Examensuppsatsen syftar till att undersöka eventuella samband mellan homosexuella mäns psykiska välbefinnande och självobjektifiering, konformitet med stereotypa maskulinitetsnormer, trivsel i den sexuella minoritetskulturen samt ålder. Syftet är ytterligare att undersöka eventuella skillnader i konformitet med maskulinitetsnormer och självobjektifiering mellan män som trivs i gaykulturen och män som inte trivs. En Internetbaserad enkät besvarades av 1113 män i åldern 15-40 år som i huvudsak identifierade sin sexuella orientering som homosexuell. Deltagarnas välbefinnande var lägre jämfört med män i en oselekterad svensk population. De män som inte trivdes i gaykulturen skattade en lägre konformitet med maskulinitetsnormer kring sex och en högre konformitet med maskulinitetsnormen heterosexuell självrepresentation jämfört med de män som trivdes. Självobjektifiering, heterosexuell självrepresentation och trivsel i gaykulturen kan tänkas bidra till en förståelse av psykiskt välbefinnande hos homosexuella män. Metodologisk reliabilitet och validitet diskuteras. Resultatet diskuteras utifrån heteronormativa maktstrukturer och genusordning.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan överutbildning och psykiskt välbefinnande samt om sambandet skiljer sig mellan män och kvinnor. Överutbildning i den aktuella studien syftar till en individ som har fler år i utbildning än vad arbetet kräver. Studiens teoretiska ramverk bygger på tre teorier, teorin om social jämförelse, status inkongruens och genusperspektiv. Med data från Levnadsnivåundersökningen 2010 med 4415 individer i åldrarna 19 till 75 år undersöks sambandet genom linjär regressionsanalys. Resultaten visar ett samband mellan överutbildning och sämre psykiskt välbefinnande kontrollerat för kön, föräldrars medborgarskap, interaktion mellan kön och föräldrarnas medborgarskap samt utbildningsnivå. Resultaten visar också att kvinnor som har föräldrar med utländskt medborgarskap är den grupp överutbildade som har sämst psykiskt välbefinnande. Sambandet mellan överutbildning och psykiskt välbefinnande är däremot inte statistiskt signifikant när det kontrolleras för ålderskategorier, och således finns inte heller skillnader mellan överutbildade kvinnor och män. Resultatet kan tänkas bero på att de i lägre åldrar både mår sämre och i större grad är överutbildade i datamaterialet och att effekten av överutbildning på psykiskt välbefinnande därför slås ut av skillnaderna mellan ålderskategorier. Förslag för framtida forskning blir därför att vidare undersöka sambandet mellan överutbildning och psykiskt välbefinnande för kvinnor med utländsk bakgrund och begränsa urvalet till yngre åldrar där överutbildning verkar förekomma mest.

Det finns flera olika anledningar till varför en individ måste genomgå en hjärttransplantation. Det finns mycket forskning kring den fysiska påverkan, men inte lika mycket om den psykiska påverkan som ändå är en central roll vid hjärttransplantationen. Vid sjukdom påverkas upplevelsen av hälsa, ohälsa, lidande och välbefinnande. Syftet är att beskriva hur patienter som är hjärttransplanterade upplever sitt psykiska välbefinnande före och efter hjärttransplantation. Metoden för arbetet är en litteraturöversikt där åtta stycken kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades och granskades. Resultatet visar att det psykiska välbefinnandet påverkas hos patienterna som ska genomgå eller har genomgått en hjärttransplantation och för att tydliggöra detta delades resultatet upp i tre teman, ”Patientens upplevelse av att förhålla sig till en ny chans i livet, Patientens upplevelse av oro och rädsla och Patientens upplevelse av återhämtning och stödet som gavs”. Under varje tema beskrivs hur patienten upplever sitt psykiska välbefinnande vid hjärttransplantation. Diskussionen beskriver hur de mest centrala upptäckterna påverkar patientens upplevelse av det psykiska välbefinnandet vid hjärttransplantation. Det mest centrala i resultatet som lyfts i diskussionen är patientens upplevelse av hur det psykiska välbefinnandet påverkas av skuld och sorg och hur stödet eller avsaknaden av stödet från vården och anhöriga påverkar patientens upplevelse av det psykiska välbefinnandet innan och efter hjärttransplantation.

Under våra praktikperioder blev vi väldigt nyfikna på hur studie-och yrkesvägledaren bemöter elever som mår dåligt av olika skäl och där studiesituationen och framtida karriärval därför blir begränsade. Den forskning vi presenterar tyder på att det nedsatta psykiska välbefinnandet hos unga personer i Sverige fortsätter att öka och vi funderar på om studieoch yrkesvägledarens kompetens behöver utvecklas. Våra frågeställningar blir därmed att undersöka vilka metoder och verktyg som studie-och yrkesvägledaren använder sig av i samtalet med elever som har nedsatt psykiskt välbefinnande samt vilka utmaningar en studieoch yrkesvägledare upplever i vägledningsprocessen av denna karaktär. Syftet med studien är att ta reda på hur nedsatt psykiskt välbefinnande påverkar karriär-och vägledningsprocessen. Vi har genom en kvalitativ metod intervjuat sex stycken verksamma studie-och yrkesvägledare inom grundskolor och gymnasieskolor i Skåne för att få en djupare förståelse för hur de bemöter elever med nedsatt psykiskt välbefinnande. Genom Hodkinson & Sparkes (1997) karriärteori Careership samt Lent, Hackett & Browns (2002) Social cognitive career theory (SCCT) förklarar, analyserar och diskuterar vi det empiriska materialet. Viktiga begrepp för vår studie är bland annat brytpunkt, habitus och handlingshorisont från Hodkinson & Sparkes och self-efficacy (upplevd självförmåga) outcome expectation (förväntat utfall) och personal goals (personliga mål) från Lent, Hackett & Brown. Huvudresultatet tyder på att den främsta utmaningen för studie-och yrkesvägledaren i karriär-och vägledningsprocessen av denna karaktär är att bemöta eleverna på ett professionellt sätt då de upplever att detta ligger utanför deras kompetensområde, samt att de upplever att eleverna inte kan göra väl underbyggda karriärval på grund av sitt nedsatta psykiska mående. De främsta verktyg och metoder som används i karriär-och vägledningsprocessen med elever som upplever nedsatt psykiskt välbefinnande är motivationshöjande insatser samt elevhälsoteamet som stöd för vidare åtgärder.

Bakgrund: Att leva med epilepsi har en fysisk och psykisk påverkan på livet. Huvudfokus har länge legat på att behandla själva anfallen men hur livet och livskvaliteten påverkas i ett heltäckande perspektiv är lika viktigt. Det finns ett kunskapsglapp om epilepsi som leder till osäkerhet kring diagnosen och bidrar till att fördomar, diskriminering och stigmatisering lever kvar. Vi vill undersöka hur personer med epilepsi upplever att leva med diagnosen, för att bidra till ett bättre bemötande och en ökad livskvalitet. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur människors livskvalitet påverkas av att leva med epilepsi. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med WHO:s definition av livskvalitet med dess sex olika domäner som utgångspunkt. Resultat: Livskvaliteten påverkades negativt för personer med epilepsi inom samtliga domäner. Positiva aspekter återfanns under flera domäner men inte i samma omfattning som de negativa. Det psykiska välbefinnandet var den viktigaste komponenten för livskvalitet. De övriga domänerna hade en viktig roll i hur utfallet för det psykiska välbefinnandet blev. Slutsats: Livskvalitet för personer med epilepsi är beroende av det psykiska välbefinnandet, positiva och negativa aspekter påverkar det psykiskt välbefinnande och därmed livskvaliteten. Förändring av epilepsisjukvården med ett större fokus på det psykiska välbefinnandet skulle öka livskvaliteten för många personer med epilepsidiagnos. / Background: Living with epilepsy have a physical and psycohological impact on life. For a long time main focus has been on treating the seizures, but how life and the quality of life is effected for people with epilepsy in a broad perspective is equally important. There is a knowledge-gap about epilepsy that leads to uncertainty around the diagnosis and contributes to the prejudices, discrimination and stigmatization that surrond epilepsy lives on. We want to examine how peolpe with epilepsy experience living with epilepsy, to contribute to better treatment and a increased quality of life. Aim: The aim of this study is to examine how peoples quality of life is affected by living with epilepsy. Method: A literature review based on qualitative and quantitative studies. The collected data is analyzed using WHOs’ definition of quality of life with its six domains as a foundation.  Results: The quality of life was negatively affected for peolpe with epilepsy in all of the domains. Positive aspects was found in several domains, but not in the same extent as the negatives were. The psychological well-being was the most important component for quality of life and the other domains had a significant roll regarding the outcome of the psychological well-being. Conclusion: The quality of life for people with epilepsy is dependent on the psychological well-being, with positive and negative aspects affecting the psychological well-being and thereby the quality of life. A change of the care for people with epilepsy with more focus on the mental health would increase the quality of life for many persons with a epilepsy diagnosis.

Syftet med denna studie är att undersöka och uppmärksamma unga kvinnors uppfattningar och erfarenheter avseende hur sociala medier påverkar deras identitetsutveckling och psykiska välbefinnande. Det är en kvalitativ studie baserad på två fokusgrupper med tre högskole- och universitetsstuderande kvinnor, i åldern 18 - 25. Det genomfördes även en individuell intervju med en professionell som är verksam på en stödmottagning för psykisk ohälsa. Den teoretiska utgångspunkten i analysen är symbolisk interaktionism, social interaktion, stigma och skam. Kvinnorna upplever att sociala medier har positiv och negativ inverkan på deras identitetsutveckling och psykiska välbefinnande. Kvinnorna upplever att sociala medier ökar en medvetenhet om skönhetsideal, att en större omfattning av människor kan döma ens egen presentation av en själv samt att stress och negativ självbild kan försämra det psykiska välbefinnandet och påverka identitetsutvecklingen. / The purpose of this study is to examine and highlight young women’s opinions and experiences of how Social Media affect their identity development and psychological well-being. It’s a qualitative study based on two focus groups, including three women in each group who studies on an academic level and are in the ages 18-25. One individual interview was also conducted with a professional, who works at a support clinic for mental illness amongst youth. The theoretical basis of the analysis is symbolic interactionism, social interaction, stigma and shame. The study is based on a symbolic interactionist perspective which highlights social interaction, stigma and shame. According to the women, Social Media can have both positive and negative impact on their identity development and psychological well-being. The women experiencing that Social Media increases users’ awareness of beauty standards; others judgement of one others’ presentation of themselves; stress caused by constant availability and exposure of information. The study shows that stress and a negative self-image can decrease the psychological well-being and affect the identity development.

<p>En planering av sin framtida karriär utifrån sina inre personliga förutsättningar kan vara värdefull i en förändrad arbetssituation, till exempel efter en föräldraledighet. Att öka förståelsen för individens egna upplevelser av karriärplanering kan underlätta för organisationer att utforma sådana program på bästa sätt. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka psykologiska effekter ett karriärplaneringsprogram vid en statlig myndighet upplevdes ha för medarbetare som deltog efter sin föräldraledighet. Studien baserades på fem intervjuer där resultatet tolkades utifrån tillvägagångssättet för induktiv tematisk analys. Några framträdande psykologiska effekter av programmet var en ökad självkännedom, att kunna se sin arbetssituation från ett nytt perspektiv, få bekräftelse på sina värderingar, inspiration till aktivt handlande samt kunna tydliggöra framtida karriärmål. Huruvida dessa upplevelser är bestående över en längre tid ligger utanför ramarna för denna studie och lämnas därför till framtida forskning.</p>

<p>Studier som berör ämnet hur fysisk aktivitet påverkar det psykiska välbefinnandet hos äldre är något som berör alla. Fysisk aktivitet har i tidigare forskning visat sig påverka båda den fysiska och psykiska hälsan positivt. Mycket forskning är gjord på området, dock är de äldre underrepresenterade som målgrupp inom området. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utsträckning fysisk aktivitet påverkar det psykiska välbefinnandet, med inriktning självkänsla och fysisk självuppfattning, hos äldre. Undersökningen innefattade en experimentell undersökningsmetod med en randominiserad, kontrollerad design. Försökspersonerna delades slumpmässigt in i vibrationsgrupp, styrkegrupp eller kontrollgrupp. Enkäterna som användes var PSPP (Physical self-perception profile) och RSES (Rosenbergs self-esteem scale). Dessa data behandlades med hjälp av SPSS 15,0, där mixed design för upprepade mätningar utfördes. Resultaten visade på en del signifikanta huvudeffekter. Det fanns dock ingen interaktion för någon av testerna, det vill säga det gick inte att se någon skillnad i förändring mellan grupperna. Alla grupperna visade på förbättringar, men ingen skillnad uppvisades mellan dem. Utfallet beror troligtvis på för få försökspersoner, kort undersökningsperiod, utformningen på enkäterna och sociala faktorer. /</p><p>The topic of this essay, does physical activity affect psychological well- being, aim to physical self-perception and self-esteem, on older people, and is a common interest for many people. A lot of research has been done to find out what the physical and psychological advantages of physical activity are, but not that much amongst elderly. The purpose of this dissertation was to find out how physical activity affects psychological well-being on elderly. The research design included both experimental and quantitative methods. The investigation groups where vibration -, strength - and control group. The questionnaires which where used were PSPP (Psychological self-perception profile) and RSES (Rosenberg’s self-esteem scale). The result was later handled with the computer program SPSS, 15, 0, where ANOVA-tests where applied. The result showed some significant main effects, but no interaction effects. In other words there were no differences between the groups in terms of change. All three groups showed improvements. These are probably a result of low power, too short investigation time, social factors and the design of the questionnaires.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka om det fanns skillnader i hur ungdomar mellan 16-18 år i storstäder, städer och landsbygd uppfattade sitt psykiska välbefinnande samt se om resultatet gällde för båda könen. Datamaterialet till studien samlades in av Statistiska Centralbyrån under åren 2000-2003.</p>

<p>Som en följd av samhällets utveckling väljer företag idag att periodvis hyra in personal från bemanningsföretag för att kunna klara av de nya krav som ställs. Syftet med denna studie var att jämföra det psykiska välbefinnandet hos arbetstagare i två olika anställningsformer i relation till den upplevda psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet konstruerades en enkät som delades ut till två olika grupper av arbetstagare som arbetade på samma företag dock med olika förutsättningar. Hälften var inhyrda medan den andra hälften var direkt anställda av företaget. Totalt delades 78 enkäter ut och svarsfrekvensen blev 59 procent. Resultatet visade, trots skillnader i svarsfrekvens mellan urvalsgrupperna, att de inhyrda arbetstagarna hade ett högre psykiskt välbefinnande än de som var direkt anställda av företaget. Den psykosociala arbetsmiljön upplevdes något sämre av de arbetstagare som var inhyrda av företaget. När de olika psykosociala arbetsmiljöfaktorerna sattes i förhållande till varandra, var kontroll den faktor som de båda urvalsgrupperna upplevde lägst nivå av, högst nivå upplevdes det sociala stödet ha. Resultatet visade även på en signifikansnivå under 0.05 gällande anställningsform och det psykiska välbefinnandet, det fanns även ett signifikant samband mellan det psykiska välbefinnandet och upplevelsen av de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna. Det fanns dock inget signifikant samband mellan anställningsform och upplevelsen av de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna.</p>