Efter år av minskad tillväxt har den globala ekonomiska återhämtningen resulterat i en ökadomsättning av anställda som, i det goda läget, väljer att söka sig till nya tjänster. Detta hand ihand med många arbetsgivares fortsatta oro kring hur man ska göra för att behålla sina anställdaeller hitta nya talanger om så behövs. Ett sätt för företag att hantera den rådande situationen ärgenom Employer Branding, det vill säga de egenskaper och förhållningssätt som ett företag villförknippas med och de aktiviteter som genomförs i syfte att framhäva dessa. Hypotesen förföreliggande studie är grundad i tidigare forskning och teori kring arbetsgivarvarumärken. Enenkätundersökning har skickats ut till unga personer i början av sin mediekarriär där de fårbesvara påståenden om arbete med kopplingar till funktionella, ekonomiska och psykologiskaaspekter. Resultaten visar att unga människor som söker sig till medieföretag i storutsträckningar är ute efter funktionella och psykologiska aspekter i arbetet, snarare änekonomiska. / After years of reduced growth, the global economic recovery has resulted in increased turnoverof employees who choose to apply for new jobs. This goes hand in hand with many employers'continued concerns about how to keep their employees or find new talents if necessary. Oneway for companies to handle the situation is through Employer Branding, that is, thecharacteristics and approaches that a company wants to stand for and the activities that arecarried out in aim of highlighting them. The hypothesis for this study is based on previousresearch and theories about Employer Branding. A questionnaire survey was sent to youngpeople in the beginning of their media career, where they were able to answer questions relatedto work in relation to functional, economic and psychological aspects. The results show thatyoung people seeking media related work are mainly looking for functional and psychologicalaspects of work, rather than economic.

This thesis is a study that has its beginning in Jan Grimells book När identiteter förändras. Grimell uses a method that is called “psychological exegesis”, to find out something about the human identities in biblical stories. This thesis tries this method on female characters in the Gospel of Luke to find out if the method can show us something new about these characters.In addition to the method, this thesis also uses the theory “Dialogical Self Theory”, which is the same theory as Grimell uses. The theory is focused on how a person’s identity operates, and suggest that a person is a collection of “I-positions” that create a me-community, which is the self or the persons identity. An “I-position” is something that a person is, or something that an externally factor makes a person; for example: me as someone who is stressed, me as a mom, or me as a car owner. A person can be all of these things and it is the dialog between the positions that create the identity.The thesis focuses on the Gospel of Luke and especially on two narratives about women; the haemorrhaging woman in Luke 8:40-48 and the woman who anoints Jesus in Luke 7: 36-50. It is on these to characters that the psychological exegesis is made, and the I-positions are analysed and discussed from the theory Dialogical Self Theory. In addition to the Dialogical Self Theory, these women and their I-positions are discussed from a gender, masculinity and intersectionality perspective to find out the women’s contexts and how they affect their I-positions.The aim in this thesis is to see if this way of doing exegesis may help us find new things abouts these characters in the Gospel of Luke, and the discussion concludes that the method and the theory requires a lot from the reader or the interpreter. It also requires making a lot of assumptions, and it is hard to know if they are correct or not. But it also concludes with the help from theories about the world around the text and its context, you may come closer to the characters and the meaning of their stories.

The aim of this study was to better understand how the supportive role from coaches and engagement from parents is associated the behavioral and psychological outcomes for adolescents participating in organized sports. Behavioral adjustments were defined as youth delinquency and psychological outcomes as depressive symptoms and subjective well-being. The data used in this study were from the Youth and Sports (YeS) project, of which an analytical sample of N=421 7th graders participating in organized sports was selected. Results from a hierarchical regression analysis showed that 7.5% of parental engagement and coach support explained variance in adolescents’ subjective well-being and 3.4% explained depressive symptoms. The same pattern was not found in delinquent behavior, however, we did find an interaction effect, where coach support moderates the link between parents’ engagement and delinquency. Therefore, results suggest that adolescents participating in organized sports with engaged parents and support from their coach displayed better behavioral and psychological adjustments in adolescence. / Syftet med denna studie var att bättre förstå hur en stödjande roll från tränare och engagemang från föräldrar är associerade med beteendemässiga och psykologiska faktorer för ungdomar som deltar i organiserad idrott. Beteendemässig faktor definierades som ungdomsbrottslighet och psykologiska faktorer som depressiva symtom och subjektivt välbefinnande. Datan som användes i denna studie var från projektet Youth and Sports (YeS), av vilket ett analytiskt urval av N=421 i årskurs 7 som deltar i organiserad idrott valdes ut. Resultatet från en hierarkisk regressionsanalys visade att 7,5 % av föräldrarnas engagemang och stöd från coachen förklarade variationer i ungdomarnas subjektiva välbefinnande och 3,4 % förklarade depressiva symtom. Samma mönster hittades inte i brottsligt beteende, men vi hittade en interaktionseffekt, där stöd från coachen modererar kopplingen mellan föräldrars engagemang och brottslighet. Därför tyder resultaten på att ungdomar som deltar i organiserad idrott med engagerade föräldrar och stöd från sin tränare har den mest fördelaktiga effekten på beteendemässiga och psykologiska anpassningar i tonåren.

Andningsbesvär är en av de vanligaste sökorsakerna på Sveriges akutmottagningar. Det är ett komplext tillstånd som består i både fysiska och psykiska faktorer och kräver såväl farmakologisk som icke-farmakologisk vård. Okunskap inom den icke-farmakologiska vården leder till utebliven behandling, förlängt patientlidande och stor risk för vårdskador. Syftet med detta arbete var att belysa akutsjuksköterskans interventioner för att underlätta och förbättra tillståndet för patienter med andningsbesvär inom akutsjukvård. Studiedesignen som tillämpats var en litteraturöversikt med systematisk metod. Vetenskapliga artiklar som behandlat icke-farmakologisk behandlingsstrategi av all form av andningsbesvär som presentationssymtom eller huvudsymtom inom akutsjukvård har inkluderats. Totalt 15 vetenskapliga artiklar uppfyllde kriterierna för studien och genomgick kvalitetsgranskning samt integrerad analys. Resultaten visade att interventionerna kan delas in i fysiska (aktiv motståndsträning, bukläge och kontrollerad andning), såväl som psykologiska (trygg närvaro, kommunikation och utbildning samt vårdrelation). Motståndsträning kan göras med såväl sammandragna läppar som med apparat med god effekt. Bukläge visade sig effektivt på vakna patienter med omfattande andningsbesvär och syrgasbehov. Riktad och strukturerad kommunikation och patientutbildning ledde inte bara till signifikant förbättrade symtom utan även till att patienterna tolererade interventionerna bättre. Även en god vårdrelation med sjuksköterskan visade på lättare acceptans till givna behandlingar. Den slutsats som drogs var att akutsjuksköterskan har en stor roll i att förbättra tillståndet för patienter med andningsbesvär. Akutsjuksköterska kan ge lättillgängliga, men värdefulla ickefarmakologiska insatser för både de fysiska och psykologiska aspekterna av andningsbesvären. De kan även bidra med kunskap och utbildning för patienterna som resulterar i minskad ångest, förbättrad livskvalitet och minskade sjukhusbesök. De undersökta interventionerna kan troligen med fördel implementeras inom sluten- såväl som öppenvård för att förbättra tillståndet hos patienter med andningsbesvär. / Breathlessness is one of the most frequent causes of visit in Swedish emergency departments. It is a complex condition consisting of both physical and psychological factors, requiring both pharmacological and non-pharmacological treatment approaches. Inexperience in nonpharmacological treatment causes missed treatment, prolonged patient suffering and increased risk of care related injuries. The aim of this study was to illustrate the interventions of the emergency care nurse in facilitating and improving the condition for patients with breathlessness in emergency healthcare. The study design applied was a literature review with a systematic method. Scientific articles covering non-pharmacological treatment approaches of any breathlessness as presenting or main symptom within emergency healthcare was included. 15 articles in total met the criteria for the study and underwent a quality control and integrated analysis. The results indicated that the interventions could be divided into physical (active resistance training, prone position and controlled breathing techniques) and psychological (assuring presence, communication and education and care relationship). Resistance training can be achieved either through pursed lips or specific devices with good results. Prone position proved effective in patients with severe breathlessness requiring oxygen therapy. Aimed and structured communication and patient education did not only result in improved symptoms but enabled the patients to better endure the interventions. A good care relationship too facilitated better acceptance to given treatment. The conclusion drawn was that the emergency care nurse played an immense role in improving the condition of patients presenting with breathlessness. The emergency care nurse could provide easily available, although valuable non-pharmacological contributions to both the physical and psychological aspects of breathlessness. Furthermore, they could contribute with knowledge and education for the patients resulting in relieved anxiety, improved quality of life and reduced hospital visits. The analyzed interventions could presumably be successfully implemented within both inpatient and outpatient care improving conditions for patients suffering from breathlessness.

The aim of this comparative study between Acceptance and commitment therapy (ACT) and Emil Gustafson is to identify possible significance of the concept of God in relations to suffering. This is achieved by comparing Gustafsons concept of God in suffering and ACTs concept of a destructive normality as a significant role in human suffering. The study identifies five themes in ACT: destructive normality, fusion, experiential avoidance, defusion and acceptance. A comparative analysis shows that christian concepts in Gustafson like the human as damaged, humility, pride, surrender and fear of temptation may have an impact of the perspective of suffering for the individual human. The study does not show that Gustafsons christian concepts include ACT as such. The psychological processes that ACT identifies and correlates with the power of human language are rather incorporated in Gustafsons language and his concepts of God. It may be concluded that the concept of God in Gustafson, in itself, have structures of symbolic language that can play a significant role in handling with the relations of psychological processes and human language that ACT identifies as a part of human suffering.

Titel: Psykologiska bias påverkan på försäkringsbranschen – En kvalitativ studie om samvariationen mellan psykologiska bias och efterfrågan på företagsförsäkringar. Författare: David Byman & Gustav Köhler Handledare: Mikael Knutsson Bakgrund: Att vara felaktigt försäkrad kan leda till allvarliga ekonomiska konsekvenser för företag. Perioden mellan år 2021–2023 har präglats av stora ekonomiska och geopolitiska påfrestningar vilka påverkat inflationen, världsekonomin och den internationella handeln. De unika marknadsförhållandena har resulterat i stor osäkerhet på de finansiella marknaderna och gett upphov till nya bedömningar inom risk och försäkring. Omfattande forskning har visat att både bedömningar och beslut påverkas av psykologiska faktorer. Av denna anledning är det relevant att studera hur psykologiska faktorer påverkar dessa bedömningar inom risk och försäkring för att hjälpa företag fatta bättre beslut i framtiden. Syfte: Undersökningens syfte är att, genom en abduktiv ansats, analysera i vilken utsträckning experter inom risk- och försäkringsområdet upplever att de psykologiska faktorerna risktolerans, vana, överkonfidens, förlustaversion, dispositionseffekten, kognitiv förmåga och optimism och pessimism påverkat svenska företags riskbedömningar mellan 2021–2023. Metod: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod med elva semistrukturerade intervjuer utförts. Slutsats: Resultaten från de studerade experterna visar att samtliga undersökta psykologiska faktorer kan påverka företags beslutsfattande inom risk och försäkring, dock på olika sätt och i varierande omfattningar. Av de undersökta fallgroparna är det risktolerans, överkonfidens, förlustaversion, vana och känslor som har haft störst påverkan. / Title: Psychological biases' impact on the insurance industry – A qualitative study on the covariation between psychological biases and the demand for corporate insurance. Authors: David Byman & Gustav Köhler Supervisor: Mikael Knutsson Background: Being wrongly insured can lead to serious financial consequences for businesses. The period between the years 2021-2023 has been marked by major economic and geopolitical strains which have affected the inflation, world economy and international trade. The unique market conditions have resulted in great uncertainty in the financial markets and given rise to new assessments in risk and insurance. Extensive research has shown that both assessments and decisions are influenced by psychological factors. For this reason, it is relevant to study how psychological factors influence these decisions in risk and insurance to help companies make better decisions in the future. Purpose: The purpose of the survey is to, through an abductive approach, analyze the extent to which experts in the risk and insurance field perceive that the psychological factors risk tolerance, habit, overconfidence, loss aversion, the disposition effect, cognitive ability and optimism and pessimism have influenced Swedish companies' risk assessments during the years 2021-2023. Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative method with eleven semi- structured interviews has been conducted. Conclusion: The results from the studied experts show that all the examined psychological factors can influence companies' decision-making within risk and insurance, however in different ways and to varying extents. Among the investigated pitfalls, risk tolerance, overconfidence, loss aversion, habit, and emotions have had the greatest impact.

Gamification innefattar element från spelvärlden som används i en icke spelrelaterad kontext eller miljö. Studien handlar om gamification i Webhallens kundklubb. Syftet med studien är att ta reda på vilka spelifierade element i Webhallens kundklubb som användare interagerar med beroende på dennes individuella psykologiska behov och motivation, samt vilken roll spelifierade element har för kundengagemang och kundlojalitet. Den valda teorin är självbestämmandeteorin och metoden är intervjuer, som genomförts med 8 respondenter. Resultatet visar att respondenterna interagerar med spelifierade element på olika sätt utifrån individuella syften kopplat till respondenternas psykologiska behov eller motivation. Resultatet visar också att vissa spelifierade element har viktig roll för kundengagemang. För kundlojalitet har spelifierade element en mindre viktig roll, men andra faktorer utöver gamification, rörande köpupplevelse, har en viktig roll.

Syfte: Syftet med studien är att skapa en bättre förståelse för vad som motiverar respektive hindrar studenter att köpa och konsumera second handkläder. Metod: En abduktiv fallstudie av kvalitativ karaktär med 12 semistrukturerade intervjuer genomfördes Slutsats: Studiens resultat visar att både miljömedvetenhet och prismedvetenhet var de främstamotivationsfaktorerna vid köp av seond handkläder. Det finns en koppling mellan konsumentersmiljömedvetenhet och deras konsumtion av second handkläder, där det framgår att konsumentersom är mer miljömedvetna tenderar att köpa på second handbutiker. Prismedvetenhet var enviktig motivationsfaktor och om priset ökade hade efterfrågan minskat. En stark motståndfaktorär den hygieniska aspekten, då kläderna upplevs som ofräscha och ohygieniska. Referensgruppervar en motståndsfaktor som inte var lika stark men näst mest förekommande, då konsumenterinte vill köpa second handkläder på grund av rädslan att deras familj eller vänner kommer attändra sin syn på dem. / Purpose: The purpose of this study is to create a better understanding of what motivates andprevents students from buying and consuming second-hand clothing.  Method: An abductive case study of a qualitative nature with 12 semi-structured interviewsconducted. Conclusion: The results of this study showed that both environmental awareness and priceawareness were the main motivating factors when purchasing second-hand clothing. There is aconnection between consumers' environmental awareness and their consumption of second-handclothing, where it appears that consumers who are more environmentally aware tend to buy fromsecond-hand stores. Price awareness was an important motivating factor and if the price wouldincrease, the demand would decrease. A clear resistance factor is the hygienic aspect, as theclothes are perceived as unfresh and unhygienic. Reference groups were a resistance factor thatwas not as strong but second most common, as consumers do not want to buy second-handclothes due to the fear that their family or friends will change their opinion of them.

The purpose of the study was to investigate unit managers' experiences of managing employee's psychological contracts after organizational changes. The study was based on eight qualitative interviews with unit managers within the same organization. Through a mixture of inductive and deductive thematic analysis, three main themes with associated subthemes emerged. Results showed that the respondents perceived communication as their most important tool for managing the psychological contract. It appeared that the respondents experienced differences in management depending on which employee the management concerned. Management was perceived as a balancing act, both in providing support during the revision of the contract and not becoming too emotionally affected, and in creating space for management after an organizational change. The conditions for management were also perceived to be influenced by the management's demands for delivery. Results showed that all respondent recognized the need to work with employees' psychological contracts and unspoken expectations after an organizational change. / Syftet med studien var att undersöka enhetschefers upplevelelser av att hantera anställdas psykologiska kontrakt efter organisatoriska förändringar. Studien baserades på åtta kvalitativa intervjuer med enhetschefer inom samma organisation. Genom en blandning av induktiv och deduktiv tematisk analys framkom tre huvudteman med tillhörande underteman. Resultatet visade att respondenterna upplevde kommunikation som deras viktigaste verktyg för hanteringen av det psykologiska kontraktet. Det framkom att respondenterna upplevde skillnader i hanteringen beroende på vilken medarbetare hanteringen berörde. Hanteringen upplevdes av flera respondenter som en balansakt, mellan att både agera socialt stöd under revideringen av kontraktet utan att bli alltför känslomässigt påverkad själv, och att skapa utrymme för hanteringen efter att en organisationsförändring genomförts. Förutsättningarna för hanteringen upplevdes dessutom påverkas av ledningens krav på leverans. Resultatet påvisade att samtliga respondenter såg behovet av att som chef arbeta med medarbetarnas psykologiska kontrakt och outtalade förväntningar efter en organisationsförändring.

Många utbildade förskollärare arbetar idag inom andra yrken och en brist på förskollärare förutspås av fackförbundet Sveriges lärare. Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan medarbetarnas skattning av styrkan i det psykologiska kontraktet samt sektorstillhörighet och medarbetarnas avsikt att lämna en tillsvidareanställning som förskollärare. En digital enkät användes där frågorna baserades på en svensk översättning av PSYCONES- projektets mätinstrument samt en svensk översättning av Intention to quit scale. Enkäten besvarades av 65 deltagare som tagit del av den via sociala medier eller genom att de tilldelats en länk via sin chef. En multipel regressionsanalys visade att hur väl det psykologiska kontraktet uppfylldes signifikant kunde predicera intentionen att lämna en anställning som förskollärare.Ett t-test visade att inget stöd fanns för att sektor påverkade intentionen för förskollärare att lämna sin anställning. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning och lyfter vikten av att vara medvetna om det psykologiska kontraktets påverkan på relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. / Many educated preschool teachers today work in other professions and a shortage of preschool teachers is predicted by the union Sveriges lärare (Sweden's teachers). The purpose of the study was to examine whether there was a relationship between the employees' estimation of the strength of the psychological contract as well as sector affiliation and the employee's intention to leave a permanent employment as a preschool teacher. A digital survey was used where the questions were based on a Swedish translation of the PSYCONES project's measuring instrument and a Swedish translation of the Intention to quit scale. The survey was answered by 65 participants who took part in it through social medias or by being assigned a link from their manager. A multiple regression analysis showed that how well the psychological contract was fulfilled could significantly predict the intention to leave a job as a preschool teacher. A t-test showed that there was no evidence that sector would affect preschool teachers’ intentions to leave the profession. The result is consistent with previous research and highlights the importance of being aware of the impact of the psychological contract on the relationship between employer and employee.