Vägledningsmodeller med dess olika samtalssteg ställer inte enbart krav på vägledarens kunskaper, erfarenheter och färdigheter, utan också på den sökandes psykologiska förutsättningar och förmåga att skapa sig en bild av vilken hjälp som behövs, och kunna känna tillräcklig tillit för att förmedla den. Denna studie problematiserar vägledningsmodeller utifrån grundtanken att alla sökande är olika och handlar om hur den vägledningssökandes anknytningsmönster påverkar dennes förutsättningar för att ta emot hjälp i vägledningssamtalet. Arbetet belyser därigenom individens inre psykologiska villkor och förutsättningar som får betydelse i mötet mellan vägledare och den sökande. Resultatet av denna studie visar på individuella skillnader gällande psykologiska förutsättningar hos den sökande att kunna ta emot hjälp i vägledningens hjälpsituation på grund av individuella skillnader i anknytningsmönster. De med tryggt anknytningsmönster visar sig ha bättre villkor än de övriga anknytningsgrupperna, då det kommer till att uppfylla det som vägledningsmodellers olika steg förutsätter dvs. att kunna definiera sitt hjälpbehov, uttrycka detta, och därmed också kunna få detta tillfredställt. Dessa har också oftare goda förväntningar på mötet, vågar ha förtroende för vägledaren samt kan lättare hantera de frågor om makt och beroende som aktualiseras i en hjälpsituation. De upplever inte heller något större hot mot självkänslan då de söker hjälp, i lika stor utsträckning som de övriga grupperna.

Detta examensarbete handlar om ekonomisk brottslighet inom verksamheter med fokus på gärningsmannen. Det har identifierats psykologiska och sociologiska faktorer och studien besvarar även vilka förutsättningar som krävs för att ekobrottslingen ska kunna begå brottet. Den typiska ekobrottslingen har identifierats att vara en vit medelåldersman med hög socioekonomisk status. För att ekonomisk brottslighet inom verksamheter ska kunna begås krävs det att möjligheten föreligger för gärningsmannen vilket oftast uppstår genom en anställning inom en organisation. Examensarbetet behandlar även preventiva insatser som används inom verksamheter för att stoppa ekonomisk brottslighet. / This degree project in criminology is about occupational and corporate crime with focus on the perpetrator. Psychological and sociological factors has been recognized and also the conditions that are required for the crime to occur. The typical perpetrator for this kind of crime has been identified to be a white middle aged man with high socioeconomic status. It obliges an opportunity for the offender to commit an economical crime which arises through employment in an organisation. The essay also process the crime prevention that is applied in businesses to stop white collar crime.

Bakgrund: Skador som är relaterade till idrott är ett stort problem i världen. Basket är en av de lagidrotter där flest idrottare skadar sig, de vanligaste skadorna inom basket är knäskador och därefter fotledsskador. En idrottsskada påverkar inte bara de fysiska funktionerna utan också de psykologiska och sociala. På ett Riksidrottsgymnasium (RIG) med inriktning basket så studerar elever för att få vara så nära elitbasket som möjligt och få träna på en hög nivå. I en studie som gjort på RIG visade de sig att många elever upplever en identitetskris och i samband med skada ifrågasatte många sin karriär som elitidrottare. Syfte: Syftet med studien var att beskriva elevers upplevelse av rehabilitering efter idrottsskada på ett Riksidrottsgymnasium med inriktning basket. Metod: Material samlades in genom intervjuer med sex stycken elever på ett RIG. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre olika kategorier, Frustration och osäkerhet över vilka konsekvenser skadan har gett, Vikten av att få stöd, Motivation till att fortsätta spela basket. Konklusion: I studien framkom det att stöd efter idrottsskada är av stor betydelse och att detta ges av personal, vänner och familj. Många elever upplever frustration över att inte kunna spela men också en osäkerhet angående deras framtida karriär inom idrotten. Motivation till att fortsätta spela trotts skadan är något alla elever har gemensamt.

Förlossningsrädsla är vanligt förekommande hos gravida liksom icke-gravida kvinnor. Trots detta saknas mycket forskning i ämnet. Denna studie syftade till att undersöka förlossningsrädsla i relation till ett antal psykologiska faktorer. Tvärsnittsstudien samlade in data genom en digital enkätundersökning inriktad på upplevelser och förväntningar av graviditet och förlossning. Etthundra fyrtiotvå kvinnor i åldrarna 21-42 och i graviditetsvecka 28-41 besvarade enkäten. Resultatet visade att högre nivå av förlossningsrädsla samvarierade med lågt stämningsläge, smärtkatastrofiering, en aspekt av kontroll-lokus, lägre tilltro till egen förmåga, starka negativa attityder kring förlossning som en naturlig process och starkare positiva attityder kring vikten av den egna påverkan i förlossningssituationen. Stämningsläge var den enda variabeln med möjligt prediktivt värde för förlossningsrädsla. Vidare visade gruppen med kliniska nivåer av förlossningsrädsla högre förekomst av sänkt stämningsläge, smärtkatastrofiering, externt kontroll-lokus och starka positiva attityder till personlig påverkan i förlossningssituationen. Gruppen utan kliniska nivåer av förlossningsrädsla visade större tilltro till sin förmåga inför förlossning och något starkare positiva attityder till förlossning som en naturlig process. Dessa resultat kan bidra med implikationer kring viktiga områden att ta hänsyn till vid preventivt arbete och behandling av förlossningsrädsla. Ytterligare forskning behövs för att vidare kartlägga och förstå relationerna mellan förlossningsrädsla och olika psykologiska faktorer

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare arbetar för att höja lågstadieelevers inre motivation i ämnet matematik. Åtta kvalitativa intervjuer samt tre affirmativa observationer genomfördes på totalt åtta legitimerade lärare som arbetar eller har arbetat i årskurserna 1–3. Samtliga lärare valdes ut ur ett bekvämlighetsurval. Respondenternas svar och arbetssätt analyserades utifrån Ryan och Decis (2000) tolkning av medbestämmandeteorin och människans tre psykologiska grundläggande behov; autonomi, kompetens och tillhörighet.De analysverktyg som användes under denna process var meningskoncentrering, meningskategorisering samt meningstolkning. Studien påvisar att lärare lägger stor vikt vid relationen mellan lärare-elev samt elev-elev för att på den vägen skapa inre motivation hos eleverna. Vidare konstaterar studien att behovet av autonomi lättare tillgodoses i och med elevernas stigande ålder då de får ta mer ansvar över sitt eget lärande. Det ökade ansvaret innebär även en större frihet till att påverka undervisningsinnehållet på ett individuellt plan, vilket i sin tur ökar den inre motivationen för matematik.

The aim of this study is to increase the knowledge and understanding of pregnant women's experiences of motivation relative to organized and adapted pregnancy exercise in groups, through semi-structured interviews. There, the main focus is on the variable motivation and how it looks in pregnant women who choose to carry out that type of exercise. In the present study, adapted and organized exercise means the kind of activity that pregnant women can perform in consideration of their condition with some sort of instructor or trained person in charge guiding the activity. Total of eight pregnant participants in the ages between 28-35 (M=31.5, SD=2.6) being in either the second or third trimester were interviewed for the study. The analyzing method used was a thematic analysis which resulted in three main themes: (1) Feeling heavy and awkward together is a part of the social community, (2) Positive experiences of adapted physical activity during pregnancy, and (3) Pregnant women’s opportunity to participate in physical activity. The first theme has three underlying themes while the second and third main themes have two underlying themes each. One conclusion made was that pregnant women experience more motivation through the fulfillment of the psychological needs and that it demands social support, which can both be found in the community with others but can also be provided by the public sector to promote sustainable physical activity during pregnancy. / Syftet med den föreliggande studien är att öka kunskapen och förståelsen kring gravidas upplevelser av motivation i förhållande till organiserad och anpassad gravidträning i grupp. Det gjordes genom semistrukturerade intervjuer. Där är huvudfokuset på variabeln motivation och hur den ser ut hos de gravida som väljer att genomföra den typen av träning. I den föreliggande studien innebär anpassad och organiserad träning den sorts aktivitet som gravida kan utföra i hänsyn till sitt tillstånd med någon form av instruktör eller utbildad ansvarig som vägleder aktiviteten. Totalt åtta gravida deltagare i åldrarna 28-35 (M=31.5, SD=2.6) i antingen andra eller tredje trimestern intervjuades för studien. Analysmetoden som användes var en  tematisk analys som resulterade i tre huvudteman: (1) Att känna sig tung och osmidig tillsammans är en del av det sociala gemenskapen, (2) Positiva upplevelser och erfarenheter av anpassad fysisk aktivitet, och (3) Gravidas möjlighet att delta i fysisk aktivitet. Det första huvudtemat har tre underteman medan huvudtema två och tre i sin tur har två underteman vardera. En slutsats som drogs var att gravida kvinnor upplever mer motivation genom att tillgodose de psykologiska behoven och att det kräver socialt stöd, som både kan finnas i gemenskap med andra men som också kan tillhandahållas av det offentliga för att främja hållbar fysisk aktivitet under graviditeten.

Den mentala hälsan bland den svenska befolkningen har försämrats under de senaste åren, i synnerhet bland unga vuxna. Ny forskning har belyst de många positiva effekter på den mentala hälsan som medföljer regelbunden fysisk aktivitet, men ändå är det endast en liten del av befolkningen som motionerar regelbundet. Dock har styrketräning på gym börjat öka i popularitet och därav var det intressant att undersöka vad som motiverar gymmotionärer till att bibehålla sin träning på lång sikt. Syftet med studien formulerades således till att undersöka unga vuxna gymmotionärers bakomliggande faktorer för motivation till långsiktig styrketräning, med mål att behålla fler gymmotionärer inom styrketräning och därmed även bidra till en ökad hälsa bland den svenska befolkningen. Studien utgick från teorin om de grundläggande psykologiska behoven skapad av Deci och Ryan. Åtta separata semistrukturerade intervjuer utfördes med unga vuxna gymmotionärer, och den insamlade datan analyserades genom en tematisk analys. Resultatet bestod av tre huvudteman: (1) individens valfrihet, (2) likasinnade människor i sin omgivning, samt (3) fokus på sig själv. Resultatet diskuterades sedan utifrån tidigare forskning kring de grundläggande psykologiska behoven i en idrottskontext. Den här studien kan bidra med en ökad förståelse för vad som motiverar unga vuxna till regelbunden fysisk aktivitet, vilket kan främja en hälsosam livsstil och bidra i det förebyggande arbetet mot mental ohälsa bland Sveriges befolkning.

COVID-19 har lett till nya rutiner och preferenser för arbetets utförande och syftet med denna uppsats är undersöka om dessa blivit bestående och på vilket sätt det påverkat relationen mellan chef och anställd i en postpandemisk miljö. Studien bygger på intervjuer med tre chefer och tre anställda inom ett företag som till följd av pandemin förändrat sina arbetsrutiner till mer distansarbete. Förändring av vanor och rutiner behandlas utifrån ett institutionellt perspektiv och relationen mellan chef och anställd studeras genom tre dimensioner av det psykologiska kontraktet; förväntningar, rättvisa och förtroende. Empirin antyder att distansarbete blivit en etablerad praxis och något som anställda förväntar sig i större utsträckning. Övriga förväntningar, orättvisa eller bristande förtroende har inte påvisats i studien. Däremot kan kommunikation och särskilt grundförtroende vara avgörande för upprätthållandet av arbetsrelationer i tider av förändring. Vi har därmed dragit slutsatsen att arbetsförändringarna som uppstod under COVID-19 främst påverkat inställningen till distansarbete, snarare än relationen mellan chef och anställd i ett postpandemiskt stadie.

Denna uppsats påvisar ett tillvägagångssätt som en extern aktör kan tillämpa när en fastighet förvärvats med avsikt att ändra upplåtelseform. Då uppstår frågan hur de befintliga hyresgästerna skall omlokaliseras för att den nya ägaren skall ha möjlighet att verkställa sina planer. I uppsatsen kommer det att koncentreras på påverkansfaktorer som styr hyresgästens val av ersättningslokal. Vi fokuserar även på hur hyresgästens materiella och psykologiska behov kan tillfredsställas samt hur marknadsförutsättningarna ser ut. Dessa ligger till grund för frågeställningen och det material som kommer att framställas. Fastigheten Raffinaderiet 1 som ägs av JM är föremål för studien. Fastigheten ingår i ett område där industrilokaler skall ersättas med bostäder.Under arbetsprocessen har vi utvecklat en modell som visar vilka påverkansfaktorer som är viktiga för hyresgäster vid en omlokalisering. Dessa påverkansfaktorer är hyra, geografisk placering, grannar, storlek och estetisk utformning av lokalen samt arbetsmiljö. Påverkansfaktorerna redovisas individuellt och med ett genomsnittligt värde i två modeller. Förutom betydelsen av dessa måste hänsyn även tas till hyresgästens behov. För att klargöra det materiella behovet såsom kostnader, tid och resursutnyttjande måste information delges hyresgästen om omlokaliseringens inverkan. För att tillfredsställa det psykologiska behovet måste löpande information ges till hyresgästen. Slutligen måste hyresgästerna som behöver ersättningslokal se till marknadsförutsättningarna. De är begränsade utifrån det urval som finns på fastighetsmarknaden. Möjligheten för fastighetsägaren att finna en ersättningslokal som matchar hyresgästernas parametrar med marknadens utbud finns ej i dagsläget. / This essay describes the course of action an external actor may take when a piece of property has been acquired with the intension of changing the use of it. To go through with the plans the landlord has to look at where the existing tenants will go. This essay has a focus on the effects of these actions. It shows how the tenant’s material and psychological needs can be for-filled, and also what the market today looks like. This is the base for the questions and the material that is going to be shown. The case study is based upon Raffinaderiet 1 owned by JM. This property is located in an area where some industrial buildings are going to be converted into units.During this working process we have developed a model that shows which factors that are important for businesses that are going to be re-located. These factors are rent, geographical location, neighbours, size and esthetical lay-out of the premises and working environment. The factors are shown individually and with an average value in two different models. Apart from these factors there are also other parts to be taken into consideration when it comes to the tenants needs. In order to make costs, time and use of resources clear to the tenant the owner must inform the tenants regarding the effects of the re-localization. To make sure the psychologically needs are in order, there needs to be ongoing information communicated to the tenant. Finally the company to be re-located needs to look into the market situation. The company is then restricted by what the market has to offer. The possibility to find something that suits the company needs on the market today, is in this case not possible.

Sverige ändrade säkerhetspolitisk inriktning 2022 när man valde att ansöka om medlemskap i Nato. Våren 2024 godkändes Sverige som Natos 32 medlemsland. En historisk händelse för nationen efter drygt 200 år av alliansfrihet. En stor förändring som påverkar Sveriges totalförsvar i allmänhet och Försvarsmakten i synnerhet. Syftet med den här studien har varit att förstå organisatoriska problemområden för Försvarsmaktens militärstrategiska funktion, militärstrategisk kommunikation, i samband med att integreringen i Nato inleds.  Författarna har utifrån ett strukturellt perspektiv genomfört en kvalitativ studie genom att intervjua personal vid Försvarsmaktens högkvarter. Respondenterna var fördelade på sakkunniga och generalister, som dagligen arbetar i eller ofta kommer i nära kontakt med funktionen. Studien sammanfattar ett antal problemområden kring organisationsstruktur och dess differentierande alternativ för arbetsdelning och integrerande alternativ för samordning. Den tar också upp en del kommunikativa utmaningar för Försvarsmakten i och med Sveriges inträde i Nato. Slutsatserna studien lett fram till är att Försvarsmakten har en dysfunktionell organisationsdesign för Militärstrategisk kommunikation, vilket försvårar samordningen av funktionen inom den nationella verksamheten och med Nato. Militärstrategisk kommunikation behöver en mer centraliserad ledning och styrning med mandat att utveckla Milstratkom-organisationen och dess förmågor för att öka kompetensen och möta kraven från Nato. Försvarsmakten behöver omstrukturera funktionenMilitärstrategisk kommunikation för en effektiv integrering i Nato. Parallella ledningsstrukturer försvårar effektivt samordning och ledning av militärstrategisk kommunikation, vilket kan skapa friktioner och ineffektivitet i Försvarsmaktens Natoarbete. Den Militärstrategiska kommunikationen kommer vara mer politiskt styrd och påverkas i stor utsträckning av Nato. / Sweden changed its security policy direction in 2022 when it chose to apply for membership in NATO. In spring 2024, Sweden was approved as NATO's 32nd member country. A historic event for the nation after more than 200 years of not being a member of any security alliance. This significant change impacts Sweden's overall defense policy, particularly the Swedish Armed Forces. The purpose of this study has been to understand organizational challenges related to the military strategic function of the Swedish Armed Forces, specifically military strategic communication, in the context of NATO integration. The authors conducted a qualitative study from a structural perspective by interviewing personnel at the Swedish Armed Forces headquarters. Respondents were divided into experts and generalists who work daily or frequently interact with this function. The study summarizes several problem areas related to organizational structure, including differentiating options for division of labor and integrating options for coordination. It also highlights some communication challenges for the Swedish Armed Forces due to Sweden's entry into NATO. The conclusions drawn from the study indicate that the Swedish Armed Forces have a dysfunctional organizational design for Military Strategic Communication, which complicates coordination both nationally and with NATO. To enhance competence and meet NATO’s requirements, Military Strategic Communication needs more centralized leadership and governance, with a mandate to develop the function within theorganization. The Swedish Armed Forces needs to restructure its Military Strategic Communication organization to enable effective integration with NATO. Parallel management structures hinder efficient coordination and leadership of Military Strategic Communication, potentially causing friction and inefficiency in the Swedish Armed Forces’ NATO operations. The Military Strategic Communication will be significantly politically directed and largely influenced by NATO.