En kvantitativ studie genomfördes med syftet att undersöka i vilken utsträckning psykologiska strategier används av ryttare samt om det finns några eventuella skillnader i användandet av psykologiska strategier på träning och tävling och i mellan grenarna inom ridsporten. Vidare undersöktes det om det finns ett samband mellan användandet av psykologiska strategier och upplevd prestation. För att mäta detta användes en svensk version av självskattningsinstrumentet Test of Performance Strategies (TOPS). 185 ryttare deltog i studien, varav 107 stycken var dressyrryttare, 39 stycken var hoppryttare och 38 stycken deltog inom en övrig gren inom ridsporten. Resultatet visade en signifikant skillnad i användandet av psykologiska strategier mellan träning- och tävlingssammanhang, där strategierna användes mer i träningssammanhang. Resultatet visade även en signifikant skillnad i användandet av psykologiska strategier mellan grenarna i ridsport, där ryttarna inom hoppning och annan gren visade sig använda sig av mer automatisering på tävling än ryttarna inom dressyr. Dessutom fanns ett positivt signifikant samband mellan upplevd grad av prestationsnivå på tävling och användandet av psykologiska strategier. Samt ett ytterligare ett positivt signifikant samband mellan upplevd grad av prestationsnivå på träning och användandet av psykologiska strategier. Slutsatsen kunde dras att populationen använder mer psykologiska strategier i träningssammanhang samt de upplever att en hög grad av användande av psykologiska strategier resulterar i en upplevd hög grad av prestationsnivå. / A quantitative study has been conducted with the aim of investigating the extent to which psychological strategies are used by riders as well as whether there were any differences in the use of psychological strategies during training and competition and between the disciplines of the equestrian sport. Furthermore, it examined whether there was a connection between the use of psychological strategies and experienced achievement-level. To measure this a Swedish version of the self-assessment instrument Test of Performance Strategies (TOPS) was used. 185 equestrians participated in the study, whence 107 of them competed in dressage, 39 of them competed in jumping and 38 of them competed in another discipline. The result showed a significant difference in the use of psychological strategies in training and competition, where the psychological strategies was used more in the training sessions. The result also showed a significant difference in the use of psychological strategies between the disciplines, it showed that the equestrians who jumped and participated in another discipline used more automaticity in competition than dressage riders. In addition, there was a positive significant relationship between the degree of perceived performance on competition and the use of psychological strategies. There were also a positive significant relationship between the degree of perceived performance on training and the use of psychological strategies. The conclusion is that the population used more psychological strategies in training sessions and they experience that a high degree of using psychological strategies results in a high degree of perceived performance.

Bakgrund: I dagens samhälle ligger inte fokus bara på den fysiska produkten utan även på konsumentbeteendet och värdet av ett varumärke. Varumärken bär på symboliska värden som konsumenter använder sig av för att identifiera sig själva och skapa gemenskaper, även kallat Brand communities. Idag påverkas konsumenter mindre av reklam och produktplaceringar och marknadsförare arbetar därför ständigt med  att tolka konsumenter och vad som motiverar deras konsumentbeteende. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som motiverar konsumenter till att välja en smartphone. Frågeställningar: Vilka faktorer är motiverande för kunden när de väljer att köpa en smartphone? Vilken av dessa faktorer är dominerande för kunden? Hur påverkar den dominerande faktorn konsumenten? Metod: Studien baseras på en kvalitativ forskningsstrategi. Uppsatsens metodologiska ansatser utgör ett förhållande mellan teori och praktik och fortsättningsvis har forskningsstrategin utgått från en deduktiv ansats. Studien har tillämpat källtriangulering via två fokusgruppsintervjuer med åtta personer och kompletterats med tre telefonintervjuer med tre olika försäljare. Slutsats: Slutsatsen visar att samtliga kulturella, sociala och psykologiska faktorer motiverar konsumenter till att välja en smartphone, dock är den främsta påverkande faktorn konsumentens vänner som tillhör kategorin för de sociala faktorerna. Konsumentens vänner introducerar konsumenten för nya produkter, varumärken och trender. Tillhörande de sociala faktorerna finner vi även status och roller. Smartphones associeras med vissa värden såsom exklusivitet och kan bli ett hjälpmedel för att att uppnå en viss status eller leva upp till en viss roll. Detta skapar sedan preferenser och associationer hos konsumenten som driver den till att välja en smartphone. / Background: In today's society, not only is the focus on the physical product but also on the behavior of the consumer and the value of a brand. Brands carry symbolic values ​​that consumers use to identify themselves and create communities, also known as Brand communities. Today, consumers are less affected by advertising and product placements and as a result, marketers are constantly working to interpret consumers and what motivates the consumer behavior. Purpose: The aim of the study is to investigate the underlying factors which motivate consumers to choose a smartphone. Issues: What factors motivate the customer when they choose to buy a smartphone? Which of these factors are dominant for the customer? How does the dominant factor affect the consumer? Method: The study is based on a qualitative research strategy. The methodological approaches of the study constitutes a relationship between theory and practice and, as a consequence, the deductive approach has been selected. The study has applied source triangulation through two interviews with a focus group consisting of eight people and supplemented with three telephone interviews with different sales representatives. Conclusions: The conclusion shows that all cultural, social and psychological factors motivate consumers to choose a smartphone. However, the main influencing factor is consumers friends who belong to the category of social factors. Consumer friends introduce the consumer for new products, brands and trends. Among the social factors we also find status and roles. The smartphone is associated with certain values ​​as exclusivity and can be a tool for achieving a certain status or living up to a certain role. This then creates preferences and associations of the consumer that drives it to choose a smartphone.

SammanfattningDetta är en explorativ kvantitativ studie som syftar till att undersöka eventuella sambandmellan anställdas grundläggande psykologiska behov samt tillfredsställdhet med arbetet.Även motivation behandlas utifrån tanken att motivation uppstår då de grundläggandepsykologiska behoven är tillfredsställda. Studien undersöker även eventuella samband mellanroll på företaget, grundläggande behov och trivsel/ tillfredsställelse.Objektet för studien är är ett stort företag inom friskvårdsbranschen. Den kvantitativametoden består av två delar dels testet MyNeeds, som mäter psykologiska behov samt enkätenCopsoq, som mäter arbetsmiljön. Copsoq kompletterats med några frågor specifika för dennastudie. Datan sammanställdes och analyserades med bivariat analys i ett program för statistiskanalys. Resultatet gav tre statistiskt signifikanta korrelationer. Behovet signifikans korrelerarmed tillfredsställelse med fysiska arbetsförhållanden, behovet bidra korrelerar medtillfredsställelse med det sätt kunskaper används på samt behovet trygghet som korrelerarmed tillfredsställelse med det sätt kunskaper används på.Nyckelord: Grundläggande psykologiska behov, motivation, tillfredsställelse med arbetet,MyNeeds, Copsoq

Föreliggande studie undersöker utvecklingssamtalets roll i att forma det psykologiska kontraktet. Den hermeneutiska spiralen har legat till grund för studiens struktur, och empiri har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Tidigare forskning kring psykologiska kontrakt har främst fokuserat på effekterna av kontraktsbrott eller att finna samband till motivation, välmående, effektivitet och lönsamhet. Det har visat sig att uppfyllnad av det psykologiska kontraktet kan bidra med positiva effekter till alla ovan nämnda delar om utformningen av kontraktet går i linje med företagets strategi. Forskningen kring hur kontrakten utformas är dock begränsad. Därmed har denna studie undersökt hur psykologiska kontrakt formas genom utvecklingssamtal samt andra informationskällor. Resultatet i föreliggande studie visar på att utvecklingssamtalets roll varierar från individ till individ, och att andra informationskällor kan ha en mer inflytelserik roll. Studien visar på att det är ett flertal delar av kontraktet som utvecklingssamtalet inte brukar ha något inflytande över, exempelvis vilka regler som finns för klädsel och beteende. De delar av det psykologiska kontraktet som utvecklingssamtalet tenderar att vara mer inflytelserikt över, är de delar som traditionellt diskuteras på ett utvecklingssamtal, vilket är utbildning, prestationer samt lön. Utöver detta stärker föreliggande studie övrig litteratur kring hur viktig närmsta chef är för att forma det psykologiska kontraktet. Studien visar även på att litteratur kring psykologiska kontrakt och utvecklingssamtal från andra länder är överförbar till den svenska kontexten gällande utformningen av psykologiska kontrakt. / This study aims to explore how the performance appraisal plays a part in shaping the psychological contract. The study is based on the hermeneutic spiral, and semi structured interviews were used to collect information. Previous studies regarding psychological contracts have mainly focused on the effects of breaches of contract and finding connections to motivation, wellbeing, effectiveness and profitability. They have shown that fulfillment of the psychological contract can contribute to positive effects to all of those fronts if the contract fits with the company’s overall strategy. However, studies regarding how the psychological contract is shaped is limited, which is why this study aims to explore how the contract is shaped, specifically by performance appraisals. The results show that the role of the performance appraisal in shaping the psychological contract varies from individual to individual, and that other sources of information take a more influential role in the psychological contract. The study shows that there are multiple parts of the psychological contract where the performance appraisal tends to play a part, for example rules regarding how to dress and behave. The parts of the psychological contract in which the performance appraisal tends to play an influential role, are the parts that traditionally speaking gets discussed in a performance appraisal, things such as education, performance and salary. In addition, this study reinforces previous claims that the closest manager plays an important role in shaping the psychological contract. It also shows that the American and British psychological contract and performance appraisal literature is applicable in a Swedish context.

Studiens syfte var att fördjupa förståelsen gällande uppskattning i arbetslivet. Uppskattning är ett aktuellt ämne som ofta lyfts i media och det är intressant att se till de effekterna som uppskattning kan ge. För att fördjupa förståelsen kring ämnet så undersöktes det hur chefer och medarbetare upplevde uppskattning, vilka positiva och negativa associationer det fanns kopplade till uppskattning samt om det fanns ett samförstånd eller en dissonans i upplevelsen av uppskattning mellan chefer och medarbetare. Studien är genomförd med ett perspektiv på både chefer och medarbetares upplevelse av uppskattning och båda grupperna kan dra nytta av undersökningens resultat. Den teoretiska referensramen som består av tolkningar av uppskattningsbegreppet, belöningssystemen och det psykologiska kontraktet ligger till grund för analysen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet samlades in genom 11 intervjuer med både chefer och anställda inom kommun- och restaurangbranschen. Resultatet visar på att den verbala uppskattningen är den viktigaste formen av uppskattning för båda grupperna. Det fanns vissa skillnader mellan grupperna och det återfanns både en samstämmighet och en dissonans i den upplevda uppskattningen på arbetsplatserna. Överlag var uppfattningen kring uppskattning positiv. / The purpose of the study was to deepen the understanding of appreciation in working life. Appreciation is a current topic that is often raised in the media and it is interesting to see the effects that appreciation can give. To deepen the understanding of the subject, it was investigated how managers and employees experienced appreciation, what positive and negative associations there were linked to appreciation and whether there was a consensus or a dissonance in the experience of appreciation between managers and employees. The study was conducted with a perspective on both managers and employees experience of appreciation and both groups can benefit from the study’s results. The theoretical frame of reference, which consists of interpretations of the concept of appreciation, the reward systems and the psychological contract, forms the basis for the analysis of the empirical material. The empirical material was collected through 11 interviews with both managers and employees in the municipal and restaurant industry. The results show that verbal appreciation is the most important form of appreciation for both groups. There were some differences between the groups and there was both a consensus and a dissonance in the perceived appreciation in the workplaces. Overall, the perception of appreciation was positive.

Till följd av viruset Covid-19 har många organisationer implementerat arbetsformen distansarbete, vilket kan ha en påverkan av den upplevda motivationen hos medarbetare. Studiens syfte är att analysera medarbetarnas upplevda motivation vid arbete på distans. Studien undersöker vad medarbetare upplever som god motivation vid omställningen från en fysisk arbetsplats till arbete på distans. Utifrån tidigare forskning går det att utläsa vilka faktorer som skapar motivation hos individen, detta har tagits i avseende med hjälp av aktuell forskning för att komplettera de mer traditionella teorierna kring ämnet motivation. Metoden som använts för studien grundar sig i en kvalitativ metod som utgörs av både kvalitativa intervjuer, samt en kvalitativ innehållsanalys av enkäter. Till studien har det valts att använda en fenomenologisk metodansats, detta då forskningen inte valt att utgå från en specifik teori utan det har istället valts att upprätthålla ett öppet perspektiv. Resultatet som går att utläsa ur denna studie är att den dominerande faktorn till en påverkad motivation vid distansarbete är avsaknaden av den sociala kontakten. Det går däremot inte att dra en generell slutsats om distansarbete har haft en positiv eller negativ inverkan på motivationen. Det som även framkommit i studien är att faktorerna som påverkar en individs upplevda motivation är jämlika med vad som sägs i den aktuella och tidigare forskningen. / As a result of Covid-19, many organizations have implemented the form of working remotely, which can have an impact on the perceived motivation of employees. The purpose of the study is to analyze the employees' perceived motivation when working remotely. The study examines what employees experience maintains a good motivation when switching from a physical workplace to working at a distance. Based on previous research, it is possible to learn which factors create motivation in the individual, this has been taken into account with the help of current research to supplement earlier theories. The method used for the study is based on a qualitative method that consists of both qualitative interviews and a qualitative content analysis of surveys. For the study, it has been chosen to use a phenomenological methodological approach, this as it’s not chosen to be based on a specific theory but has instead been chosen to have an open perspective. The result of this study shows that the dominant factor in an influenced motivation in working remotely is the lack of social contact. On the other hand, it is not possible to draw a general conclusion whether working remotely has had a positive or negative impact on motivation. What also emerged in the study is that the factors that affect an individual's perceived motivation are equal to what is said in the current and previous research.

I denna uppsats presenteras en kvalitativ studie av eventuella samband mellan individers psykologiska behov och upplevelsen av feedback. Studien syftar till att förstå hur anställdas psykologiska behov påverkar vilken sorts feedback som ger effekt på motivation. Undersökningen har genomförts med hjälp av nio kvalitativa intervjuer med anställda i en växande organisation. Empirin har sedan analyserats utifrån två motivationsteorier, McClellands motivationsteori (McClelland, 1987) och Self Determination Theory (Deci och Ryan, 2016), som syntetiserats med varandra. I dessa teorier identifieras de olika psykologiska behoven. Empirin har också analyserats utifrån en feedbackteori formulerad av Hattie och Timperley i artikeln The Power of Feedback (2007). I denna teori identifieras feedbackens syfte och dess fyra olika nivåer. Studien visar att respondenterna i organisationen generellt sett har en positiv upplevelse av feedback, och att det kan ha ett samband med de psykologiska behov som kallas prestations- och kompetensbehov. Respondenternas upplevelse är att feedback kan liknas vid en utvecklande gåva. Studien visar att den utvecklande feedbacken fungerar motiverande för respondenterna. För att feedbacken ska ge bäst effekt på motivationen bör den ges på de första tre nivåerna i Hattie och Timperleys teori. Studien visar även att den utvecklande feedbacken kan ha ett samband med behovet av makt, eftersom den ger respondenterna en möjlighet att påverka och leda andra. Utifrån behovet av samhörighet visar studien att förtroende och tillit mellan den som ger och den som får feedback spelar roll för hur feedbacken upplevs. Studien visar att respondenterna motiveras av att kunna styra sitt eget arbete, vilket visar på behovet av autonomi. Det kan ha samband med att de uppskattar feedback som ger dem möjlighet att på ett självständigt vis forma sina tillvägagångssätt. Denna sorts feedback placeras in på den tredje nivån, som handlar om självreglering, i Hattie och Timperleys teori.

Syftet med undersökningen var att undersöka upplevelsen av psykologiska kontrakt hos mellanchefer, samt om det fanns en koppling i hur de upplevde sitt eget ledarskap i förhållande till synen på psykologiska kontrakt. En kvalitativ studie genomfördes med åtta semistrukturerade intervjuer med mellanchefer från två olika branscher för att skapa en bild av deras syn på psykologiska kontrakt och upplevelsen av sitt ledarskap. Data analyserades genom tematisk analys, där fem huvudteman framkom. Resultatet visade att mellancheferna tyckte att transparens i ledarskapet var viktigt för att skapa tillit till medarbetarna. Resultatet visade att det bör finnas krav som möter förutsättningar. Ett coachande ledarskap med ett prestigelöst förhållningssätt är till fördel för att få med sig personalen. Engagemang var genomgående där mellancheferna menade att det skapar förtroende och tillit genom att visa lyhördhet och handlingskraft. Studien visade att det fanns en koppling mellan hur mellanchefer leder medarbetare och deras syn på psykologiska kontrakt. / The purpose of the study was to examine the experience of psychological contracts with middle managers, and whether there is a link in how they experience their leadership in relation to their view on psychological contracts. A qualitative study was conducted with eight semi-structured interviews with middle managers from two different branches to create a picture of their views on psychological contracts and experiences of their leadership. Data was analyzed through an thematic analysis, where five main themes emerged. The result showed that the middle managers thought that transparency in the leadership is important for creating trust in the employees. The result showed that requirement should encounter prerequisites. Coaching leadership with prestigeless approach is a benefit to bring along employees. Involvement by showing responsiveness and decisiveness for employees create confidence and trust. The study showed that there was a link between middle managers leadership and their views on psychological contracts.

Skolor i Sverige erbjuder elever digitala verktygs som stöd vid läs-och skrivinlärning. I läroplanen framgår det emellertid inga bestämda strategier för hur digitala verktyg ska implementeras i undervisningen för lågstadieelever, vid inlärningen under läsning och skrivning. Dessutom finns även kunskapsluckor i tidigare forskning där forskningen inte tar upp hur processen i elevernas användning av digitala verktyg vid läs- och skrivinlärningen ser ut. Detta i den bemärkelse i vad som händer från det att eleverna öppnar locket på datorn till att de sätter igång med det avsedda arbetet för deras läs- och skrivinlärning. Därmed har vårt övergripande syfte varit att med stöd i observationer och elevdokumentation, undersöka vad som händer i processen när elever använder digitala verktyg för att främja läs- och skrivinlärning i ämnet svenska samt om de utmaningar och möjligheter som kan finnas i processen och själva användningen av digitala verktyg och således vad lärare kan vara uppmärksamma på för att försöka skapa så gynnsamma förutsättningar som möjligt för elevernas lärande.  Följande frågeställning som ligger till fokus i denna studie är Hur använder elever i F-1 indelade i parkonstellationer digitala verktyg, i detta fall dator och talsyntes, i processen vid läs- och skrivinlärning? Resultatet av ljud-och videoinspelningar samt elevdokumentationer visar att elever i F-1 indelade i parkonstellationer använder digitala verktyg, i detta fall dator och talsyntes på ett strukturerat eller ostrukturerat sätt i processen vid  läs-och skrivinlärning i den fysiska inlärningsmiljön. Resultatet i denna studie visar bland annat att en del elever tolkas ha ett ineffektivt tillvägagångssätt när de i parkonstellationer arbetar med digitala verktyg vid läs- och skrivinlärning. Därför kan det vara intressant att fördjupa detta resultat och dessutom undersöka om penna och papper som verktyg kanske är ett alternativ för att förebygga ett ineffektivt tillvägagångssätt vid läs- och skrivinlärning i ämnet svenska i den fysiska inlärningsmiljön och vilka möjligheter och hinder penna och papper kan medföra.

Psykologiska kontrakt innefattar upplevelser av förväntningar och skyldigheter i den ömsesidiga relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Syftet med denna studie var att undersöka till vilken grad arbetstagare upplevde att deras arbetsgivare hade uppfyllt sin del av det psykologiska kontraktet. För att göra detta skickades ett frågeformulär ut via mail och sociala medier till arbetstagare på olika organisationer. Frågeformuläret byggde på påståenden inom det relationella psykologiska kontraktet med områdena lojalitet, förtroende, uppskattning, kommunikation och stöd. Vi undersökte om anställningslängd och kön hade en påverkan på uppfattandet om uppfyllandet av det psykologiska kontraktet. Resultaten visade en signifikant skillnad i anställningslängd och uppfattandet av lojalitet, vilket indikerar att förväntningar om lojalitet kommer bli mer uppfyllt med tiden. Däremot var det en ickesignifikant effekt på anställningslängd och uppfattningen av kontraktets totala uppfyllnad, samt en icke-signifikant effekt på kön och uppfyllandet.