverige. Syftet har varit att förstå hur de använder regn data, vilka utmaningar och förbättringsmöjligheter de ser med nuvarande regndata och vilka de främsta värdedrivarna är. Våra empiriska resultat visar att majoriteten av den data som används i Sverige är gratis och publiceras online av statliga myndigheter. Dock, är nuvarande mätningar enpunktsmätningar, vilket leder till att information går förlorad. Detta bidrar till svårbedömliga skadevalideringar, varför det råder en stor önskan om en ökad geografisk täckning. Dessutom finns ett behov av bättre information om lokala skyfall. Vi har utvecklat ett erbjudande, utifrån kundernas behov. EWD mäter regn med hjälp av det befintliga mobila nätverket, som är mer utspritt och uppnår därav en bättre geografisk täckning än den traditionella utrustningen. Dessutom mäter EWD regndata med ett intervall på tio sekunder, vilket genererar tätare (mer) information om lokal skyfall. Eftersom skyfall och geografisk täckning lyfts fram som de viktigaste faktorerna, har ett värdeerbjudande med resonating focus utvecklats, vilket innebär att vi fokuserar på dessa två parametrar.

Ce travail porte sur les relations entre les propositions du texte et les macro-propositions telles qu’elles ont été définies par van Dijk et Kintsch. L’étude a été conduite sur un corpus de textes issus d’une émission radiophonique interactive. Une première partie du travail a été consacrée à la recherche d’un lien entre l’organisation informationnelle des propositions et l’organisation séquentielle du texte. Les liens décrits par Fries et Martin à propos de textes écrits n’ont pas été retrouvés dans les textes oraux du corpus. Dans une seconde partie nous avons étudié la formation de macro-propositions par généralisation. Une analyse des lexicalisations des macro-propositions a montré que la généralisation se faisait sur une base conceptuelle et non lexicale et que les macro-règles décrites par van Dijk et Kintsch ne rendaient pas compte de la formation de la totalité des macro-propositions générées lors de la compréhension. / This study examines the relations between textual propositions and macro-propositions as defined by van Dijk and Kintsch. The corpus used consisted of texts taken from a BBC phone in programme. In the first part of the study a link was sought between the structure of the text and the information structure of the messages. The patterns identified by Fries and Martin in written texts however could not be found in the oral texts of the corpus. The second part of the research focused on macro-propositions deriving from generalisation. An analysis of the lexicalisation of the concepts of these macro-propositions showed that generalisation was made on a conceptual basis as opposed to a lexical one and that the generalisation macro-rule defined by van Dijk and Kintsch fails to account for all the macro-propositions generated during comprehension.

Studien grundar sig i ett uppdrag från Trafikverket där syftet var att undersöka hur en bransch kan arbeta strategiskt med att skapa attraktivitet och hur employer brand-arbete kan bedrivas. Fokus låg på järnvägsbranschen med anledning av att det är en bransch som upplever kompetensförsörjningssvårigheter och kan därför anses ha tappat i attraktivitet. Resultatet visar att det finns svårigheter avseende attraktivitetsarbete därför att en generell definition är komplex till följd av att individer efterfrågar olika saker. Det som är viktigt är dock att ett employee value proposition upprättas och att det som förmedlas även är det som levereras till medarbetarna. Attraktivitetsarbetet är därför kopplat till employer branding. Vid employer brand-arbete är det även viktigt att definiera målgrupp och att använda sig av kreativ marknadsföring där sociala medier med fördel kan användas. Resultatet visar även att järnvägsbranschen upplevs som en anonym bransch som inte når ut med tillräckligt mycket information om vad de kan erbjuda. Medverkande intervjupersoner menar att järnvägsbranschen behöver bli bättre på att synliggöra sig bland annat genom att visa upp sig på skolor och sända material till studie- och yrkesvägledarna med information om vilka utbildningar som finns. Employer brand-specialister från fyra olika företag samt fem studie- och yrkesvägledare har deltagit i studien via semistrukturerade intervjuer. Den kvalitativa metoden har bidragit till att ge ett djup och förståelse för studiens frågeställningar. En analys gjordes utifrån teorier kring "det förändrade arbetslivet", employer branding, attraktivt arbete och marknadsföringsstrategier. Analysen visar att det föränderliga samhället ställer andra krav på arbete, men samtidigt belyses att kraven skiljer sig åt beroende på vem som tillfrågas. Att använda sig av väl uttänkta marknadsföringsstrategier kopplat till vad det är en organisation vill nå ut med är därför en viktig del i bedrivandet av ett employer brand-arbete, och särskilt viktigt för järnvägsbranschen. / The study is based on an assignment from Trafikverket, where the purpose was to investigate how an industry can work strategically to create attractiveness and how employer brand work can be done. The focus was on the rail industry due to the fact that it is an industry experiencing skills supply difficulties and can therefore be regarded as having lost in attractiveness. The result shows that there is difficulty in attractiveness work because a general definition is complex due to individuals asking for different things. What is important, however, is that a employee value proposition is established and that what is conveyed is also what is delivered to the employees. Work attractiveness is therefore linked to employer branding. In the case of employer branding, it is also important to define target groups and to use creative marketing where social media can be used to advantage. The result also shows that the rail industry is perceived as an anonymous industry that does not reach out with enough information about what they can offer. Contributing interviewees mean that the rail industry needs to be better at visibility, for example by showing up at schools and sending materials to the study and career counsellors with information about which courses are available. Employer brand specialists from four different companies and five study and career counsellors have participated in the study through semi-structured interviews. The qualitative method has contributed to deepening and understanding the study's questions. An analysis was made based on theories about "the changed work life", employer branding, attractive work and marketing strategies. The analysis shows that changing society places other demands on work, but at the same time it is emphasized that the requirements differ depending on who is asked. Using well-thought-out marketing strategies linked to what an organization wants to accomplish is therefore an important part of the pursuit of an employer's brand work, and especially important for the rail industry.

The increasing digitalisation of our society is making it harder for the IT industry to attract and recruit employees. One of the biggest assets a company has is its employer brand. This makes “employer branding” one of the most important matters for companies in the IT industry (Backhaus & Tikoo, 2004). The companies’ “employer branding” work leads to the opportunity to attract new employees with unique “value propositions” which can be adjusted to specific individuals with the help of benefits and other offers (Chambers, Foulon, Handfield-Jones, Hankin & Michaels, 2007). The IT businesses’ abilities to attract and keep their employees are more important than ever. Despite this, there's barely any research regarding whether companies are meeting the demands employees have regarding attractive employers or not.  The purpose of this study is to analyse how three different IT companies work to become attractive employers, and also what employees in those three companies are looking for in an attractive employer. In the following study, three interviews have been done, where representatives from three different companies have been interviewed to find out what companies within the IT business do to become attractive employers. After that, a survey was distributed to examine which factors employees in the three companies value regarding attractive employers. The analysis showed that the companies’ focus on building strong bonds between the employees and offering great skill development matches well with what employees look for in their employers, as well with what makes them stay within the company. Furthermore, the analysis also shows that there are some differences between what companies focus on in their work with becoming attractive and what employees wish for. For example, the companies’ main focus lays on offering benefits, even though employees don´t value benefits as an important factor in the matter of what makes an employer attractive. The differences and the similarities are then discussed to reach a conclusion regarding what companies need to do in order to raise their attractivity. / Den ökade digitaliseringen av samhället leder till att IT-branschen får det allt svårare att attrahera och rekrytera medarbetare. Företagens varumärke är en viktig tillgång, vilket gör “employer branding” till en av de största utmaningarna för företag inom IT-branschen (Backhaus & Tikoo, 2004). Arbetet med “employer branding” leder till möjligheten att attrahera ny personal med hjälp av unika “value propositions” som med hjälp av till exempel förmåner kan anpassas till individer (Chambers m.fl, 2007).  IT-företagens förmåga att attrahera och behålla sin personal är viktigare än någonsin. Trots detta saknas forskning kring hur väl företagen möter de krav som medarbetare ställer gällande attraktiva arbetsgivare.  Syftet med denna studie är att undersöka vad tre företag inom IT-branschen gör för att vara attraktiva arbetsgivare, samt vad medarbetare på dessa företag söker hos en attraktiv arbetsgivare. I studien har först en intervjuundersökning utförts, där representanter från tre olika företag intervjuades för att ta reda på vad företag inom IT-branschen gör för att vara attraktiva arbetsgivare. Sedan gjordes en enkätundersökning för att undersöka vilka faktorer medarbetare på dessa företag tycker gör en arbetsgivare attraktiv. Resultatet från dessa två undersökningar analyserades sedan för att se om företagens erbjudande stämmer överens med vad medarbetarna önskar hos en attraktiv arbetsgivare. Analysen visade bland annat att företagens fokus på gemenskap och kompetensutveckling stämmer väl överens med vad medarbetare önskar såväl som vad som får dem att stanna kvar på företaget. Vidare visar analysen även att det finns skillnader i vad företag fokuserar på i sina arbeten med attraktivitet och vad medarbetare önskar. Till exempel lägger företagen stort fokus på förmåner, trots att medarbetarna inte värderar förmåner som en viktig faktor i frågan om vad som gör en arbetsgivare attraktiv. Både likheter och skillnader diskuteras för att sedan resultera i slutsatser om vad företagen behöver göra för att öka sin attraktivitet.

Lärarbristen är ett utbrett problem i Sverige. Vikten av att kunna attrahera samt behålla lärarnas kompetens är därför stor. Syftet med denna studie är att få en förståelse för hinder som påverkar möjligheten att attrahera samt behålla lärare. Studien bygger på lärare vid grund- samt gymnasieskolor i Borlänge och deras uppfattningar kring vad som är attraktiv respektive oattraktivt i yrket. Detta genom mer djupgående intervjuer för att komma åt bakomliggande motiv och tankemönster. Resultatet visar att det lärarna främst uppfattar som attraktivt i sitt arbete är att yrket upplevs som viktigt och meningsfullt, är varierat och ombytligt, innehåller mycket social kontakt samt goda relationer och ger dem en erkänsla genom att vara eftertraktad. De faktorer som lärarna främst lyfter fram som oattraktiva är att lönerna i kommunen är för låga, arbetsbördan och stressen är stor, ledarskapet och kommunikationen brister samt konflikter med elevernas föräldrar som ställer orimliga krav och lägger sig i undervisningen. / The lack of teachers is a widespread problem in Sweden. The importance of being able to attract and retain their expertise is therefore great. The purpose of this study is to gain an understanding of obstacles that affect the ability to attract and retain teachers. The study is based on teachers at elementary- and upper secondary schools in Borlänge and their views on what is attractive and unattractive in the profession. This through more in-depth interviews to access underlying motives and thought patterns. The result shows that what the teachers perceive as attractive in their work is that the profession is deemed as important and meaningful, is varied and changeable, contains a lot of social contact and good relations and gives them a recognition by being sought after. The factors that teachers mainly emphasize as unattractive are low salaries, heavy workload and great stress in combination with lacking leadership and poor communication, as well as conflicts with the students’ parents who place unreasonable demands and interferes in the teaching in a disturbing way.

Stärkta kundrelationer är viktigt för ett företags lönsamhet och när individuella upplevelser efterfrågas i allt större utsträckning behöver företag utveckla och differentiera sig genom Unique Selling Proposition. Allt mer forskning tyder på att utnyttjandet av de fem sinnena i företagets verksamhet samt marknadsföring kan vara nyckeln till differentiering. Det har blivit viktigare att ge konsumenterna en individuell och skräddarsydd upplevelse där sinnena har fått en allt större betydelse.Syftet med denna undersökning är att undersöka och analysera utnyttjandet av sinnesupplevelsen i marknadsföringen där vi har genomfört en fallstudie på SPA-hotellet Yasuragi. Vi delar även upp konsumentgruppen i två delar, affärsgäster och privatgäster, för att jämföra upplevelse och mottagandet av marknadsföringen. För att svara på syftet har författarna genomfört en enkätundersökning, en deltagande observation på Yasuragi och fyra djupintervjuer samt en mailintervju. Den teoretiska referensramen, empirin och analysen är uppdelad i tre delar utifrån begreppen Sinnesmarknadsföring, Upplevelser och konsumtion.Undersökningen har visat att Yasuragi har alla förutsättningar att arbeta med sinnesmarknadsföring då turismprodukten berör alla de fem sinnena. SPA-hotellet skulle kunna arbeta mer medvetet med denna form av marknadsföring då de nu sker mindre planerat. Som det ser ut just nu sker det ingen större differentiering i marknadsföringen mot affärsgäster och privatgäster. För att lyckas med sinnesmarknadsföring måste fokus ligga på att förmedla känslan och upplevelsen av en produkt/tjänst istället för själva fysiska produkten. Yasuragi måste förmedla sin sinnesupplevelse redan i marknadsföringen där de kan ge ett smakprov av upplevelsen.Genom att beröra så många sinnen som möjligt hos en individ ökar dess intresse samt involvering av en produkt/tjänst vilket också påverkar konsumentbeteendet. Genom vår egen framtagna modell kan man se att ett företags Unique Selling Proposition bör vara så anpassad som möjligt till de fem sinnena för att skapa en total sinnesupplevelse. Sinnesupplevelsen bör sedan marknadsföras till individen för att individen ska utföra ett köp. Sinnesmarknadsföring kan alltså bidra till en starkare relation mellan kund och företag samt till en mer lönsam verksamhet. / Strong customer relationships are important to a company 's profitability and when the demand for individual experiences increase it requires companies to develop and differentiate themselves through Unique Selling Proposition . Growing body of research suggests that the use of the five senses in the business and marketing can be the key to differentiation. It has become more important to provide consumers with an individual and tailor-made experience in which the senses have become increasingly important.The purpose of this study is to examine and analyze the utilization of sensory experience in marketing where we have conducted a case study on SPA hotel Yasuragi. We also divide the consumer group into two parts, the business guests and private guests, to compare the experience and the outcome of marketing. To answer this purpose, we have conducted a survey, a participant observation at Yasuragi and four in-depth interviews and a mail interview. The theoretical framework, empirical data and analysis is divided into three parts based on the concepts of Sensory Marketing, Experiences and Consumption.The study has shown that Yasuragi has every opportunity to work with sensory marketing as the tourism product stimulates all five senses. Yasuragi would be able to work more consciously with this form of marketing as it now occurs less planned. As it stands right now, there is not much differentiation in marketing to business guests and private guests. To succeed in sensory marketing focus must be on to convey the feeling and experience of a product / service instead of the actual physical product. Yasuragi must convey their sensory experience already in marketing where they can provide a taste of the experience.Touching as many senses as possible in an individual increases its interest and involvement of a product / service which also affects consumer behaviour. Through our own designed model, one can see that a company's Unique Selling Proposition should be as accessible as possible to the five senses to create a total sensory experience. Sensory experience should then be marketed to the individual who most likely will purchase. Sensory Marketing can also contribute to a stronger relationship between customer and company, as well as to a more profitable business.

Bakgrund Sedan efterkrigstiden har det skett en ökning av moderna organisationsidéer. En av dessa idéer är employer branding som utgör varumärket för företaget som arbetsgivare och som syftar till att locka till sig och behålla rätt personal. Offentlig verksamhet har börjat arbeta med detta begrepp som en följd av new public management men studier på detta område saknas. Syfte Syftet med studien är att skapa förståelse för de svårigheter som finns i att utforma ett employer brand i en offentlig verksamhet som karaktäriseras av new public management-idéer. Vi vill bidra till den företagsekonomiska diskussionen om employer branding genom att bidra med ett kritiskt förhållningssätt till begreppet inom offentlig verksamhet. Metod Studien är hermeneutisk med en abduktiv ansats. Fallstudier har använts för att samla in det empiriska materialet. 18 semistrukturerade intervjuer har utförts med personer på Växjö kommun. En observation har även genomförts. Slutsats I studien framkom det tre delar som skapar svårigheter för den offentlig verksamhet i employer branding-arbetet. Dessa är de vitt skilda yrkeskategorierna i verksamheten, den decentraliserade organisationen samt kompetensbristen kring employer branding i offentlig verksamhet. / Introduction Since post war era there has been an increase of modern organisational ideas. One of them is employer branding which is the characteristics of the company as an employer which purpose is to attract and retain the right employees. The public sector has now embarked the concept as a consequence of the new public management era. Field studies in this are absent. Purpose The purpose of this thesis is to increase the understanding about the difficulties of design an employer brand in the public sector which is characterized by new public management. The aim is to give a contribution to the discussion of employer branding, in the field of business administration, with a critical perspective towards the concept in the public sector. Method The study is hermeneutic with an abductive approach. We used a case study to collect the empirical material. 18 semi-structured interviews have been conducted within the municipality of Växjö. One observation did also take place. Conclusion In our study, we found, three parts in the public sector that makes it complicated to formulate an employer brand. They are: the large organisation with many different professions, the decentralization and the lack of knowledge about employer branding in the public sector.

I dagens samhälle är en organisations attraktivitet en viktig faktor. Det är viktigt att attrahera nya medarbetare samt att behålla nuvarande medarbetare. Varierande faktorer påverkar attraktiviteten och organisationen kan arbeta med olika Employer Branding-processer för att uppnå attraktivitet. Syftet med studien är att undersöka vad som kan utgöra säkerhetsbolaget Securitas till en attraktiv arbetsgivare, med förslag på förbättring och utveckling hur organisationen kan attrahera och behålla medarbetare. De teoretiska utgångspunkterna behandlar teorier kring Employer Branding. Studien baseras på en kvantitativ metod där en enkät utformades för att samla in empirisk data om medarbetarnas åsikter om organisationen som en attraktiv arbetsgivare. Ett möte skedde med chefer och HR-partner från Securitas innan enkäten utformades för att veta hur organisationen arbetar med att attrahera och behålla medarbetare. Urvalet av respondenter är avgränsat till väktare som arbetar i en region i mellersta Sverige. Empirin är sammanställd med hjälp av diagram och har analyserats med de teoretiska utgångpunkterna. Slutsatserna är att faktorer som relationer, utbildning, information, förmåner och arbetsutrustning är attraktiva. Alla dessa faktorer är i behov av förbättring och om det inte åtgärdas kan det bli svårt att attrahera och behålla medarbetare. Förbättringsförslag och åtgärder har sammanställts i punktform och baseras på det som framkommit i analysen och diskussionen. / In today's society, the attractiveness of an organization is an important factor. It is important to attract new employees and to retain existing employees. Various factors affect the attractiveness and, in order to achieve attractiveness, the organization can work with different employer branding processes. The aim with this study is to examine what can constitutes Securitas as an attractive employe, with suggestions for improvement and development to attract and retain employees. The theoretical point covers theories with Employer Branding. The study is based on a quantitative method where a survey was created to gather empirical data about employees´view and opinions about the organization as an attractive employer. A meeting was held with Securitas executives and HR partners before the survey was designed to know how the organization works to attract and retain employees. The selection of respondents is limited to guardians who works in a region in the middle of Sweden. Diagram have been used to compiled the empiricism and theories have been used to analyze the empiricism. The conclusions are that factors such as relationships, education, information, benefits and work equipment are attractive. All of these factors need to be improved and if it doesn't happened can it be difficult to attract and retain employees. Improvement proposals have been compiled in a dot shape and is based on what have been said in the analysis and discussion.