Långvarig smärta innebär ofta stora påfrestningar för individen med konsekvenser på många livsområden vilket utgör en utmaning för hälso- och sjukvården gällande bemötande utifrån ett helhetsperspektiv. En central aspekt av att leva med långvarig smärta är hur stress och påfrestningar hanteras exempelvis genom användning av psykologiska försvar. Syftet med denna studie var att bidra till ökad kunskap om psykologiska försvar hos personer med långvarig smärta utifrån frågeställningen:  vilka psykologiska försvar och psykologiska försvarsstrukturer framkommer när vuxna personer med långvarig smärta intervjuas om personligt relevanta områden. Datainsamlingen bestod av tio telefonintervjuer som transkriberades och analyserades med Defense Mechanism Rating Scales (DMRS). Resultaten visade på en varians av psykologiska försvar i deltagargruppen. Mest förekommande var högadaptiva försvar, särskilt humor och anknytning.  Utmärkande var även förekomsten av flertalet medeladaptiva försvar såsom annullering, samt det lågadaptiva försvaret nedvärdering av sig själv. Resultaten kan bidra till ökad förståelse om omedvetna hanteringsstrategier som kan påverka upplevelsen av smärta och även vara av vikt för hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med långvarig smärta. Vidare forskning inom området behövs för att undersöka samband mellan psykologiska försvar och andra relevanta faktorer såsom smärtdiagnos, smärtsymtom och behandlingsutfall. / Chronic pain is associated with extensive distress for the individual with consequences on several areas of life and constitutes a challenge for the healthcare system in approaching chronic pain from a holistic perspective. How individuals cope with distresses for example by using psychological defences is of significance for the chronic pain condition. The purpose of this study was to contribute to the body of knowledge regarding psychological defences that are used by individuals with chronic pain. The research question was: what psychological defences and structures of psychological defences appear when adults with chronic pain are being interviewed on personally relevant topics.  Ten telephone interviews were conducted, the material from interviews was transcripted and analysed using Defense Mechanism Rating Scales (DMRS). The results showed a variety of different psychological defences used by participants. High adaptive defences such as humour and affiliation were the most appearing. Furthermore, the occurrence of middle adaptive defences such as undoing was also detected in the material. Among the low adaptive defences devaluation of self stood out the most. The results contribute to the understanding of involuntary coping-strategies that may influence the experience of chronic pain. In addition, the results are important for the treatment of chronic pain patients within the healthcare. Further research in this field is needed to study links between defence mechanisms and other relevant aspects such as pain diagnosis, pain symptoms and treatment outcome.

Fysisk inaktivitet är ett växande problem ur folkhälsosynpunkt. Världshälsoorganisationen rekommenderar minst 3 timmars måttlig fysisk aktivitet per vecka för ökad hälsa och fysisk förmåga. Gruppträningspass där man rör sig till musik är en populär träningsform, särskilt för mindre aktiva personer eller de som börjar träna efter att ha varit inaktiva. Det är därför intressant att förstå hur sådan träning bör utformas för att ge störst förbättring på fysisk förmåga. Här undersöker vi hur musikgympa förbättrar fysisk förmåga hos otränade personer, och i vilken mån denna förbättring korrelerar med ett antal psykologiska faktorer relaterade till den fysiska aktiviteten. 110 personer genomförde ett testbatteri som omfattade kondition, styrka, och flexibilitet före och efter elva veckors gruppgympa två gånger i veckan. De psykologiska faktorerna omfattade deras upplevelser av ansträngning, flow, smärta, välbefinnande under träningspassen och deras uppfattning om instruktörerna. Deltagarnas fysiska förmåga förbättrades, men förbättringen var endast svagt och icke statistiskt signifikant korrelerad med de psykologiska faktorerna. / Physical inactivity is a growing problem from a public health point of view. The World Health Organization recommends at least 3 hours of moderate-intensity aerobic physical activity weekly to increase health benefits and physical fitness. Group workouts where you move to music are a popular form of exercise, especially for less active people or those who start exercising after previously being inactive. Therefore, it is interesting to understand how such training should be designed to give the greatest effect on physical fitness. In this study we examine how music exercise improves physical fitness in sedentary people, and to what extent this improvement correlates with a number of psychological factors related to physical activity. 110 people completed a test battery that tested fitness, strength, and flexibility before and after eleven weeks of group exercise twice a week. The psychological factors were their experienced exertion, flow, pain, well- being during the workouts, as well as their perception of the instructors. Physical fitness increased, but the increase was only weakly- and non-significantly correlated with the psychological factors.

Organisationer bör förstå vikten av anställdas arbetskraft eftersom den anses vara en av de viktigaste komponenterna till att verksamheten fortgår. Mänskliga tillgångar är på så vis den viktigaste resursen eftersom deras arbetskraft hjälper företag att bli konkurrenskraftiga. Därför krävs det för organisationer att lyckas motivera sina medarbetare för att de ska kunna prestera goda resultat i arbetet. Av den anledningen är det betydelsefullt att studera hur en verksamhet med hjälp av en kompetensutveckling kan öka medarbetares inre arbetsmotivation och vad den har för betydelse för deras inre arbetsmotivation. Hos medarbetare som saknar motivation finns det en risk för att låg produktivitet förekommer och arbetsgivare måste på så vis hitta en förklaring på problemet. Därför är det viktigt att organisationer fokuserar på investeringar som kan öka medarbetares arbetsmotivation.Studien fokuserar på en kompetensutveckling eftersom detta har visat sig förbättra effektiviteten och arbetsprestandan hos medarbetare. För att kunna besvara undersökningens problemformuleringar valde författarna att använda sig utav en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer utfördes tillsammans med medarbetare från den valda organisationen. Studiens syfte var att få en ökad förståelse för vad medarbetare upplever som viktigt inom kompetensutveckling och vilken betydelse den har för deras inre arbetsmotivation.Studiens valda organisation är ett revisionsföretag som befinner sig i Jönköpings kommun och tillhör en bransch där kunskap och kompetens hos den anställda är den viktigaste resursen. Den valda avdelningen har nyligen genomgått en kompetensutveckling vilket således gör det intressant att undersöka vilken betydelse kompetensutvecklingen har på medarbetares inre arbetsmotivation. Resultatet som presenteras i studien är att kompetensutvecklingar har stor betydelse för medarbetares inre arbetsmotivation samt att de psykologiska tillstånden kan förändras efter en genomförd utvecklingsinsats. Däremot är det av stor vikt som arbetsgivare att känna till att medarbetare motiveras av varierande faktorer och för att få kännedom om dessa kan ett verktyg vara utvecklingssamtal. De faktorer som medarbetare ansåg var av störst vikt inom en kompetensutveckling var främst personlig utveckling, att bibehålla och öka kompetensen samt få mer trygghet när de utför arbetsuppgifter / Organizations should understand the importance of employee labor as it is considered to be one of the most important components for the continued operation of the business. Human resources are the most important resource because their workforce helps companies to become competitive. It is therefore necessary for organizations to succeed in motivating their employees in order for them to be able to achieve good results at work. For this reason, it is important to study how an activity with the help of a skills development can increase employees’ internal work motivation and what it means for their internal work motivation. There is a risk that low productivity occurs when employees have a lack of motivation and employers must find an explanation for the problem. Therefore, it is important that organizations focus on investments that can increase employees’ work motivation.The study focuses on skills development as this has been shown to improve the efficiency and work performance of employees. In order to be able to answer the survey's problem formulations, the authors chose to use a qualitative method where five semi-structured interviews were conducted together with employees’ from the chosen organization. The purpose of the study was to gain an increased understanding of what employees perceive as important in a skills development and how important it is for their internal work motivation.The study’s chosen organization is an auditing company located in Jönköpings country and belongs to an industry where knowledge and competence of the employees is the most important resource. The selected department has recently undergone a competence development and therefore makes it interesting to investigate how important the competence development is for the employees’ internal work motivation. The results presented in this study shows that competence developments are of great importance for employees’ internal work motivation and that the state of psychology can change after a completed skills development effort. On the other hand, it is of great importance as an employer to know that employees are motivated by various factors and to find out this, employers can use a tool such as a development conversation. The employees considered that the factors that were most important in a skills development were mainly personal development, maintenance and increased competence and increased security when performing tasks.

Denna kvantitativa studies fokus är att mäta huruvida det finns positiva effekter av användandet av tjänstedesign inom arbetsmiljöarbete. Syftet för studien är att undersöka huruvida medarbetares upplevda känsla av delaktighet på arbetsplatsen påverkas av användandet av metoder inom tjänstedesign som problemlösningsmodell i arbetsmiljöarbete. För att besvara syftet har en enkät delats ut till deltagare inom projektet Experio WorkLab, och datan från enkäten har bearbetats i SPSS. För att analysera resultatet används Self Determination Theory, Human Resource Development och teorier om organisationskultur.  Resultatet visar att användandet av tjänstedesign som modell för arbetsmiljöarbete har en påverkan på den upplevda delaktigheten på arbetsplatsen. Studien ser en ökning i upplevd delaktighet både hos de som deltar aktivt och de som deltar passivt i projektet. Det framgår också i resultatet att även utbildningsgrad och ålder påverkar den upplevda delaktigheten. Det signifikanta resultatet är starkt både för de som deltar passivt och de som deltar aktivt vilket betyder att det finns mycket att vinna för organisationer att lära sig och börja tillämpa arbetsmiljöarbete med denna modell. / The focus of this quantitative study is to measure whether the use of service design as model for improving work environment yields positive results. The purpose of this study is to investigate whether employees' perceived sense of participation in the workplace is affected by the use of methods within service design as a problem-solving model in environmental work. To answer the purpose, a survey was distributed to participants within the project Experio WorkLab, and the data from the survey was processed in SPSS. To analyze the results, Self Determination Theory, Human Resource Development and theories of organizational culture are used.  The study's results show that the use of service design as a model for environmental work has an impact on the perceived participation in the workplace. The study sees an increase in perceived participation both among those who participate actively and those who participate passively in the project. It also appears from the results that the degree of education and age also affect the perceived participation. The result is strong both for those who participate passively and those who participate actively, which means that there is much to be gained for organizations to learn and start applying environmental work with this model.

Bakgrund: Under våren år 2020 drabbades aktiemarknaden av coronapandemins påföljder. På en månad minskade Stockholmsbörsens värde med 30% men var åter tillbaka på rekordnivåer sex månader senare. Ett liknande börsras inträffade under hösten samma år, men då var värdeminskningen mindre och återhämtningen ännu snabbare. Vid varje upp- och nedgång måste den privata investeraren göra viktiga finansiella beslut om att sälja eller att fortsätta tro på portföljen, där eventuella börspsykologiska biases kan bidra till en suboptimal avkastning. Coronapandemin och dess effekt på aktiemarknaden innebar en möjlighet att undersöka hur bias har påverkat privata investerares finansiella beslut under året 2020.   Syfte: Studien har som syfte att undersöka huruvida psykologiska fallgropar påverkat investerare vid marknadsnedgången under våren 2020, samt jämföra med forskning från tidigare kriser i den mån det är möjligt. Vidare ämnar studien att undersöka i vilken utsträckning privata investerares finansiella beslut i mars 2020 influerade besluten under nedgången i oktober under samma år.   Metod: I studien genomförs 8 kvalitativa, semi-strukturerade djupintervjuer med privata investerare. Utifrån detta har en helhetsbild över hur dessa investerare reagerat och blivit påverkade av fallgropar bildats utifrån existerande teori, i mån av att uppfylla studiens syfte.  Slutsats: Studien finner att privata investerare har upplevt en stark påverkan av psykologiska bias under den studerade perioden. Av de undersökta fallgroparna är det primärt överkonfidens och social interaktion som har haft störst påverkan. Kännedomen är generellt låg om beteendefinans vilket visar sig i att respondenterna har svårt att förhålla sig till dessa bias och därvid bemöta dem. Vid de tillfällen som det finns en kännedom om fallgroparna visar det dock en förstärkt möjlighet att minska dess påverkan. Studien identifierar vissa skillnader i respondenternas beteende under våren gentemot hösten 2020, detta är dock i mindre grad. Vidare är det inte möjligt för studien att i större utsträckning konstatera om påverkan av bias på något vis påverkat respondenternas resultat under perioden. / Background: In the spring of 2020, the stock market was struck by the repercussions of the corona pandemic. The Stockholm stock exchange lost 30% of its value over the course of a month, which only required half a year to fully recover from. A similar market crash occurred in the fall of the same year, but had a smaller deflation and a faster recovery. With each fluctuation, the private investor must make important financial decisions to either sell or to hold. This provides space for potential biases that could bring negative effects on the portfolio yield. The corona pandemic and its effect on the stock market provided an opportunity to examine how biases have affected the financial decisions of private investors during 2020. Purpose: The purpose of the study is to examine whether psychological biases have affected private investors during the stock market decline in spring 2020, and compare the results to prior research in past crises. Furthermore, the study intends to examine the extent to which private investors' financial decisions in March 2020 influenced their decisions during the stock market decline in October 2020. Method: The study consists of eight qualitative, semi-structured interviews with private investors. Based on these answers and reflections a conclusive picture is formed out of the existing theories in order to fulfill the purpose of the study. Conclusion: The thesis finds that private investors have experienced a great impact of psychological biases during the studied period. Out of the examined biases, overconfidence and social interaction are those that displayed the largest impact. The awareness of behavioral finance was generally low among the respondents of the study, which resulted in them having a hard time relating to and managing the biases. At times when respondents had awareness of a bias, the possibility of reducing its impact seemed enhanced. The study also identified some differences in respondent behavior during the spring compared to the autumn of 2020, though to a lesser extent. Furthermore, it is not possible to establish that an impact of bias affected the financial results of the respondents in this study.

The purpose of this study was to investigate how psychological therapists experience receiving gifts from their patients. Five respondents participated in the study and data was collected using a qualitative method consisting of semi-structured interviews. The analysis was conducted by means of an interpretive phenomenological analysis which resulted in two main themes describing how the respondents experienced gifts in the therapy room: reciprocity and dilemma. Reciprocity in the relationship with the patient, and dilemmas to cope with in relation to the patient as well as colleagues, guidelines and laws. / Syftet med denna studie var att undersöka hur psykologiska behandlare upplever att få gåvor av sina patienter. Fem respondenter deltog i studien och data samlades in med en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer. Analysen har gjorts med hjälp av en tolkande fenomenologisk analys som gav två huvudteman i hur respondenterna upplevde att få gåvor; ömsesidighet och dilemma. Ömsesidighet i relationen med patienten och dilemman att hantera i relation till såväl patient som kollegor, riktlinjer och lagar.

Syftet med studien var att beskriva och strukturera unga golfspelande kvinnors upplevelser av fortsatt golfspel som breddidrottare baserat på självbestämmandeteorin och de grundläggande psykologiska behoven. Studien var av kvalitativ karaktär där datainsamling genomfördes via åtta semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldrarna 22 till 33 års ålder (M=26,25, SD=4,97). Intervjuguiden strukturerades utifrån självbestämmandeteorin (Deci & Ryan, 2000a; 2000b) och tidigare studier inom området, exempelvis Williams m.fl. (2012). Datan analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och presenterades utifrån tre teman, kompetens, samhörighet och autonomi. Resultatet visade att deltagarna upplevde att aspekter inom kompetens, exempelvis utvecklingsmöjligheter och samhörighet hade störst positiv inverkan på kvinnors upplevelser av att spela golf på breddidrottsnivå. Inom autonomi var det frivillighet och möjligheten att välja när och var de ville spela som upplevdes vara viktigast för kvinnorna för att fortsätta spela golf. Vidare diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning inom området och självbestämmandeteorins motivationskontinuum. Därefter följs det upp med implikationer och slutsatser samt förslag för fortsatt forskning, där det rekommenderas att göra djupare studier kring kvinnors fortsatta golfspel. Det som studien önskar tillföra är mer förståelse för vad kvinnor upplever som viktigt i sitt fortsatta golfspel, vilket ligger i linje med Svenska golfförbundet och PGA of Swedens arbete för att inkludera fler kvinnor i golfen. / The purpose of this study was to examine young female golf player’s experiences of continued golfing as a lower-level athlete based on the self-determination theory and the basic psychological needs. The study was based on a qualitative method where data collection was implemented by eight semi-structured interviews with women aged 22 to 33 years old (M=26.25, SD=4.97). The interview-guide was based on the self-determination theory (Deci & Ryan, 2000a; 2000b) and previous studies in the field, for example Williams et al. (2012). The data was analysed based on a qualitative content analysis and presented by three themes, competence, belonging and autonomy. The results showed that the participants experienced aspects within competence, for example the opportunity for development and belonging had the greatest positive impact on the women’s experiences of playing golf as a lower-level athlete. In autonomy, it was the free will and the opportunity to choose whenever and wherever they wanted to play that was considered most important for women’s continued golfing. Furthermore, the results were discussed in relation to previous research in the field and the motivational continuum of the self-determination theory. Implications and conclusions along with suggestions for continued research were followed up where recommendations on deeper studies on women’s continued golfing were presented.  The study wishes to give more understanding of what women have experienced as important in their continued golfing, which corresponds with what the Swedish Golf Association and the PGA of Sweden are working with to include more women in golf.

Bakgrund: Finansiellt beslutsfattande är en central del i den finansiella rådgivningen gentemot privatpersoner och det gemensamma branschorganet SwedSec har uppmärksammat psykologiska fallgropars roll i den finansiella rådgivningen. Den finansiella rådgivarens roll är att, bland annat, hjälpa sina kunder hantera de psykologiska fallgropar de kan råka ut för vid investeringar. Därför finns incitament att undersöka hur rådgivare i rådgivningsprocessen hanterar den eventuella förekomsten av anchoring och framing, samt hur väl de känner till dem. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka finansiella rådgivares kännedom kring anchoring och framing, samt hur de upplever och hanterar fenomenen som en del av rådgivningsprocessen gentemot privatpersoner med ett placerbart kapital under 2 miljoner kronor. Vidare syftar studien till att analysera hur dessa psykologiska fallgropar kan tydas i den finansiella rådgivningsprocessen. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod för att uppfylla studiens syfte. Datainsamlingen har bestått av nio semi-strukturerade djupintervjuer med SwedSeclicensierade finansiella rådgivare. Vidare har en abduktiv ansats antagits, för att kunna bidra med en intressant analys kring det studerade ämnet samt nå en slutsats. Slutsats: Studien finner att rådgivarnas kännedom är låg kring behavioral finance i allmänhet och anchoring och framing i synnerhet, även om förekomsten av de psykologiska fallgroparna uppmärksammats i studien. Trots låg kännedom har ungefär hälften av respondenterna utvecklat medvetna strategier för att hantera anchoring och framing. Hos de rådgivare som inte utvecklat medvetna strategier finner studien stöd för en omedveten hantering. Vidare kan studien inte ge stöd för att anchoring och framing utgör ett problem i rådgivningsprocessen gentemot privatpersoner med ett placerbart kapital under 2 miljoner kronor. / Background: Financial decision making is a central part of the financial advisory process for individuals, and the organization SwedSec has acknowledged the role of biases in the advisory process. The role of the financial advisor is, amongst other things, to protect their customers from biases in investments. Therefore, it is of interest to examine how well the advisors manage any presence of anchoring and framing, and the advisor's knowledge of them. Aim: The purpose of this thesis is to examine the financial advisor's knowledge regarding anchoring as well as framing, and how they handle these factors as part of the advisory process towards clients with funds of no more than 2 million SEK. Furthermore, the thesis aims to analyze how these biases can take shape in the advisory process. Method: The thesis has, to fulfill its purpose, used a qualitative method. Empirical data has been gathered through nine semi-structured interviews with SwedSec-licensed financial advisors. Furthermore, the thesis has taken on an abductive approach, to contribute with an interesting analysis of the subject and to reach a conclusion. Conclusion: The thesis finds that the financial advisor's knowledge about behavioral finance in general, along with anchoring and framing in particular, is low. The thesis, however, supports these biases existence in the advisory process. Regardless of the lack of knowledge, about half of the respondents have developed aware methods to handle the biases. The thesis shows that the advisors without aware methods handle the biases unconsciously. Furthermore, the thesis cannot support that anchoring and framing constitutes a problem in the advisory process towards clients with funds under 2 million SEK.

The present study explored elite athletes experiences of a sport-related concussion (SRC), i.e. cognitive, emotional and behavioral responses in rehabilitation. The participants were four elite athletes, 2 men and 2 women (23-25 years old), from cycling and martial arts, all suffering protracted concussion symptoms. A semi-structured interview guide was used, and data was analyzed through thematic analysis, with inductive reasoning. The findings suggest that emotional, cognitive and behavioral responses, such as uncertainty, stress, motivation and depression were present in the recovery from SRC, represented by six themes (1) Identity Loss, (2) Invisibility of the Injury, (3) Being In Charge of Recovery and Return to Sport, (4) Social Support and Pressure, (5) Uncertainty of Recovery Prognosis and (6) Depression and Substance Use. The findings also highlight the risk for mental illness following SRC and the importance of learning more about the psychological perspectives of SRC. Suggestions for practical implications and future research proposals are given. / Studien syftade till att undersöka elitidrottares kognitiva, emotionella och beteendemässiga responser i rehabilitering från en idrottsrelaterad hjärnskakning. Deltagarna bestod av 4 elitidrottare, 2 män och 2 kvinnor (23–25 år gamla), från cykling och kampsport, där alla deltagare hade lidit av långdragna hjärnskakningsrelaterade symptom. En semi-strukturerad intervjuguide användes och data analyserades genom tematisk analys, med induktivt resonemang. Resultatet föreslog att emotionella, kognitiva och beteendemässiga responser kopplade till osäkerhet, stress, motivation och depression förekom under tillfrisknandet från idrottsrelaterad hjärnskakning, representerade av sex teman; (1) Förlorad Identitet, (2) Skadans Osynlighet, (3) Ansvar för Tillfrisknande och Återgång till Idrott, (4) Socialt Stöd och Press, (5) Osäker Prognos för Tillfrisknande och (6) Depression och Medicinering. Ett viktigt fynd var att det förefaller finnas en ökad risk för psykisk ohälsa i samband med idrottsrelaterade hjärnskakningar, vilket antyder vikten av att ökad kunskap inom forskningsområdet har potential att tydligare kunna bistå idrottare med bättre behandlingsstöd. Förslag på praktiska implikationer och fortsatt forskning medföljer.

Aim - The purpose of the study was to compare differences in body image between a specific weight-base sport and a ball sport. Related questions where as follows: “Are there any differences in distorted body image between soccer players and judokas?” “Is there an association between gender and age with distorted body image regardless of  sport?” Method - The survey was given to athletes striving to be elite within either judo or soccer. Groups occurred according to sport, gender and age category. In addition to the basic questions, the survey consisted of 22 questions where 13 were from the Body Appreciation Scale (BAS) and 9 from the Eating Disorder Inventory (EDI), specifically those related to body image. Comparison was then made based on the groupings, where independent sample t-tests demonstrated differences. A correlation analysis was then made which evaluated the correlation between age and gender independent of sport. Results - A total of 93 participants completed the survey in its entirety, 43 women and 50 men. 50 were striving to be elite within judo (21 women, 29 men, 25 in high school, 25 post-high school) and 43 in soccer (22 women, 21 men, 21 in high school, 22 post-high school). The total score in the entire questionnaire gave an average value of 96,0 for judo and 93,1 for soccer (p=0,27). The mean value was 88,7 för women and 99,8 for men (p=<0,001), as well as a mean value corresponding to 94,0 for the post-high school group and 96,3 for the high school group (p=0,52). Conclusions - No significant difference could be seen in the tendency to distorted body image between the sports or whether they belonged to the high school or post-high school category. Differences in results regarding specific questions in the EDI, however, indicate a tendency for the dissatisfaction to express itself in different ways within the sports. A significant difference could be seen in gender, with a greater tendency in women towards distorted body image compared to men. Further sport-specific research is requested. / Syfte - Syftet med studien var att jämföra skillnader i kroppsuppfattning mellan en specifik viktbaserad sport kontra en bollsport. Frågeställningarna lydde enligt följande: “Finns det några skillnader i förvrängd kroppsuppfattning mellan en utövare av fotboll respektive judo?”  “Finns det samband mellan kön och ålder med förvrängd kroppsuppfattning oavsett val av idrott?” Metod - Enkät tilldelades elitsatsande utövare inom judo samt fotboll. Grupperingarna skedde utefter idrott, kön och ålderskategori. Utöver basfrågor bestod enkäten av totalt 22 frågor, där 13 tagits ifrån Body Appreciation Scale (BAS) samt 9 från Eating Disorder Inventory (EDI), specifikt relaterat till kroppsuppfattning. Jämförelse gjordes utifrån grupperingarna, där oberoende t-test visade skillnader. Därefter verkställdes en sambandsanalyser som evaluerade eventuella korrelationer mellan ålder och kön oberoende av idrott.  Resultat - Totalt 93 deltagare genomförde enkäten i sin helhet, 43 kvinnor varav 50 män. 50 var elitsatsande inom judo (21 kvinnor, 29 män, 25 gymnasiala, 25 eftergymnasiala) och 43 inom fotboll (22 kvinnor, 21 män, 21 gymnasiala, 22 eftergymnasiala). Totalpoängen på hela enkäten gav ett medelvärde på 96,0 för judo och 93,1 för fotboll (p=0,27). Medelvärdet motsvarade 88,7 för kvinnor och 99,8 för männen (p=<0,001), samt 94,0 poäng för eftergymnasiala gruppen och 95,3 för den gymnasiala gruppen (p=0,52). Slutsats - Ingen signifikant skillnad i tendens till förvrängd kroppsuppfattning kunde ses mellan sporterna eller i huruvida de tillhörde gymnasiala eller eftergymnasiala kategorin. Skillnad i resultat på specifika frågor i EDI indikerar dock en tendens till att missnöjet uttrycker sig olika sätt till val av idrott. Signifikant skillnad kunde ses mellan könen, med en större tendens hos kvinnor till förvrängd kroppsuppfattning. Vidare idrottsspecifik forskning efterfrågas.