Elitidrottare har identifierats som en riskgrupp för psykisk ohälsa utifrån exponering av såväl generella som sportspecifika påverkansfaktorer. Bland elitidrottare är förekomsten av psykisk ohälsa dessutom större bland kvinnor än män. Första syftet med studien är att kartlägga förekomsten av symtom på psykisk ohälsa (ångest, depression och sömnsvårigheter) och psykisk hälsa bland spelare i Svenska Damhockeyligan (SDHL). Andra syftet är att undersöka samband mellan symtom på psykisk ohälsa/hälsa och demografiska variabler (skador, anställningsstatus), socialt stöd och psykologisk flexibilitet. 182 av 199 SDHL-spelare (medelålder 22,3±SD 4,8, 16–35 år) från alla nio lag deltog i denna tvärsnittsstudie. Självskattningsformulär användes som datainsamlingsmetod och data analyserades vidare genom statistiska analyser. Resultatet visade att över 4 av 10 spelare rapporterade måttliga eller högre nivåer av symtom på ångest, depression och/eller sömnsvårigheter, där ungefär hälften rapporterade komorbiditeter. Detta indikerar ett glapp för prevention. Sammantaget rapporterade 6 av 10 ett sub-idealt tillstånd (d.v.s. ingen psykisk ohälsa och psykiskt välbefinnande), vilket indikerar ett glapp för promotion. Statistiskt signifikanta positiva samband fanns för psykologisk flexibilitet och socialt stöd. Förslagsvis kan dessa faktorer bli fördelaktiga att adressera vid preventivt och promotivt hälsoarbete med målgruppen. Framtida forskning kan adressera dessa faktorer vid interventionsstudier liksom följa populationens psykiska hälsotillstånd och dess påverkansfaktorer över tid. / Objectives: First, to map the prevalence of symptoms of mental illness (i.e., anxiety, depression, and sleep difficulties) and mental health among players in the Swedish Women’s Hockey League (SDHL). Second, to investigate relationships between mental illness/health and demographic variables (i.e., injuries, employment status), social support and psychological flexibility. Methods: SDHL players (n=182; mean age 22.3±SD 4.8, range 16-35) from nine teams participated in this cross-sectional study. 79% (n=145) combined sports with education or work (i.e., “dual careers”). 20% (n=54) reported injuries. Self-assessment questionnaires were used to measure perceived levels of symptoms of anxiety, depression, sleep difficulties, psychological flexibility, and social support. Mental health/illness variables were presented as descriptive statistics and associations were investigated through multivariate binary logistical regression analyses. Results: Moderate or severe levels of symptoms were reported among 29% for sleep difficulties and 26% for anxiety and/or depression. 19% reported comorbidities. 58% reported flourishing mental health. Lower psychological flexibility was associated with lower odds of flourishing mental health and higher odds of symptoms of mental illness. Social support was associated with higher odds of flourishing mental health and lower odds of sleep difficulties. Conclusion: 6 of 10 players reported not reaching the ideal state of mental health (i.e., no mental illness and flourishing mental health). Statistically significant associations were found with psychological flexibility and social support, suggesting these factors will be beneficial to consider when working to promote mental health and prevent mental illness in this population.

Syftet med denna uppsats var att sammanställa forskning om vilken påverkan basinkomst har på mottagarnas psykiska hälsa. Vi ville även undersöka hur införandet av basinkomst påverkat sambandet mellan ekonomiska problem och psykisk hälsa samt diskutera resultaten utifrån kopplingen mellan basinkomst, psykisk hälsa och den teoretiska referensramen. Uppsatsens forskningsfråga löd: Hur har genomförda prövningar av basinkomst påverkat deltagarnas psykiska hälsa? Forskningsfrågan besvarades genom en litteraturöversikt där i nio artiklar (varav en monografi) ingick, vilka rapporterade resultat från prövningar av införande av basinkomst där både kvantitativa och kvalitativa studier inkluderades. Artiklarna och monografin samlades in genom sökningar i databaserna Scopus, Onesearch och Social Services Abstracts samt sekundärsökningar. En kvalitativ innehållsanalys tillämpades där tre huvudteman: Delaktighet och gemenskap, Autonomi samt Hälsoeffekter med underteman identifierades. Empirin analyserades med hjälp av teorierna empowerment samt stigma och skam. Slutsatsen utifrån uppsatsens syfte visade att experiment med basinkomst, villkorad eller ovillkorad, ökade mottagarnas psykiska hälsa. Känslan av empowerment ökade hos mottagarna och resultatet visar att mottagarna upplevde mer livstillfredsställelse, ökad delaktighet, minskad stigmatisering, skam och ökat självbestämmande. Detta gemensamt bidrog till känslan av makt över det egna livet och förmåga att hantera motgångar. / The purpose of this essay was to compile research on the impact basic income has on the recipients' mental health. We also wanted to examine how the introduction of basic income affected the connection between financial problems and mental health and discuss the results based on the connection between basic income, mental health and the theoretical frame of reference. The essay's research question was: How have completed trials of basic income affected the mental health of the participants? The research question was answered by a literature review in which nine articles (of which one monograph) were included, which reported results from trials of the introduction of basic income where both quantitative and qualitative studies were included. The articles and monograph were collected through searches of the Scopus, Onesearch and Social Services Abstracts databases as well as secondary searches. A qualitative content analysis was applied where three main themes: Participation and community, Autonomy and Health effects with sub-themes were identified. The experience was analyzed using the theories of empowerment and stigma and shame. The conclusion based on the purpose of the essay showed that experiments with basic income, conditional or unconditional, increased the mental health of the recipients. The sense of empowerment increased in the recipients and the results show that the recipients experienced more life satisfaction, increased participation, reduced stigma, shame and increased self-determination. This jointly contributed to the feeling of power over one's life and ability to deal with adversity.