Bakgrund: Inom psykiatrisk vård är det viktigt att respektera patientens personliga förväntningar och mål för att uppnå goda behandlingsresultat och för att patienterna ska känna sig tillfreds med den vård de erhåller. Sjuksköterskan bör underlätta för patienter att kommunicera om sina besvär, stödja patienten att analysera destruktivt beteende, stödja patienten att skapa en normal daglig livsföring samt främja patientens integritet och egenvård. Trots detta upplever inte patienterna att detta uppfylls alla gånger. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka patienter med psykisk ohälsa med fokus på deras upplevelser av vården på psykiatriska vårdavdelningar.  Metod: I denna litteraturöversikt har författarna använt tio vetenskapliga artiklar för att besvara syftet. Dessa har granskats för att förstå skillnader och likheter och sedan delats in i teman. Resultat: Tre teman och tre underteman påvisades i denna litteraturöversikt. Ett tema var patienters upplevelser av att bli eller inte bli behandlad med respekt med undertemana patienters upplevelser av stigmatisering samt patienters upplevelser av vårdande miljö. Det andra temat var upplevelser av personalens förhållningssätt med undertemat patienters upplevelser av vårdande relationer. Det tredje och sista temat var patienters upplevelser av trygghet. Diskussion: I diskussionen diskuterar författarna patienters upplevelser på psykiatriska vårdavdelningar samt hur dessa påverkar dem. Författarna kom fram till fyra områden; patienters upplevelser av maktlöshet vid stigmatisering, vårdandets och miljöns påverkan på känslor av trygghet, självbestämmandets betydelse samt betydelsen av delaktighet. Dessa områden diskuterades och jämfördes med befintlig forskning och knöts an till Phil Barkers tidvattenmodell. / Background: In psychiatric care, it is important to respect the patients’ personal expectations and goals in order to achieve good treatment outcomes and to make patients feel satisfied with the care. The nurse should help patients to communicate about their inconveniences, support the patient to analyze destructive behaviors, support the patient to create a normal daily life routine and promote patients’ integrity and self-care. However, patients do not experience this in psychiatric care. Aim: The aim of this literature review was to explore patients with mental illness focusing on their experiences of care in psychiatric care units. Method: In this literature review the authors used ten scientific papers to answer the aim of the review. These articles have been examined to understand differences and similarities and then the authors performed a thematic analysis. Results: Three themes and three subthemes were identified in this literature review. The first theme was patients’ experiences of being or not being treated with respect with the associated subthemes patients’ experiences of stigmatization and patients’ experiences of the health care environment. The second theme was the experience of the staff's attitude with the associated subtheme patients’ experiences of caring relationship. The third and last theme was patients’ experiences of safety. Discussion: The authors discussed patients' experiences in psychiatric care units and how these experiences affect the patients. The discussion emphasized four areas; patients experiences of powerlessness in stigmatization, the healthcare’s and the environment's impact on feelings of safety, the importance of self-determination and the importance of participation. These areas were discussed and compared to existing research and also linked to Phil Barker's tidal model.

Bakgrund: All vård ska ges på lika villkor och alltid med respekt för människors rätt till autonomi och integritet. Psykiatrisk tvångsvård krävs i de fall när det finns behov av heldygnsvård på sjukhus, att personen motsätter sig frivillig vård eller att personen lider av en allvarlig psykisk störning. Mer kunskap om patienters erfarenheter av tvångsvård kan bidra till en större förståelse hos personalen inom vården. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av tvångsvård inom den psykiatriska heldygnsvården. Metod: Beskrivande litteraturstudie. Tio vetenskapliga kvalitativa artiklar användes i resultatet. Hildegard Peplau´s teori om interpersonliga relationer har använts som teoretisk referensram. Huvudresultat: Resultatet visade mestadels negativa erfarenheter av tvångsvård, där det mest centrala handlade om personalen och patienternas relationer. Patienter önskade mer tillit, ha godare kommunikation och bli bemötta med respekt av personalen. En stor del handlade om förlorad självständighet samt brist på autonomi, information och delaktighet. Det framkom att tvångsåtgärder även kunde leda till negativa följder efter vårdtidens slut. Resultatet beskrevs i fyra teman: Patienters erfarenheter av information och dess betydelse, Patienters erfarenheter av relationer mellan patient och personal, Patienters erfarenheter av livet efter tvångsvård och Patienters reflektioner efter erfaren tvångsvård. Slutsats: Tvångsvård innebär att patientens autonomi, värdighet och delaktighet i vården inte alltid kan tillgodoses. Huruvida patienter upplever erfarenheter som positiva eller negativa beror mycket på vilken relation de har till personalen. Engagerad personal samt en god kommunikation kan bidra till en förbättrad kvalitet av vården.

Syftet med examensarbetet är att undersöka fem informanters upplevelser och reflektioner kring samsjuklighet mellan missbruk och psykiatriska sjukdomstillstånd inom ramen för LVM-utredningar. Detta har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socionomer som samtliga har erfarenhet kring det sociala arbetet gällande missbruk och insatsen LVM. De socionomer som intervjuats kommer från tre kommuner av olika storlek i Sverige. De teoretiska ramarna som utgör grunden för förståelsen av datamaterialet är stigmatiseringsteorin samt den biopsykosociala teorin.  Resultaten har visat på att informanterna ansåg att samsjuklighet är vanligt förekommande i socialt arbete mellan missbruk och psykiatriska sjukdomstillstånd. Tillstånden kan samspela och påverka varandra vilket kan innebära en komplexitet i det sociala arbetet inom missbruksvården. Resultaten har visat att en psykiatrisk sjukdomsdiagnos ofta kan ligga till grund för att ett missbruk utvecklas, likväl kan ett missbruk leda till att en psykisk ohälsa uppkommer. Informanterna ansåg att det är viktigt att ha en helhetssyn i arbetet med missbruksproblematik då detta kan innebära att vården och förståelsen en individs situation kan förbättras. En helhetssyn kan bland annat innebära att se till de yttre risk och skyddsfaktorer som finns runt individen, samt att fokus bör riktas mot hela individens livssituation.  Det har framkommit resultat om att samsjuklighet enligt informanterna skulle tas hänsyn till i de LVM-utredningar som skrivs utifrån att en helhetssyn eftersträvas av de yrkesverksamma. Informanterna ansåg att yrkesverksamma bör ta hänsyn till de begrepp och ordval som används i LVM-utredningar utifrån att vissa begrepp kan anses vara stigmatiserande gentemot individen. De individer som har en samsjuklighet kan anses ha en dubbel stigmatisering att förhålla sig till. Detta då både missbruket och det psykiatriska sjukdomstillståndet kan anses vara normbrytande i samhället.  Av det som framkommit i examensarbetet går det att resonera att det kan finnas skillnader i hur det sociala arbetet med missbruksvård bör genomföras i teorin kontra vilka faktiska möjligheter det kan finnas för att vården ska kunna genomföras i praktiken. Det framkommer i resultaten att det i dagsläget även kan finnas brister inom missbruksvården som behöver åtgärdas för att ge möjlighet till en bättre missbruksvård.

Syftet med vår studie har varit att bidra med kunskap när det gäller praktikers syn på samsjuklighet, tvångslagstiftning och de etiska dilemman som kan uppstå. Vårt intresse grundar sig i att en av oss arbetar inom missbruksområdet och själv upplevt att det inte alltid fungerar med samverkan för klienter med samsjuklighet. Men ämnet blev också aktuellt genom det nya delbetänkandet av Samsjuklighetsutredningen “Från delar till helhet - en reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser för personer med samsjuklighet” (SOU 2021:93). Det vi ville förstå var huruvida praktiker inom socialtjänst och region ser på missbruk, utifrån ett sjukdomsperspektiv eller socialt problem. Samt hur de ser på den nya ansvarsfördelningen gällande tvångslagstiftningen. Ett annat syfte var att utforska olika etiska dilemman som både finns och kan uppstå vid den nya ansvarsfördelningen. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med praktiker inom socialtjänst och region som arbetar med målgruppen samsjukliga. Vi har analyserat vår empiri utifrån de teoretiska perspektiven etik och etiska dilemman samt använt oss av tidigare kunskapsläge. I studien kom vi fram till att praktiker är positiva till förslaget om den nya ansvarsfördelningen när det gäller tvångslagstiftningen för missbruk, LVM. De var även positiva till om att allt ansvar hamnar hos en huvudman. Vårt resultat när det gäller missbruk som sjukdomstillstånd visade att de flesta redan såg det så, men däremot att det kan leda till sociala problem. De etiska dilemman vi kunde upptäcka i vår studie var makt och kön. Vi upplever att det vi fått reda på i vår studie är sådant som tidigare har upptäckts i annan forskning, exempelvis behovet av samverkan för människor med samsjuklighet. Men slutsatserna vi kan dra är att förslaget som ges i Samsjuklighetsutredningen är nödvändigt ur praktikers perspektiv för människor med samsjuklighet. Men också för praktikers möjlighet att skapa förutsättningar för människor i social utsatthet.

Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykiatriska problem på en akutvårdsavdelning i södra Sverige. Tidigare forskning finns om sjuksköterskans attityder till att vårda patienter med psykiatriska problem, men kunskapen om sjuksköterskans faktiska upplevelse av att vårda denna patientgrupp är mindre studerad. I studien är det sjuksköterskans egen definition av vad som är ett psykiatriskt problem som ligger till grund för resultatet. Sex intervjuer har genomförts och transkriberats ordagrant. Materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004). Resultatet presenteras i tre huvudkategorier; hinder, känslor och möjligheter i omvårdnadssituationen där det framkommer att fungerar inte kommunikationen blir sjuksköterskan lätt frustrerad och känner sig otillräcklig. En frustrerande känsla var också att inte nå fram till patienten. Hotfulla situationer, brist på kunskap och erfarenhet kan leda till ett undvikande beteende. För att förbättra omvårdnadssituationen anser undersökarna att individanpassad omvårdnad i kombination med utbildning och erfarenhet skulle kunna underlätta situationer som upplevs som problematiska. / The aim of this study was to describe nurses` experiences of caring for patients with psychiatric problems on an intensive care unit in the south of Sweden. Previous research about nurses` attitudes to care for patients with psychiatric problems are known, but little is known about nurses’ actual experience of caring for this group of patients. The results of the study is based on the nurses own definition of a psychiatric problem. Six interviews has been accomplished and transcribed verbatim. The material has been analyzed with qualitative content analysis inspired of Graneheim and Lundman (2004). The results are presented in three main categories; obstacles, emotions and possibilities in the nursing situation. When the communication doesn´t work the nurse feels frustrated and the feeling of deficiency appears. It was difficult to reach out to the patient and this also led to frustration. Violent situations, a lack of knowledge and experience may result in an avoidant behavior. To improve the nursing situation the investigators believe that nursing adjusted to the patient, in combination with education and experience, would facilitate nursing situations that are experienced as problematic.

Ungdomar med psykisk ohälsa. En kvalitativ studie om bakgrunden till ungdomars psykiska hälsa och behovet av utökade vårdformer. / Young people with health problems. A qualitative study of background variables to their health problems and the need of increased rehabilitation forms.

Introduktion: Psykisk ohälsa har länge ökat i Sverige. Psykisk ohälsa kan delas upp i psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Psykiatriska tillstånd innefattar en psykiatrisk diagnos. Nästan en av åtta människor lever idag med något slags psykiatriskt tillstånd. Det är vanligt att personer med psykiatriska tillstånd också lever med någon somatisk sjukdom.  Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med självrapporterat och/eller diagnostiserat psykiatriskt tillstånd upplever bemötandet från vårdpersonal inom somatisk hälso- och sjukvård. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa originalartiklar. Artiklarna identifierades genom sökning i databaserna Pubmed, PsycInfo och CINAHL. Resultat: Sex kategorier identifierades som beskrev hur personer med psykiatriska tillstånd upplevde bemötandet i somatisk hälso- och sjukvård. Personer med psykiatriska tillstånd kände att de inte blev trodda när de sökte vård. De kände att de blev diskriminerade och stigmatiserade av vårdpersonalen vilket gjorde att personer drog sig från att söka vård. Det fanns även personal som respekterade och lyssnade på personer med psykiatriska tillstånd. Detta gjorde att personerna fick mer förtroende för vårdpersonalen.  Slutsats: Personer med psykiatriska tillstånd hade olika upplevelser av bemötandet inom somatisk hälso- och sjukvård. Många hade negativa upplevelser av bemötandet, vilket resulterade i att vissa drog sig för att söka vård. Det behövs mer kunskap och forskning inom detta område för att man ska få en ökad förståelse och för att ge personer med psykiatriska tillstånd ett så bra bemötande som möjligt. / Introduction: Mental illness has long increased in Sweden. Mental illness can be divided into mental disorders and psychiatric conditions. Psychiatric conditions include a psychiatric diagnosis. Almost one in eight people today lives with some psychiatric condition. It is common for people with psychiatric conditions to also live with some somatic illness.  Aim: The aim was to explore how people with self-reported and/or diagnosed psychiatric conditions experience the treatment from health care staff within the somatic care.  Method: Literature review based on ten qualitative original articles. The articles were searched for via the databases Pubmed, PsycInfo and CINAHL. Results: Six categories were identified that described how people with psychiatric conditions experienced the treatment in somatic healthcare. People with psychiatric conditions felt they were not believed when they sought care. They felt that they were discriminated against and stigmatized by the healthcare staff, which made people withdraw from seeking care. There were also staff who respected and listened to people with psychiatric conditions. This meant that the people gained more trust in the healthcare staff. Conclusion: People with psychiatric conditions had different experiences of the treatment within somatic healthcare. Many had negative experiences of the treatment, which made some withdraw from seeking care. More knowledge and research is needed in this area in order to gain an increased understanding and to give people with psychiatric conditions the best treatment possible.

Bakgrund: Psykisk ohälsa har ökat sedan 1990-talet och det finns en korrelation med behovet av psykiatrisk vård. Patienter med psykiatriska sjukdomar förekommer inom den somatiska vården samt har en ökad risk för att drabbas av somatiska sjukdomar. Det medför ett ökat krav av att kunna vårda patienter med psykiatriska sjukdomar även inom somatisk vård.    Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med psykiatrisk sjukdom inom somatisk vård.    Metod: Litteraturöversikt med vetenskapliga artiklar, som har hittats med relevanta sökord på olika databaser och granskats med hjälp av granskningsmallar.    Resultat: Resultatet bygger på 14 granskade artiklar, 10 kvalitativa och 4 kvantitativa. I resultatet kunde sju övergripande kategorier identifieras, dessa var Tidsbrist, Bristande miljö, Kompetens och kunskap, Utsatthet, Kommunikation och Emotionell aspekt. Resultatet visade på kunskapsbrist hos sjuksköterskor, samt att majoriteten känner negativa känslor till att vårda patienter med psykiatrisk sjukdom. Tidsbrist var ett stort hinder för sjuksköterskors möjlighet till att vårda och vårdmiljön tillät inte god vård för patienter med psykiatrisk sjukdom.     Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer resurser för att vårda patienter med psykiatriska sjukdomar inom den somatiska vården för att uppnå en god vård för patienter. Vidare krävs utbildning inom psykiatriska sjukdomar för sjuksköterskor och en förändring av vårdmiljön behöver initieras för att främja vården av patienter med psykiatriska sjukdomar / Background: Mental health problems have increased since the 1990s and there is a correlation to the need for psychiatric care. Patients with psychiatric disorders occur in the general healthcare and the patient group has an increased risk of somatic diseases. This puts pressure on the educational level for treating patients with psychiatric disorders in general hospitals.     Aim: The purpose of this literature review is to highlight the nurses' experience of caring for patients with psychiatric illness in general care.   Method: A literature review with scientific articles, which have been found with relevant keywords on different databases and reviewed with the help of review templates.   Results: 14 reviewed articles, 10 qualitative and 4 quantitative were used in the literature review. In the results, seven categories could be identified, these were Lack of time, Lack of environment, Competence and knowledge, Vulnerability, Communication and Emotional aspect. The results showed a lack of knowledge among nurses, also the majority have negative feelings to nursing patients with psychiatric illness. Lack of time was a major obstacle to nurses' ability to care and the care environment did not allow good care for patients with psychiatric illness.   Conclusion: Nurses need more resources to care for patients with psychiatric disorders in the somatic care to achieve good patient care. Furthermore, education in psychiatrics for nurses is required and a change in the care environment needs to be initiated to promote the care of patients with psychiatric diseases.

Könsroller i samhället påverkar män och kvinnors val av arbetsområde inom vården. Enligt statistik från Socialstyrelsen väljer manliga sjuksköterskor främst att specialistutbilda sig inom akutsjukvård samt psykiatri, medan vissa områden har brist på män. De patienter som önskar bli omhändertagen av en manlig sjuksköterska kan i dagsläget inte få detta uppfyllt överallt. Syftet med denna studie var att beskriva manliga sjuksköterskors motiv att söka sig till och att arbeta inom sluten psykiatri samt akutmottagning. Metoden för studien var kvalitativ deskriptiv, genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Undersökningsgruppen valdes ut genom ändamålsenligt urval och bestod av fyra sjuksköterskor inom psykiatri samt fyra inom akutmottagning, vid ett sjukhus i norra Sverige och ett i mellersta Sverige. I resultatet framkom att ett motiv för de manliga sjuksköterskornas arbetsval var att det inom akutmottagning samt sluten psykiatri fanns bra möjligheter att göra skillnad för patienten, vilket medförde att sjuksköterskorna upplevde att de verkligen kunde göra nytta för patienten och fick känna sig behövda. Sjuksköterskorna ansåg att de hade bra utvecklingsmöjligheter inom sitt yrke och många karriärvägar. Arbetsmiljön upplevdes som tillfredsställande i förhållande till självständighet, variation och arbetstempo. Deltagarna ansåg att deras arbete var ett intressant område med roliga arbetsuppgifter. Slutsatsen var att det bland manliga sjuksköterskor inom psykiatri och akutmottagning fanns en attraktion till arbete som upplevs som intressant, självständigt, varierande, bra med utvecklingsmöjligheter och där sjuksköterskan får känna att han gör ett bra arbete. Sjuksköterskorna hade en negativ föreställning om att arbetet på somatisk vårdavdelning inte motsvarade dessa viktiga faktorer. / Gender roles in society influence the choices of men and women regarding working area in healthcare. According to statistics from the Health and Human Services Department of Sweden, (Socialstyrelsen) men tend to mainly specialize in emergency care and psychiatry, while some other specialization areas have a shortage of men. Patients who wish to be tended to by a male nurse can not get this fulfilled everywhere. The aim of this study was to describe why male nurses most commonly choose to work in psychiatric wards and emergency rooms. The method, which has been used, is a qualitative interview study using a descriptive design, which later was analyzed through qualitative content analysis. The informants were chosen using purpose selection and consisted of four nurses within the field of psychiatry, and an additional four that worked in emergency rooms, distributed on one hospital in northern Sweden, and one in the central part of the country. In the result the reasons for the choice regarding work place of the male nurses were that at the emergency rooms and psychiatric wards, the possibility of making a difference for the patient and also having time for him/her was great, which made the nurses feel that they could be of good use for the patient, and also felt needed. In the work place it was considered that the nurses had good potential for professional development. The working environment was perceived as satisfactory in relation to independence, variation and working place. The participants considered that their field of work offered an interesting work place and providing enjoyable work tasks. The conclusion drawn in this study, showed that among male nurses within the fields of psychiatry and emergency care, found an attraction to their work because the work is perceived as interesting, independent, varying, providing good opportunities for further professional development, and where the nurse gets to feel as if he is doing a good job. The nurses had a negatory conception regarding somatic care, since they thought that it did not meet these important key factors.

Bakgrund: Inom psykiatrisk vård samverkar olika sorters team där sjuksköterskors ledarskap påverkas/påverkar olika grupprocesser. Specialistsjuksköterskor, inriktning psykiatrisk vård har ett ansvar medan sjuksköterskor på grundnivå utför ledarskapet utifrån deras vilja och förmåga. Kunskapsbrist råder vilka aspekter som påverkar sjuköterskors ledarskap inom psykiatrisk vård. Syfte: Syfte med föreliggande strukturerade litteraturöversikt är att beskriva aspekter som påverkar sjuksköterskors ledarskap som är verksamma inom psykiatrisk vård. Metod: Metoden systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design användes och analysprocessen bestod av tematisk analys. Resultatartiklarna utgick från kvalitativa- och kvantitativa metoder. Resultat: Sex teman och sex kategorier framkom; Organisationsstruktur med dess inflytande av genomförandeprocess och kommunikation. Vårdande kultur, med stödjande ledarskap och chefers betydelse för sjuksköterskors ledarskap. Egna rollers förtydligande, konstaterade mandatets inverkan. Sammarbetsrelationer, blev synlig genom olika yrkesroller i teamet. Erfarenheter, framträdde i form av tolkning av vårdsituationer och moralisk stress och dess betydels för ledarskapet. Utbildningar påvisade bl.a. utbildningar och utbildningsnivåers inverkan. Diskussion: Den teoretiska utgångspunkten Caritativt ledarskap av Bondas (2003) synliggjorde sjuksköterskans ledarskap i betydelse av tesen människa. Caritativt ledarskap ställdes i relation till de fem teserna, människa, caritas motiv, värdighet, mätning och mening med hälso- och sjukvård, och relation till den vårdande kulturen vilket förtydligade hur sjuksköterskor ledarskap inom psykiatrisk vård kan stödjas inom vårdande organisationer. Resultatet indikerar ett outforskat fält avseende sjuksköterskors ledarskap och där flera aspekter kan få betydelse för framtida forskning inom ledarskap för sjuksköterskor som är verksamma inom psykiatrisk vård oavsett deras utbildningsgrad. / Background: In psychiatric care different kind of team interacts where nurses’ leadership affected / affects various group processes. Advanced nurses, targeting mental health services have a responsibility while nurses at undergraduate level performing leadership based on their willingness and ability. Lack of knowledge is what aspects affecting nurses’ leadership in psychiatric care. Aim: The purpose of this structured literature review is to describe aspects that influence nurses' leadership working in psychiatric care. Method: The method systematic literature review with a qualitative design was used and the analysis process consisted of thematic analysis. The result from the articles was based on qualitative and quantitative methods. Result: Six theme and six category emerged; Organizational structure and its influence of the implementation process and communication. Caring culture where supportive leadership and managers of importance for nursing leadership. Clarification of the own Health careers roles, stated mandate impact. Cooperative relationships became visible through different roles in the team. Experience, emerged in the form of interpretation of the care situations and moral stress and its importance for leadership. Education influenced further development and inter alia of the influence of various training and educational levels. Discussion: The theoretical point Caritative leadership of Bondas (2003) made ​​it visible se nursing leadership in the importance of the five theses. Caritative leadership was used in relation to the five theses, human, caritas motive, dignity, measurement and meaning in health care, and relationship to the caring culture which clarified how the leadership of psychiatric nurses in psychiatric care can be supported within caring organizations. The results indicate an unexplored field regarding nurses' leadership and where several aspects may be of importance for future research in leadership for nurses working in mental health care regardless of their education level.