Psykiskt välbefinnande på arbetsplats kan kännetecknas av att det finns ett bra samspelmellan arbetsgivare och anställda och en arbetsgivare som förebygger hälsa ochsäkerhet genom att vidtar nödvändiga åtgärder. Brist på socialt stöd, kamratskap,psykisk belastning och stress är några faktorer som kan leda till psykisk ohälsa på enarbetsplats. Syftet med studien var att undersöka anställdas psykiska välbefinnande påarbetsplatser med fokus på gruppdynamik, arbetsmotivation, stress och vilkaförebyggande åtgärder som görs av arbetsgivaren. Undersökningen baseras på enenkätstudie med 97 deltagare i olika åldrar. Utifrån enkäterna gjordes tester i SPSS medyrkeskategorin i fokus och dess förhållande till psykiskt välbefinnande, stress,arbetsmotivation och gruppdynamik samt förebyggande åtgärden kring psykisk ohälsainom varje yrkeskategori. Resultatet visar att anställda som uppskattas och har brakommunikation har ett bättre välbefinnande på arbetsplatsen. Resultatet visar att det ihuvudsak är arbetskamraterna som motiverar varandra på arbetsplatsen. Av resultatet såframkommer det att inom de flesta yrkeskategorierna så gör inte arbetsgivaren någotfysiskt för att förbättra arbetsmiljön och välbefinnandet på arbetsplatsen. För vidareforskning inom detta område, hade det varit intressant att undersöka åldersskillnaderinom psykisk ohälsa och arbetsmiljö. Studien hade också kunnat undersöka utifrånarbetsgivarens perspektiv vad gäller informationshantering och förbyggandehandlingsplanplan vid psykisk ohälsa. / Mental well-being at the work place, could be characterised by a well-functioninginteraction between employer and employees, as well as when the employerpromotes health and safety for the employees, by applying adequate measures.Lack of social support and camaraderie together with mental pressure and stress,are some factors contributing to lack of mental well-being at the work place.The purpose of the study was to investigate the employee’s mental well-being atthe work place, focusing on group dynamics, work motivation and stress, togetherwith what preventive measures may have been taken by the employer.The investigation is based on a web-based survey, resulting in 97 completeresponses from individuals of various ages. From the survey results, tests wheremade in SPSS with different professions in focus and its relation to mental weebeing,stress, work motivation and group dynamics, in addition to preventivemeasures to address lack of mental well-being within each profession category.The result shows that employees who are appreciated and where thecommunication is well developed, also benefit from mental well-being to a higherdegree. Primarily it is the co-workers and colleagues that motivate each othermost at the work place. It also shows that related to most professions, theemployer does not apply any physical improvements to the work environment, norto improve the mental well-being at the work place.To further the study within this area, the education level could be evaluated toseek a connection to mental well-being.

Problemområde: Nedsatt psykiskt välbefinnande kan öka risken för sjukskrivning med psykisk ohälsa som orsak. Sjukskrivningar orsakad av psykisk ohälsa överrepresenteras av; kvinnor och kommunanställda. Den psykosociala arbetsmiljön kan vara en anledning till detta, dock saknas förståelse för anledningen. För att förstå denna kontext kan ansträngning- och belöningsmodellen tillämpas. Forskning påvisar att obalans mellan ansträngning- och belöning associerar med nedsatt psykiskt välbefinnande. Dock behövs fler studier inom ämnesområdet i en svensk kontext med fokus på kommunal förvaltning som utreder könsskillnader. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om associationen mellan psykiskt välbefinnande och balansen mellan ansträngning- och belöning var olika hos respektive kön bland anställda inom barn- och utbildningsnämnden i en kommun. Metod: En kvantitativ metod med tvärsnittsdesign tillämpades. Data samlades in genom en elektronisk enkät, vilken mailades ut till de 259 tillsvidareanställda i urvalspopulationen. 153 respondenter besvarade enkäten, varav 123 var kvinnor och 30 var män. Datan analyserades genom logistiska regressionsanalyser. Resultat och slutsats: Resultatet från den logistiska regressionsanalysen, vilken inkluderade respektive kön, indikerade en positiv statistisk signifikant association mellan summaindex balans och psykiskt välbefinnande (p=,006, OR=4,539). Resultatet från den logistiska regressionsanalysen, vilken enbart inkluderade kvinnor, indikerade en positiv statistisk signifikant association mellan summaindex balans och psykiskt välbefinnande (p=,025, OR=3,685). Männen hade ingen statistisk signifikant association med någon variabel. Slutsatsen är att oddset avseende att ha nedsatt psykiskt välbefinnande ökar när respondenterna rapporterar mer obalans mellan ansträngning- och belöning, uttryckligen mer ansträngning för varje belöning. Vidare har studien inte kunnat fastställt skillnader mellan könen avseende associationen mellan psykiskt välbefinnande och balansen mellan ansträngning- och belöning. / Purpose: The purpose of the study was to investigate whether the association between psychological well-being and the effort-reward imbalance differ in gender among employees in the child- and education council in a municipality. Method: A total of 153 respondents participated, whereof 123 were women and 30 were men. The method that was used in this study was a quantitative method with a cross-sectional design. The data was collected through an electronic questionnaire. The data was analyzed by several logistic regression analyzes. Results: The results from the logistic regression analysis, which included both genders, indicated a positive statistically significant association between the sumindex for balance and psychological well-being (p=,006, OR=4,539). The result from the logistic regression analysis, which included only women, indicated a positive statistically significant association between the sumindex for balance and psychological well-being (p=,025, OR=3,685). Men had no statistical significant association with any variable. Conclusion: The study showed that the odds of have impaired psychological well-being increase when respondents report more imbalance between effort and reward, explicitly more effort for each reward. Furthermore, the study has not been able to determine gender differences regarding the association between psychological well-being and the effort- reward imbalance.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns ett sambandet mellan KASAM kopplat till psykisk välbefinnande, som enligt teorin skulle kunna vara en positiv motståndskraft för individer att klara påfrestningar i livet genom hanterbarhet, begriplighetoch meningsfullhet. Syftet var även att se om det förekom fler faktorer som kunde habetydelse för relationen mellan KASAM och psykisk hälsa. Genom en kvantitativ enkätundersökning mättes den subjektiva psykiska hälsan med självskattningsformuläret GHQ-12 samt graden av KASAM med KASAM 29. Den rådande Coronapandemin gjorde även att kvalitativa frågor togs med och blev en del av undersökningen. Andra variabler som mättes var ålder, kön, civilstånd, yrke, sociala kontakter samt tro på högre makt. Resultatet av studien visade att KASAM hade en stark signifikant korrelation med psykisk välbefinnande (r = 0.690, p < .001) även när justeringar för ålder gjordes. Slutsatsen blev att KASAMskulle kunna ses som en hälsoförebyggande prediktor för upplevd hälsa och att ålder inte hade någon betydelse för relationen. Studien indikerade även på att leva i tvåsamhet skulle kunna ha en betydande roll för Känsla av sammanhang och det subjektiva välbefinnande.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett stort problem i samhället och ökar även inom idrotten. Fler och fler fotbollsspelare på elitnivå har öppnat upp sig kring sitt psykiska välbefinnande och sin psykiska ohälsa. Det leder till frågor om hur det ser ut inom ungdomsfotbollen? Enligt forskning ökar den även där. Stämmer det? Hur ser det psykiska välbefinnandet ut inom ungdomsfotbollen över lag? Med erfarenheter från en aktiv fotbollskarriär finns ett intresse för mer kunskap kring psykiskt välbefinnande inom ungdomsfotbollen och indikationer på psykisk ohälsa. Syfte: Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka det psykiska välbefinnandet och i hur stor grad det finns indikationer på att psykisk ohälsa kan förekomma bland ungdomsfotbollsspelare mellan 13 - 17 år från ett flertal regioner i södra Sverige. Delsyftet är att med hjälp av Basic psychological needs theory, undersöka sambandet mellan upplevd tillfredställelse av de psykologiska behov och upplevt psykiskt välbefinnande bland ungdomsfotbollsspelarna. Metod: Uppsatsen har haft en kvantitativ utgångspunkt som tagit del av insamlad data från ett pågående forskningsprojekt. Projektet använde sig av en tvärsnittsdesign i form av enkäter för datainsamling och en sekundäranalys genomfördes på all data.  I studien deltog 353 fotbollsspelande ungdomar mellan 13–17 år. Resultat: Studiens resultat visade att det psykiska välbefinnandet bland ungdomsfotbollsspelare är bra, där stora delar av deltagarna upplevde ett bra psykiskt välbefinnande och endast en mindre del upplevde ett sämre psykiskt välbefinnande vilket tyder på att en liten grad av fotbollsspelarna kan ha indikationer på psykisk ohälsa. Resultatet visade även på ett positivt samband mellan tillfredställande av psykologiska behov och psykiskt välbefinnande. Diskussion: Studiens resultat stämmer överens med tidigare forskning och Basic Psychological Needs Theory. Det psykiska välbefinnandet inom ungdomsfotbollen är i hög grad bra. Dock behövs fler studier inom området för psykisk ohälsa för att bidra till en djupare förståelse för begreppet och vad som kan räknas som psykisk ohälsa. En kvalitativ undersökning skulle kunna bidra till detta genom insamlandet av mer personliga tolkningar av ämnet. / Background: Mental illness is a major problem in society and is also increasing in sports. More and more professional football players have started talking about their mental well-being and mental illness. This generates questions, whether the situation is the same within youth football? According to research, it is also increasing in that area. Is that true? How does mental well-being manifest itself in youth football in general? With experience from an active football career, there is an interest in more knowledge about mental well-being in youth football and indications of mental illness. Purpose: The main purpose of this research is to investigate mental well-being and to what extent there are indications that mental illness can occur among youth football players between 13 - 17 years from several regions in southern Sweden. The sub-purpose is, with the help of basic psychological needs theory, investigate the connection between perceived satisfaction of basic psychological needs and perceived mental well-being among youth football players. Method: The study has had a quantitative starting point and has taken part in collected data from an ongoing research project. The project used a cross-sectional design in the form of questionnaires for data collection and a secondary analysis was performed on all data. The study involved 353 young football players between the ages of 13 and 17. Results: The results of the study showed that the mental well-being among youth football players is overall good, where large parts of the participants experienced good mental well-being and only a small part experienced poorer mental well-being, which indicates that a small degree of football players may have indications of mental illness. The results also showed a positive relationship between psychological needs satisfaction and mental well-being. Discussion: The results of the study are consistent with previous research and with Basic Psychological Needs Theory. The mental well-being in youth football is generally good. More studies are needed within the field of mental illness to contribute to a deeper understanding of the concept. Qualitative research could help contribute to this by collecting more personal interpretations of the subject.

På ett år anger 27% av alla vuxna i åldern 18–65 inom EU, Island, Norge och Schweiz någon form av psykisk ohälsa. Trots denna statistik finns en kunskapslucka kring forskning mellan ledarskap och hälsa, då ledarskap tidigare har undersökts i relation till effektivitet, produktivitet och resultat (Wallo & Lundqvist, 2020). Denna studie undersöker i stället hur enhetschefer inom kommunal äldreomsorg beskriver att deras ledarskap kan bidra till psykiskt välbefinnande hos sina medarbetare. För att göra detta är studien utformad som en kvalitativ studie för att få en djupare förståelse om enhetschefernas upplevelser kring ämnet. Semistrukturerade intervjuer har utförts på nio respondenter för att kunna besvara syftet och studiens tre frågeställningar. Empirin som har samlats in har bearbetats genom en hermeneutisk ansats eftersom vi är intresserade av att tolka och förstå de meningsfulla fenomen som respondenterna har delat med sig av. Därefter har materialet tolkats utifrån våra valda teorier KASAM och Salutogent ledarskap. Resultatet i studien visar att enhetschefernas uppfattning om hur de kan arbeta för att öka det psykiska välbefinnandet är genom situationsanpassat ledarskap, men också att vara närvarande och bidra till gemenskap. Om ett mindre fungerande ledarskap hade tagit plats visar resultatet att effekterna hade blivit att medarbetarna kan känna en meningslöshet att gå till jobbet och en känsla av att inte bli stöttad. Till sist visar studiens resultat att effekten av ett fungerande ledarskap, där ledaren är närvarande, tydlig och kommunicerar med sina medarbetare, är ett ökat psykiskt välbefinnande. / In one year, 27% of all adults aged 18-65 in the European Union, Iceland, Norway and Schweiz report some form of mental illness. Despite these statistics, there is a knowledge gap around research between leadership and health, as leadership has previously been investigated in relation to efficiency, productivity and results (Wallo & Lundqvist, 2020). This study examines how unit managers in municipal elderly care describes that their leadership can contribute to the mental well-being of their co-workers. To do this, the study is designed as a qualitative study which aims at increasing the knowledge of the unit manager’s experiences within the subject. Semi-constructed interviews have been executed with nine respondents to be able to answer the purpose and the study’s three questions. The collected empirics have been processed through a hermeneutic approach since we are interested in interpreting and understanding the meaningful phenomena which the respondents have shared. After this, the material has been interpreted from our chosen theories KASAM and Salutogenic leadership. The results of this study show that the unit managers perception of how they can work to increase mental well-being is through situation-adapted leadership, but also to be present and supportive. If a less functioning leadership had taken place, the results show that the effects would have been that the employees could feel a meaninglessness to go to work and a feeling of not being supported. Finally, the results of the study show that the effect of a functioning leadership, where the leader is present, clear, and communicates with the co-workers, is an increased mental well-being.

Syftet med studien var att se om psykiskt välbefinnande hos avhoppare från sekter är relaterat till förekomsten av psykiska övergrepp i den rörelse som lämnats samt att undersöka hur avhoppares psykiska välbefinnande ser ut. Deltagare var 57 avhoppare från åtta olika religiösa rörelser i Sverige. De rekryterades huvudsakligen genom hjälporganisationer för avhoppare och deltog genom att svara på frågor via ett nätformulär. Resultaten visade att högre förekomst av psykiska övergrepp, mätt med GPA-skalan, var relaterat till sämre psykiskt välbefinnande, mätt med CORE-OM, vilket var enligt hypotesen. Det fanns däremot inte något samband mellan psykiskt välbefinnande och antalet år i rörelsen eller antalet år sedan avhoppet. Vidare framkom att avhoppare har sämre psykiskt välbefinnande än normalbefolkningen, vilket var enligt hypotesen, där högt riskbeteende var utmärkande. Ett förslag till slutsats är att sämre psykiskt välbefinnande hos avhoppare till stor del orsakas av psykiska övergrepp som förekommit i rörelsen. Vidare indikerar resultaten att vården bör vara observant på riskbeteende hos denna patientgrupp samt att avhoppare skulle vara hjälpta av större kunskap hos vårdpersonal om sektmiljöer. / The aim of this study was to examine if psychological well-being among ex-cult members is related to the extent of psychological abuse in the group, and to investigate the level and characteristics of their psychological well-being. Participants were 57 ex-cult members from eight different Swedish religious groups, who were primarily recruited from organizations for ex-cult members. They participated by answering an internet questionnaire. The results showed that higher levels of psychological abuse, measured with the GPA-scale, was related to lower levels of psychological well-being, measured with the CORE-OM, which supported the hypothesis. On the other hand, no relation was found between psychological well-being and the number of years in the group or the number of years since leaving the group. Furthermore it was found that ex-cult members have a lower level of psychological well-being than the normal population, which was in accordance with the hypothesis, in particular showing an elevated risk behaviour. The suggested conclusion is that low psychological well-being among ex-cult members is to a great extent caused by psychological abuse in the group. The results also indicate that personnel in health care should be aware of risk behaviour among these patients and that ex-cult members would benefit from better insight in cult environments by personnel in health care.

The purpose of this thesis is to compile current research knowledge about the social worker’s psychosocial work environment in social services, focusing on themes as work-related stress, psychological well-being, social support and professional identity. The aim is to discover areas of change or improvement within the work environment in social services. The thesis is answering the following research question: what does research, published within the timeframe of 2017-2020, say about the social worker’s psychosocial work environment considering themes as work-related stress, social support, psychological well-being and professional identity? Two theoretical perspectives are applied to make understanding of the empirical data: cognitive theory with a coping perspective and social constructionism. The method used in this study is a thematic analysis. The purpose of this method is to compile research regarding the social worker’s psychosocial work environment according to different themes. The results of the study show that social workers experience both stress and well-being within their work environment. Stress is caused by high demands, lack of resources and lack of control. Work-related stress affects social workers’ health, professionality and their attitudes towards their job. Psychological well-being is promoted by resources such as social support, quality of work, work experience and client affirmation. Social support is a high valued resource among social workers and is often a reason for staying in social services. The social worker’s professional identity is both individual and shared, and built on solidarity. The results show that professional identity is affected negatively by conflicting demands within social services.

Underbyggd av ett teoretiskt ramverk inom livsloppssociologin undersöker föreliggande studie effekterna av Sense of Control (SoC) och framtidsutsikter på den teoretiska relationen mellan psykiskt välbefinnande och arbetsmarknadsposition (LMP) hos unga studenter på högskolenivån. Materialet består av enkätsvar från totalt 155 studenter, i åldrarna 19-30, boende på olika platser i Sverige. En multipel regressionsanalys genomfördes där välbefinnande, LMP, framtidsutsikter och Sense of Control (SoC) ingick. Tvärtemot hypotesen förmådde LMP inte predicera välbefinnande. SoC, däremot, förmådde måttligt predicera välbefinnande (β = .237). Multivariat analys visade även på ett måttligt samband mellan LMP och SoC (r = 0.226, p = 0.005), samt mellan SoC och framtidsutsikter (r = 0.275, p < .001). / Underpinned by a theoretical framework within life course sociology, this study examines the effects of Sense of Control (SoC) and future expectations on the theoretical relationship between psychological well-being and labour market position (LMP) among young students within the academia. The data consists of survey responses from a total of 155 students, aged 19-30, living in various parts of Sweden. A multiple regression analysis was conducted in which well-being, LMP, future expectations and Sense of Control (SoC) were featured. Contrary to the hypothesis, LMP was unsuccessful at predicting well-being. SoC, on the other hand, was found to modestly predict well-being (β = .237). Multivariate analysis also showed a modest relationship between LMP and SoC (r = 0.226, p = 0.005), as well as between SoC and future expectations (r = 0.275, p < .001).

Den psykiska hälsan har haft en negativ utveckling och sedan coronapandemin har den försämrats ytterligare, även bland ungdomar. Trots att den psykiska hälsan i allmänhet är god så uppger många ungdomar att de mår dåligt. Den psykiska hälsan påverkar såväl individen som samhällsutvecklingen. Bland ungdomar påverkar den psykiska hälsan skolprestationen och skoltrivsel, något som påverkar ungdomarnas framtidsmöjligheter. Det sociala stödet anses vara en skyddande faktor för ungdomars psykiska hälsa. Syftet med studien var att undersöka socialt stöd, psykiskt välbefinnande och stress bland gymnasieungdomar i mellersta Sverige och studera om det föreligger samband mellan dessa. Totalt 120 gymnasieungdomar deltog i en kvantitativ tvärsnittsstudie. Datainsamling bestod av en enkätundersökning. Resultatet analyserades med Spearman’s rangkorrelationsanalys. Resultatet visar att det finns ett positivt samband mellan socialt stöd och psykiskt välbefinnande. Vidare visar resultatet på ett svagt negativt samband mellan socialt stöd och stress. Sammanfattningsvis, det föreligger ett samband mellan socialt stöd, psykiskt välbefinnande och stress. Sambandet är starkare mellan socialt stöd och psykiskt välbefinnande än mellan socialt stöd och stress. Detta indikerar på att det finns andra faktorer som har starkare samband med ungdomarnas stressnivå, men att det sociala stödet är betydelsefullt för den psykiska hälsan. / Mental health has had a negative development and since the corona pandemic it has deteriorated further, also among young people. Although mental health is generally good, many adolescents state that they don’t feel good. Mental health affects both the individual and the development of society. Among adolescents, mental health affects school performance and enjoyment of school, something that affects young people's future opportunities. Social support is considered a protective factor for adolescents’ mental health. The purpose of the study was to investigate social support, psychological well-being, and stress among upper secondary school students in middle Sweden and to study whether there is a correlation between these. A total of 120 upper secondary school students participated in a quantitative cross-sectional study. Data collection consisted of a questionnaire survey. The result was analyzed with Spearman's rank correlation analysis. The results show that there is a positive relationship between social support and psychological well-being. Furthermore, the results show a weak negative relationship between social support and perceived stress. In conclusion, there is a relationship between social support, psychological well-being, and stress. The relationship is stronger between social support and psychological well-being than between social support and stress. This indicates that there are other factors that have a stronger connection with adolescents’ stress experience, but that social support is important for mental health.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar i Sverige, forskning visar att över hälften av ungdomar i Sverige påvisat någon form av psykisk ohälsa före 14 årsåldern.  Studier visar att unga idag är mer benägna att prata om vad som främjar psykiskt välbefinnande. Socialt stöd påvisas som en tydlig faktor för psykiskt välbefinnande. Socialt stöd för psykiskt välbefinnande beskrivs utifrån flera perspektiv. Syfte: Syftet är att undersöka socialt stöd för psykiskt välbefinnande hos ungdomar (16–19 år). Metod: En kvantitativ undersökning, med tvärsnittsdesign. Ett bekvämlighetsurval gjordes där enkätundersökningar skickades ut till gymnasieskolor i Västmanland. Totalt 165 enkätsvar till dataunderlaget. Dataunderlaget har analyserats via generering av frekvenstabeller, korstabeller och Chi2-test har utförts mellan självskattat psykiskt välbefinnande, kön och olika variabler för socialt stöd. Resultat: Resultatet visar både att ungdomar önskar mer socialt stöd från formella aktörer och att de allra flesta (61%) av ungdomar önskar att få socialt stöd i form av fysiska samtal. Ungdomarna och i synnerhet flickor önskar att bli erbjuden socialt stöd. Generellt sätt visar både forskningsstudier och examensarbetet hur flickor nyttjar det sociala stödet i högre grad än pojkar, samt att flickor hellre ser ökad tillgänglighet av socialt stöd från formella aktörer.  Slutsatser: Ungdomar rapporterar hög tillgänglighet av socialt stöd, men önskar mer. Ungdomar önskar att bli erbjudna socialt stöd och föredrar fysiskt samtal som form av socialt stöd. Ungdomar som mår sämre, samt flickor generellt var oftare missnöjda kring sociala stödet, samt hade mer behov. / Background: Mental illness is increasing in Sweden, research tells that over 50% of youth in Sweden have shown signs of mental illness before their 14th birthday. Studys show that the youth today are more outspoken about mental well-being and the factors that promotes it. Social support have shown to be an indisputable factor for mental well-being. Social support for mental well-being is despicted from multiple perspectives. Aim: The purpose is to examine social support for mental well-being in youth (16-19 years). Method: A cross-sectional study, with quantitative approach. The survey was sent to high schools in Västmanland. Convenience sample, in total 165 surveys in the dataset. The dataset has been analyzed with frequency tables, crosstables and Chi-squared test have been executed between self-assessed mental well-being, gender and different variables for social support. Results: The results show both that youth want more social support from formal actors and most of youth (61%) wish for social support in the form of peer-on-peer conversations. The youth and foremost girls wish to be provided social support. Both research studies and this examination paper show how girls use social support more than boys and that girls prefer more availability of social support from formal actors. Conclusions: Youth report high availability of social support but wish for more. Youth want to be offered social support and prefer psychical conversations as form of social support. Those youth who reported worse mental well-being and girls in general were more often unhappy with social support and had bigger needs.