Syftet med den här studien är att undersöka hur individers psykiska hälsa och personliga integritet påverkas av datainsamling på internet. Modern teknik idag kan dra stor nytta av data och det kan användas för olika ändamål. Två exempel på användningsområden för insamlad data är individanpassad reklam och rekommendationssystem. Studiens problemformulering lyder: ”Vilken påverkan har datainsamling på individers psykiska hälsa och personliga integritet?”. För att besvara frågeställningen har en kvalitativ forskningsmetod använts. Studien fokuserar på privatpersoner, därmed genomfördes enskilda intervjuer med varje deltagande respondent. Intervjuerna var semistrukturerade och analysen skedde genom tematisering. Studiens resultat visade att datainsamling generellt inte har någon påverkan på individers psykiska hälsa. I de fall som det har en negativ påverkan hos en individ så är det inte en signifikant påverkan. Hur datainsamling påverkar individers personliga integritet är generellt sätt ingenting alls. Vad som är viktigt enligt flera respondenter är vad syftet med datainsamlingen är. Flera respondenter svarade att individanpassad reklam kan vara mer integritetskränkande och ibland orsaka oro, det påverkar dock inte individernas psykiska hälsa negativt. Rekommendationssystem kan också vara en effekt av att data samlas in om individer på internet, de flesta av respondenterna hade en positiv inställning till det. När respondenterna blev frågade hur deras inställning är till individanpassad reklam så var det generellt en mer negativ inställning till det. Vid analys så hittades även andra fynd som inte besvarar frågeställningen men som fortfarande är av hög relevans inom forskningsområdet. Dessa fynd är faktorer som kan orsaka integritetskränkningar eller psykiska påfrestningar i samband med användning av digitala medel. Första fyndet är att sociala medier kan ha en negativ påverkan på individers psykiska hälsa. Det andra fyndet är att brist på social interaktion kan påverka individer negativt.

Denna studie syftade till att undersöka psykiskt välbefinnande bland statligt anställda män och kvinnor med eller utan ledarskapsansvar. En enkät innehållande frågor om bakgrundsvariabler; kön, ledarskapsansvar samt upplevd ansträngning och belöning skickades ut till 210 anställda. Frågorna om ansträngning och belöning utgick från den så kallade ansträngning- och belöningsmodellen. Femtiotre respondenter, 27 män (51%) och 26 kvinnor (49%), besvarade enkäten. Resultatet visade att 76% (n=40) av respondenterna upplevde enpositiv obalans mellan ansträngning och belöning medan 24% (n=13) upplevde en negativ obalans. Upplevd ansträngning uppvisade en signifikant korrelation med upplevd belöning, rs = -0.458, p<0.05. Dock uppvisade varken kön eller anställningsposition en signifikant association med obalans mellan ansträngning och belöning. Kön: Chi2 (1, n=53) = 0.158, p>0.05. Anställningsposition: Chi2 (1, n=53) = 0.2, p>0.05. Det psykiska välbefinnandet kan påverkas negativt om en obalans mellan upplevelsen av ansträngning och belöning föreligger. På grund av låg sampelstorlek och begränsningar i statistisk styrka kan föreliggande studie inte dra några definitiva slutsatser om balansenmellan ansträngning och belöning samvarierar med kön och/eller anställningsposition i studiepopulationen. / The purpose of this study was to investigate psychological well-being amongst government employees consisting of men and women with or without staff responsibility. A survey, consisting of questions regarding background variables; gender, staff responsibility and experienced effort and reward, was distributed to 210 employees. The questions regarding effort and reward were based on the Effort and Reward Imbalance Model. Fifty-three respondents, 27 men (51%) and 26 women (49%), took part. Results showed that 76% (n=40) of the respondents experienced a positive imbalance between effort and reward while 24% (n=13) experienced a negative imbalance thereof. Experienced effort showed a significant correlation with experienced reward, rs = -0.458, p<0.05. Neither gender nor employment category, however, showed a significant association with effort and reward imbalance. Gender: Chi2 (1, n=53) = 0.158, p>0.05. Employment category: Chi2 (1, n=53) = 0.2, p>0.05. The psychological well-being can be affected negatively if an imbalance between effort and reward occurs. This study cannot draw any firm conclusions of a potential associationbetween gender and employment category within the study population due to low sample size and limitations in statistical power.

Den psykiska ohälsan blir allt vanligare i Sverige, och ses som ett växande problem för folkhälsan. En bidragande faktor till vår psykiska hälsa återfinns i våra tankemönster och tankeprocesser, som visat sig ha stor betydelse för hur vi hanterar motgångar och svårigheter men påverkar dessutom förutsättningarna för att skapa nya strategier för framgång. Många psykiska problem speglar ett felaktiga metakognitivt tankemönster, där innehållet i tankarna inte är viktigast, utan avgörande är i stället på vilket sätt som individen svarar/reagerar på tankarna. En ökad insikt kring metakognitionens funktion och dysfunktion skulle kunna främja den psykiska hälsan hos individer. Syftet med studien var att undersöka hur metakognitionen ser ut bland arbetande vuxna och hur associationen med respondenternas självskattade hälsa, upplevde psykiska hälsa och livskvalitet ser ut. Metod: För studien valdes en prospektiv tvärsnittsstudie där en digital enkät konstruerades innehållandes 64 frågor. Totalt var det 107 (Kvinnor= 88,6%, Män= 9,5%, Övriga= 1%) personer som svarade på enkäten. Chi2 - tests, independent sample t-tests och korrelation-test användes för att studera skillnader och korrelationer mellan metakognition, självskattad hälsa och upplevd psykisk hälsa och livskvalitet. Binär logistisk regression användes för att studera associationen mellan metakognition och de beroende variablerna samtidigt som hänsyn togs till bakgrundsvariabler. Resultat: Majoriteten av respondenterna uppgav att deras självskattade hälsa var ganska bra eller mycket bra. Det fanns statistiskt signifikanta skillnader mellan typ av metakognition och samtliga beroende variabler. Det viktigaste signifikanta fyndet visade sig vara betydelsen av medvetenhet och kunskap om sin egen metakognition, och dess koppling till respondenternas självskattade hälsa, upplevda psykisk hälsa och livskvalitet. Slutsats: Studien visar att det finns ett samband mellan individens metakognitiva medvetenhet, dess funktion och individens självskattade hälsa generellt men även upplevd psykisk hälsa och livskvalitet påverkas. Ökad kunskap om metakognition kan fungera som ett ramverk, vilket skulle kunna underlätta inför livets många olika beslut och utmaningar och på så vis generera en effekt på människors mående mer generellt, och indirekt förbättra den psykiska hälsan. Vidare behövs mer omfattande studier i ämnet för att skapa tydligare resultat, där fler respondenter och en jämnare könsfördelning kan ge ett mer generaliserbart resultat. / <p>Betyg i Ladok 220214.</p>

Med en socialkonstruktivistisk och sociokulturell ansats, studeras skolkuratorers uppfattning om och erfarenhet av grundskoleelevers psykiska hälsostatus samt skolkuratorernas definieringar av psykisk hälsa/ohälsa. Studien problematiserar att det rapporteras från återkommande enkätstudier att mer än varannan grundskolelev uppger sig ha återkommande psykosomatiska symptom vid minst två tillfällen i veckan, samtidigt som knappt nio av tio grundskoleelever uppger sig ha gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande. Mer än varannan grundskolelev lider av psykisk ohälsa är utgångspunkten i den offentliga debatten. Empirin består av intervjuer med skolkuratorer vilka inte delar den bild av grundskolelevers psykiska hälsostatus som utmålas i den offentliga debatten. Allmängiltiga definitioner av psykisk hälsa/ohälsa finns inte, vilket bidrar till delade meningar råder bland forskare, myndigheter, politiker, media, etcetera om vad begreppen innebär. Utifrån studien kan slutsatser dras att definitionsförvirring, otillräckliga mätinstrument och brist på hänsyn till samhällsutvecklingen bidrar till en missvisande bild av grundskolelevers psykiska hälsostatus.

Bakgrund: Ensamhet förekommer i alla åldersgrupper. Ensamhet hos äldre personer är en utmaning som ökar i samhället. Forskning visar att ofrivillig ensamhet kan ge negativa effekter på hälsan. Ensamhet är en riskfaktor då det kan innebära en ökad risk för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar, stroke och demens samt en ökad risk för psykiska problem.Syfte: Syftet med studien är att undersöka ensamboende och ensamhetens betydelse för psykiskt välbefinnande för vuxna i Värmland. Metod: I denna uppsats användes en kvantitativ metod i form av analys med data från enkätundersökningen ”Liv och hälsa 2022” där 6315 personer svarade på enkäten. Programvaran IBM SPSS användes för analyserna och Chi2-test gjordes för att testa statistisk signifikans på de variabler som analyserades (p-värde &lt;0,05 var signifikant). Resultat: Det framkom statistiskt signifikanta skillnader mellan män och kvinnor och mellan åldersgrupp i fördelningen av ensamboende/sammanboende och/eller ensamhet. Andelen som har gott psykiskt välbefinnande är över 90 procent bland dem som inte besväras av ensamhet medan andelen är cirka 60 procent bland dem som besväras av ensamhet. Slutsats: Slutsatsen är att det finns ett klart samband mellan besvär av ensamhet och psykiskt välbefinnande. Andelen med gott psykiskt välbefinnande är lägre bland de som känner sig ensamma och isolerade oavsett om man bor ensam eller ej.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och få djupare förståelse för hur olika psykosociala faktorer kan påverka livssituationen för personer med Reumatoid Artrit (RA) samt hur de hanterar sin diagnos. Syftet var även att undersöka vilken roll fysisk aktivitet spelar i deras liv. Frågeställningar: Hur upplever personer med RA att de påverkas av den psykosociala miljön? Hur beskriver personer med RA att de hanterar sin sjukdom? Hur upplever personer med RA att de påverkas av fysisk aktivitet i sin vardag?  Metod: Denna kvalitativa studie bygger på fem stycken semistrukturerade djupgående intervjuer. Intervjupersonerna söktes för frivilligt deltagande genom Reumatikerförbundets medlemmar samt en sluten Facebookgrupp för reumatiker. Intresseanmälan gjordes via mejl, samtliga som kontaktade oss var kvinnor. Slutligen bestod urvalet av fem kvinnor bosatta i Stockholm i åldrarna 30-40 som fått diagnosen RA mellan 2006 och 2013. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide som grund och under samtalets gång ställdes följdfrågor. Intervjuerna transkriberades ordagrant till en skriven text som sedan analyserades med syfte att finna kategorier och teman. Resultat: Personer med RA upplever att de påverkas både positivt och negativt av den psykosociala miljön. Stöd från nära relationer visade sig vara en viktig faktor i påverkan av deras livssituation. Upplevelsen över hur människor omkring dem uppfattar deras kroniska diagnos ingav en negativ påverkan. Hanteringen av sjukdomen framställs som olika svår för individerna. Problem- och emotionellt inriktad coping användes utifrån olika livssituationer och utvecklade förmågor. Även passiv coping skildras i berättelserna. Den fysiska aktiviteten upplevs svår att upprätthålla i vardagen men samtliga upplever att det är något de känner positiva effekter av. Slutsats: Psykosociala faktorer ses ha en ytterst betydande inverkan på livssituationen för individerna i studien. De hanterar RA diagnosen utefter sina egna förmågor och utvecklingen av copingstrategier är individuell. Den fysiska aktiviteten ses som något positivt men har en begränsad roll i deras liv både pga. det generella livspusslet samt den kroniska trötthet som sjukdomen medför.

Studiens syfte var att undersöka psykisk hälsa och välbefinnande i en grupp som äter LCHF (Low Carb High Fat). I studien deltog 246 personer, rekryterade från intressegrupper om LCHF på Facebook. Deltagarna delades in i två grupper efter hur strikt och hur länge de ätit LCHF. Studien genomfördes som en enkätundersökning. Psykiskt välbefinnande och nedsatt psykiskt välbefinnande undersöktes med GHQ-12. Psykiskt hälsotillstånd undersöktes med en självskattad retrospektiv före- och eftermätning. Resultaten av nedsatt psykiskt välbefinnande jämfördes med Folkhälsomyndighetens nationella populationsvärde. Resultaten visade att båda LCHF-grupperna skattade sitt psykiska hälsotillstånd signifikant bättre efter LCHF diet än före. Hela LCHF gruppen skattade nedsatt psykiskt välbefinnande signifikant bättre än den svenska populationen. Resultaten tyder på att LCHF diet har en positiv inverkan på den psykiska hälsan och välbefinnandet. / The purpose of the study was to investigate mental health and mental well-being in a group eating LCHF (Low Carb High Fat). In the study, 246 people recruited from interest groups about LCHF on Facebook participated. The participants were divided into two groups by how strictly and how long they had eaten LCHF. The study was conducted as a questionnaire survey. Mental well-being and impaired mental well-being were investigated with GHQ-12. Mental health status was investigated with self-assessed retrospective pre- and post-measurement. The results of impaired mental well-being were compared with the The Public Health Agency of Swedens national population value. The results showed that both LCHF groups estimated their mental health status significantly better after LCHF diet than before. The entire LCHF group estimated its impaired mental well-being significantly better than the Swedish population. The results indicate that LCHF diet has a positive impact on mental health and well-being.

<p>De senaste åren har sömnproblemen ökat i Sverige. Detta gäller även för studenter i åldern 20-24 år. Sömnbesvär hör samman med psykisk ohälsa i en ömsesidig påverkan och en av orsakerna kan vara en oregelbunden och stressfylld livsstil. Studenter är en riskgrupp för detta.Syftet med denna enkätstudie var att se om det fanns något samband mellan hur studenters dagar är strukturerade i form av schemabunden undervisning och hur deras sömnvanor ser ut. Ett annat syfte var att se om det fanns ett samband mellan studenternas självrapporterade sömnkvalitet, sömnkvantitet och deras psykiska välbefinnande. Resultatet visade att studenter som hade fler än 10 lektionstimmar i veckan oftare svarade att de hade lätt att somna och hade en god sömn men inte sov tillräckligt jämfört med studenter som hade färre lektionstimmar. De med få lektionstimmar hade svårare att somna jämfört med övriga studenter. Studenter som sov dåligt och för lite hade också känt mer stress, ängslan, oro och ångest än de som sov gott och tillräckligt.</p> / <p>In recent years, sleep deprivation has been increasing in Sweden. This phenomenon has become quite apparent in the student category aged between 20-24 years old. Insomnia, which is correlated with mental well-being, has many causes some of which include an irregular and hectic lifestyle. Students particularly fall into this group and are becoming more and more vulnerable to this condition. The purpose of this study was to find and identify the links between the students’ busy academic schedules and the apparent inability to get a full and restful night sleep. This paper will also profile the psychological aspects of a carefully selected target group for the purpose of this research. Students with more than 10 academic tuition hours reported that they were able to fall asleep and slept well, but also indicated that the duration was insufficient for their need which is in direct contrast to students who had less than 10 tuition hours. This paper also identified that students with poor sleeping or insufficient sleep were more stressed, agitated and suffered from raised levels of anxiety as opposed to other students.</p>

De senaste åren har sömnproblemen ökat i Sverige. Detta gäller även för studenter i åldern 20-24 år. Sömnbesvär hör samman med psykisk ohälsa i en ömsesidig påverkan och en av orsakerna kan vara en oregelbunden och stressfylld livsstil. Studenter är en riskgrupp för detta.Syftet med denna enkätstudie var att se om det fanns något samband mellan hur studenters dagar är strukturerade i form av schemabunden undervisning och hur deras sömnvanor ser ut. Ett annat syfte var att se om det fanns ett samband mellan studenternas självrapporterade sömnkvalitet, sömnkvantitet och deras psykiska välbefinnande. Resultatet visade att studenter som hade fler än 10 lektionstimmar i veckan oftare svarade att de hade lätt att somna och hade en god sömn men inte sov tillräckligt jämfört med studenter som hade färre lektionstimmar. De med få lektionstimmar hade svårare att somna jämfört med övriga studenter. Studenter som sov dåligt och för lite hade också känt mer stress, ängslan, oro och ångest än de som sov gott och tillräckligt. / In recent years, sleep deprivation has been increasing in Sweden. This phenomenon has become quite apparent in the student category aged between 20-24 years old. Insomnia, which is correlated with mental well-being, has many causes some of which include an irregular and hectic lifestyle. Students particularly fall into this group and are becoming more and more vulnerable to this condition. The purpose of this study was to find and identify the links between the students’ busy academic schedules and the apparent inability to get a full and restful night sleep. This paper will also profile the psychological aspects of a carefully selected target group for the purpose of this research. Students with more than 10 academic tuition hours reported that they were able to fall asleep and slept well, but also indicated that the duration was insufficient for their need which is in direct contrast to students who had less than 10 tuition hours. This paper also identified that students with poor sleeping or insufficient sleep were more stressed, agitated and suffered from raised levels of anxiety as opposed to other students.

Psykiskt välbefinnande på arbetsplats kan kännetecknas av att det finns ett bra samspelmellan arbetsgivare och anställda och en arbetsgivare som förebygger hälsa ochsäkerhet genom att vidtar nödvändiga åtgärder. Brist på socialt stöd, kamratskap,psykisk belastning och stress är några faktorer som kan leda till psykisk ohälsa på enarbetsplats. Syftet med studien var att undersöka anställdas psykiska välbefinnande påarbetsplatser med fokus på gruppdynamik, arbetsmotivation, stress och vilkaförebyggande åtgärder som görs av arbetsgivaren. Undersökningen baseras på enenkätstudie med 97 deltagare i olika åldrar. Utifrån enkäterna gjordes tester i SPSS medyrkeskategorin i fokus och dess förhållande till psykiskt välbefinnande, stress,arbetsmotivation och gruppdynamik samt förebyggande åtgärden kring psykisk ohälsainom varje yrkeskategori. Resultatet visar att anställda som uppskattas och har brakommunikation har ett bättre välbefinnande på arbetsplatsen. Resultatet visar att det ihuvudsak är arbetskamraterna som motiverar varandra på arbetsplatsen. Av resultatet såframkommer det att inom de flesta yrkeskategorierna så gör inte arbetsgivaren någotfysiskt för att förbättra arbetsmiljön och välbefinnandet på arbetsplatsen. För vidareforskning inom detta område, hade det varit intressant att undersöka åldersskillnaderinom psykisk ohälsa och arbetsmiljö. Studien hade också kunnat undersöka utifrånarbetsgivarens perspektiv vad gäller informationshantering och förbyggandehandlingsplanplan vid psykisk ohälsa. / Mental well-being at the work place, could be characterised by a well-functioninginteraction between employer and employees, as well as when the employerpromotes health and safety for the employees, by applying adequate measures.Lack of social support and camaraderie together with mental pressure and stress,are some factors contributing to lack of mental well-being at the work place.The purpose of the study was to investigate the employee’s mental well-being atthe work place, focusing on group dynamics, work motivation and stress, togetherwith what preventive measures may have been taken by the employer.The investigation is based on a web-based survey, resulting in 97 completeresponses from individuals of various ages. From the survey results, tests wheremade in SPSS with different professions in focus and its relation to mental weebeing,stress, work motivation and group dynamics, in addition to preventivemeasures to address lack of mental well-being within each profession category.The result shows that employees who are appreciated and where thecommunication is well developed, also benefit from mental well-being to a higherdegree. Primarily it is the co-workers and colleagues that motivate each othermost at the work place. It also shows that related to most professions, theemployer does not apply any physical improvements to the work environment, norto improve the mental well-being at the work place.To further the study within this area, the education level could be evaluated toseek a connection to mental well-being.