Employer Branding är ett strategiskt verktyg som ökat i popularitet i dagens organisationer för att attrahera, rekrytera och behålla personal. I näringslivet talas det om tre starka skäl att arbeta med Employer Branding. För det första motsvarar inte den kvalificerade arbetskraft den kommande efterfrågan på arbetsmarknaden, för det andra ställer människor i dagens samhälle högre krav på arbetsgivaren och för det tredje har organisationers medarbetare ett mer betydande ansvar i informell marknadsföring. Denna studie genomförs på uppdrag av Centrala studiestödsnämnden (CSN) och datamaterialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medarbetare från en avgränsad del av organisationen. Studien syftar till att försöka förstå vilka aspekter som anställda ser som attraktiva med arbetsgivaren men även hur de identifierar sig med den. Resultatet visar att det som medarbetarna ser som attraktivt är en relativt samlad bild. Däremot när det gäller identifiering med organisationen är resultatet inte lika entydigt. Medarbetarna upplever vidare att kännedomen om organisationen ur ett externt perspektiv är lågt. Förbättringsområden som framträder i resultatet cirkulerar främst kring frågor om kommunikation och förändring. Slutligen kopplas studiens resultat samman med litteratur inom ämnesområdet.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. Linköping : Univ.

Diss. (sammanfattning)--Lund : Lunds universitet, 2007. / Härtill 3 uppsatser.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur cellkontor och öppet kontorslandskap påverkar medarbetarna och deras interaktion med kollegorna på arbetsplatsen. Syftet är även att undersöka vilka effekter de olika arbetsplatsutformningarna har på innehållet av det psykologiska kontraktet. För att besvara syftet utfördes sju semi-strukturerade intervjuer med individer som har erfarenhet av båda arbetsplatsutformningarna och som arbetar inom tjänstemannasektorn. Det teoretiska ramverket för studien, grundar sig i teorin om psykologiska kontrakt och Goffmans dramaturgiska teori. Tidigare forskning på området undersöker huvudsakligen hur anställda upplever att arbetsmiljön, tillfredsställelsen och sociala beteende-mönster kopplat till arbetsplatsers utformning förändras när organisationer går från cellkontor till öppet kontorslandskap. Då tidigare forskning som är positionerad nära vårt fält, främst utgörs av kvantitativa metoder, hoppas vi kunna komplettera med nya kvalitativa analyser. Resultatet visar att respondenterna föredrar olika arbetsplatsutformningar och att det i öppet kontorslandskap finns fler störningsmoment som kan påverka trivseln, den sociala interaktionen med kollegor och arbetsprestation negativt. Resultatet visar även att arbetsplatsens utformning påverkar de psykologiska kontrakten, då de förväntningar och åtaganden som finns mellan arbetsgivare och anställda ser olika ut beroende på arbetsplatsutformningen. Vid utformandet av en arbetsplats anser respondenterna att arbetsgivaren bör ta hänsyn till de krav som ställs på arbetsrollen och de arbetsuppgifterna som ska utföras. Resultatets genomgående tema är att de anställda behöver de rätta förutsättningarna, oavsett arbetsplatsutformning, för att på ett optimalt sätt kunna utföra sitt arbete.

Denna uppsats undersöker en av Försvarsmaktens senaste utvecklade förmågor, Psykologiska operationer (Psyops). Tankar och förmågor som har med psykologiska operationer att göra har alltid existerat i militära organisationer men konceptet Psyops är en nyare benämning på ämnet. Syftet med uppsatsen är att utreda om de finns användningsområden i en reguljär konflikt inom det egna rikets gränser, för det svenska Psyopsförbandet. Metoden som författaren har använt sig av är en kvalitativ deskriptiv metod samt en argumentationsanalys där Psyops vara eller icke vara inom det svenska invasionsförsvaret undersöks. Inledningsvis kommer en beskrivning över valt teoretiskt ramverk, de grundläggande förmågorna, samt en beskrivning över vad Psyops innebär. Efter det kommer en analysdel där de grundläggande förmågorna används som ett analysverktyg för att resultera i slutsatser om tänkbara användningsområden för Psyops i en nationell kontext. Dessa slutsatser presenteras i resultatkapitlet. Slutsatserna som dras är att det finns användningsområden för Psyops i en reguljär konflikt inom det egna riket. Möjliga specifika användningsområden som presenteras är Informatörstjänst, counter Psyops samt som CIMIC-förband. / This is an essay that will analyze one of the Swedish armed forces newest capabilities, Psychological operations (Psyops). Thoughts and capabilities that concern psychological operations have always existed in military organizations but the concept of Psyops is the latest choice of words for it. The purpose of the essay is investigate how the Swedish Psyops unit can be used in a regular war, within the own borders. The method and techniques that is used in the essay is a qualitative description method and a argument analysis. At first the theoretical framework that is used will be explained. In the same chapter the meaning of the concept Psyops will be explained. The next chapter contents an analyzeof the material presented in the chapter before. Here the author will use the theoretical framework as a tool for analyze that will lead to the conclusions and answers to the questions of the essay. Finally in the result chapter the conclusions will be presented. The conclusion that is made is that there are suitable applications in a regular conflict, for the Swedish Psyops unit. More specific areas of application for the unit is informational service, counter psyops and CIMIC.

Problemformulering: Hur har nyanställdas inställning till arbetsgivaren påverkats från tiden innan anställning tills efter en tid i anställning? Syfte: Att kartlägga hur nyanställdas inställning till arbetsgivaren har förändrats genom påverkan av information, erfarenheter, rekryteringsprocess och introduktionsprocess. Metod och teoretisk referensram: Uppsatsen består av en kvalitativ studie med deduktiv ansats. Den teoretiska referensramen som jag har använt mig av innefattar teorier om psykologiska kontrakt och employer branding. Slutdiskussion: I slutdiskussionen presenterar jag förändringen av den nyanställdes inställning till arbetsgivaren genom de olika skeendena; tiden före anställning, rekryteringsprocessen, introduktionsprocessen och efter en tid i anställning. Jag identifierar i vilket skeende inställningen börjar revideras mer tydligt, vilket var i samband med introduktionsprocessen. Jag identifierar vad som påverkar inställningen mest samt orsaker till förändrad inställning. Jag lyfter fram de faktorer som kan leda till eventuell framtida exit. En slutsats utifrån analysen är att trots att inställningen till arbetsgivaren visat sig god kan det finnas underliggande faktorer som verkar demotiverande och senare skulle kunna leda till exit. Genom att både arbetsgivare och anställd tidigt låter outtalade förväntningar bli uttalade och föra en dialog kring dessa ökar möjligheterna att skapa en hållbar relation mellan arbetsgivare och anställd.

A global race between countries for the most valuable medals has triggered the demand of the athletes even more than before. To cope with the increased pressure the athletes not only need physical but also mental strength. Athletes and coaches stresses the importance of motivation to build the mental strength that is needed. This study researched Swedish wrestling and was built on eight elite wrestlers thoughts and experiences regarding motivation. The goal was to examine these experiences in relation to the athletes ongoing athletic career and goal achievement. The study started as a working project from the Swedish Wrestling Association and their purpose was to study the athletes road to becoming wrestlers at the highest levels of the game. Qualitative data form the eight elite wrestlers was gathered from interviews with questions regarding their journey from starting with wrestling to becoming athletes at the highest level of the game. The respondents ages varied from 19 to 31 and during the interviews they had to reflect on the subjects at hand. Results of the study pointed out the importance of high objectives and the self belief that is necessary to become the best in the world. The athletes that participated in the study also felt the need for interim goals to push forward and pinpointed all the sacrifices that is key to succeed at the highest level of international wrestling. The paper also discusses three key psychological needs within the Self-Determination theory connected with the athletes experiences. The essential need to be apart of something larger, be able to influence their own existence and also be pushed to limits where development occur but not surpass their own ability. As a conclusion this study tries to give answers to how the athletes stay motivated in the ever-changing sports climate.

Studiens syfte är att undersöka hur arbetstagare inom rekryterings- och bemanningsbranschen uppfattar värdegrunden inom företag och i arbetssökandet, samt vad den har för betydelse för dem. Vidare är syftet att undersöka uppfattningen av värdegrunden hos arbetstagarna i relation till Employer Branding. Undersökningen består av sex intervjuer med personer som arbetar inom rekryterings- och bemanningsbranschen i Stockholmsområdet. Resultatet visar att värdegrunden uppfattas olika beroende på hur arbetsgivaren arbetar med förmedlingen av den. Resultatet analyseras med hjälp av Rousseau & Parks (1993) förklaringsmodell det psykologiska kontraktet och främst genom dess tre komponenter löfte, ersättning och acceptans. Vidare analyseras arbetstagarnas mål med sin anställning. De slutsatser som studien bidrar med är att arbetstagarna ger mer mening åt ett företags värdegrund som arbetstagare, det vill säga internt, än när de ser värdegrunden externt, som arbetssökande. Slutsatsen dras även att de arbetstagare som anser att värdegrundens främsta syfte är extern Employer Branding inte tar till sig värdegrunden i samma utsträckning som arbetstagarna som anser att värdegrundens huvudsyfte är att påverka företaget internt. Slutligen visar undersökningen på att arbetstagarna uppfattar ett behov av värdegrunden.

Studiens syfte var att undersöka om behovsfrustration och behovstillfredsställelse hade en indirekt effekt på följsamhet till rehabilitering genom graden av självbestämmande motivation under en 10 dagarsperiod bland skadade tävlingsidrottare som befann sig i början eller i mitten av sin rehabilitering. Totalt deltog 66 tävlingsidrottare som drabbats av en akut och allvarlig idrottsskada, där urvalet innehöll 19 kvinnor och 47 män (M= 21.1 SD= 5.7). Fyra mätinstrument besvarades vid två tillfällen med 10 dagars mellanrum. Resultatet redovisade att behovsfrustration hade en statistiskt signifikant negativ indirekt effekt på följsamhet till rehabilitering över tid genom kontrollerad motivation. Vidare visade resultatet även att behovstillfredsställelse inte har en statistiskt signifikant positiv indirekt effekt på följsamhet till rehabilitering över tid genom autonom motivation. Sammantaget påvisar studiens resultat att akut skadade idrottare som upplever sig behovsfrustrerade kommer också uppleva sig mer kontrollerat motiverade och ha en sämre följsamhet till rehabiliteringsprocessen över tid. Studiens resultat framhäver vikten av att skadade idrottare som genomför en rehabilitering som motverkar behovsfrustration och främjar behovstillfredsställelse, ökar möjligheten för ett följsamt beteende och slutligen ett mer lyckat rehabiliteringsutfall.