Arbetsmarknaden idag ställer allt mer och fler krav på individen, vilket kan synas i organisationers sökande efter en medarbetare. Platsannonser är ofta ett verktyg i att hitta denna medarbetare, där krav som till exempel utbildning, erfarenhet och personliga egenskaper formuleras. Vissa menar att det inte bara kraven på en individ som blir högre, utan även annorlunda och nya krav ställs. De personliga egenskaperna blir allt viktigare för att en medarbetare ska kunna passa in i den befintliga grupp och organisation den kommer till. Vi tyckte det skulle vara intressant att undersöka mer om platsannonser och vad de signalerar än vad som gjorts i tidigare undersökningar. Vårt syfte med undersökningen har varit att utifrån platsannonser se hur man som arbetsgivare och arbetstagare ser på och uppfattar krav på personliga egenskaper som ställs för ett visst arbete. Vidare ville vi se om dessa uppfattningar gav upphov till olika förväntningar i relationen mellan en arbetsgivare och en arbetstagare. För att kunna ta reda på detta använde vi oss av en kvalitativ metod, med intervjuer som tillvägagångssätt. Vi tog kontakt med fyra olika organisationer, där arbetsgivaren letade fram en platsannons till en nyrekryterad. Vi intervjuade sedan arbetsgivaren samt den nyrekryterade arbetstagaren ifrån varje organisation, det vill säga fyra olika par där platsannonsen var vår utgångspunkt. Vi valde att enbart fokusera på de personliga egenskaperna. I vår undersökning har vi sett att arbetsgivaren har en tanke bakom kraven på de personliga egenskaperna som finns i platsannonsen, medan arbetstagaren anser att kraven ger en rättvis bild av tjänsten. Vi har även sett att uppfattningarna kring dessa krav kan ge upphov till förväntningar ifrån båda parter. Förväntningarna som uppstår kan vara på organisationen, arbetet och på arbetsrelationen.

Bemanningsföretag var förbjudna fram till 1992 då lagstiftningen blev mer liberal. Antal bemanningsföretag har sedan dess ökat drastiskt. Trots att anställningsvillkoren för uthyrd personal har förbättrats sedan 1992 befinner sig konsulterna alltjämt i en speciell arbetssituation. Att vara anställd på bemanningsföretag skiljer sig från att ha en traditionell anställning där arbetsuppgifterna utförs på en och samma arbetsplats. Den uthyrda personalen har exempelvis dubbla chefer, dubbla lojaliteter, växlande arbetsplatser och ständigt nya arbetskamrater. Eftersom arbetssituationen för uthyrd personal skiljer sig från en traditionell arbetssituation då exempelvis arbetskamrater och arbetsuppgifter är beständiga, anser vi att det sociala stödet från personalansvarig blir extra viktigt. Syftet med denna studie är att undersöka hur personalansvarig på ett bemanningsföretag arbetar för att tillhandahålla socialt stöd samt hur detta stöd upplevs av konsulter. Vi har genomfört en kvalitativ studie då vi ville få en djupare förståelse för ett fenomen. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med en personalansvarig och fyra konsulter som denne är ansvarig för. Vår teoretiska utgångspunkt utgörs främst av House teorier om socialt stöd och Karaseks krav/kontroll/stöd-modell. Vi har även valt att använda oss av en del andra teorier som på olika sätt kan härledas till socialt stöd. Resultatet visar att personalansvariges bild av hur denne arbetar med att tillhandahålla socialt stöd stämmer relativt väl överens med konsulternas upplevelse av det stöd som tillhandahålls. Idag finns ingen uttalad systematik från personalansvariges sida vad det gäller att tillhandahålla socialt stöd, kontakten som sker upplevs av båda parter som behovsanpassad. Vi menar att den kontakt som sker i dag bygger mycket på tillit och tillgänglighet. Personalansvarig arbetar för att tillgodose alla delar av det sociala stödet, denne skulle dock önska att det fanns tid för mer personlig kontakt med konsulterna. Konsulterna upplever kontakten med personalansvarig som tillräcklig men även de ser fördelar med att ha mer personlig kontakt.

Syftet med uppsatsen är att utifrån det psykologiska kontraktet och tre hypoteserundersöka dimensioner av relationen mellan chefer och medarbetare och belysaskillnader. Undersökningen bygger på enkätsvar från 81 medarbetare och 18 cheferfrån två organisationer. Vi behandlar i uppsatsen fem dimensioner av relationenmellan chefer och medarbetare, dessa är uppförande, rättvisa, trygghet, förtroendeoch kommunikation. Två av dimensionerna skiljer sig mellan grupperna när vi testarom det finns skillnader beroende på vilket företag en respondent tillhör och endimension skiljer sig när vi undersöker om det finns skillnader i uppfattningenmellan chefer och medarbetare. När vi jämför ett internationellt företag med ettmindre, lokalt, företag får vi resultat som motsäger vårt antagande att skillnaderi uppfattning om relationens dimensioner är större i det internationella företaget.Vi drar slutsatsen att relationens dimensioner inte är beroende av varandra utanpåverkas av olika faktorer. I de fall då parterna har egna intressen påverkasdimensionerna av relationen chef-medarbetare. Då dimensionerna kan kopplas tillpersonliga relationer eller företagskultur är dimensionen påverkad av företaget. / The aim of this thesis is to study the dimensions of the relationship betweenemployer and employee using three hypothesis and the theories concerning thepsychological contract as a starting-point. Our data comprehend survey responsesfrom 81 employees and 18 managers from two organizations. In the thesis we comparethe means of five indexes: behaviour, fairness, security, trust and communication.The means differ statistically significant for behaviour when testing with managershipas a grouping variable and for fairness and trust while testing against whichcompany the respondents belong to. When we compare the mean differences withinthe companies against each other we receive results that contradict our hypothesis.We conclude that the relationship dimensions lack interdependence but are effectedby different aspects. Furthermore, in cases where the parties have own intereststhe dimensions are influenced by the managership. In cases where the dimensionscan associate to a organizational culture or a personal relationship the dimension isinfluenced by the company.

Uppsatsens syfte är identifiera och analysera de förväntningar som medarbetare och chef har på varandra inom den avreglerade apoteksmarknaden och se hur väl dessa förväntningar överensstämmer med varandra. Detta görs med kvalitativa intervjuer.  Studien bygger på tre intervjuer, med två medarbetare och en chef, på ett mindre apotek i stockholmsområdet. Resultatet visar att förväntningarna, på rollerna medarbetare och chef, överlag överrensstämmer väl och även viljan att nå en ömsesidig förståelse mellan parterna är god. Potentiella problem kan uppstå i de områden där båda parterna visserligen har förståelse för varandras förväntningar, men inte äger möjligeheten att uppfylla dem. Studien har identifierat ett antal områden där det finns potential för att brott mot det psykologiska kontraktet kan uppstå. Exempel på detta är den balansgång där chefen dels skall vara en i gruppen och samtidigt skall kunna fatta svåra beslut. Teorin har utgått från Morrison och Robinsons modell om hur brott mot det psykologiska kontraktet utvecklas. Studien berör de delarna i denna modell som hanterar de faktorer som påverkar uppkomsten av kontraktsbrott. / The purpuse of this studie is to identify and analyze the expectations between employee and manager in the deregulated farmaci market and to see how well these expectaions correlate with eachother. This by using  three qualitative interwives with two employees and one manager at a small farmaci store in the Stockholm region. The result shows that the expectation over all correlates well and so does the will to reach a mutual understanding for the other parts needs. The identified difficulties found in this studie lies in the areas where both part are awere of the other parts expectations, but find it difficulties fullfill them. We have identified  a number of areas in witch the potential for developmet of psychological contract breach can occur. An example is the anticipal role of the manager who shall be a part of, as well as being able to make hard decsions over the group. The theory is based on a modell, founded by Morrison and Robinson, about how psychological violations develops. The studie mainly focus on the first parts of the model which concerns the development of the contract breach.

Bakgrund: Det har i tidigare forskning visats att människor alltid påverkas av psykologiska fallgropar. Empiriska studier har tidigare genomförts med syfte att finna hanteringssätt att reducera psykologiska fallgropar. Vid litteraturstudien till denna uppsats påträffades dock ingen kvalitativ studie vilken berör hanteringen i praktiken varför det var av intresse att studera det genom intervjuer med svenska fondbolag. Då dessa empiriska studier till viss del utgått från praktiken vid skapandet av hypoteser gällande problematiken med psykologiska fallgropar var det även relevant att kartlägga på vilken kunskapsnivå svenska fondbolag befinner sig gällande behavioral finance som forskningsfält. Syfte: Denna uppsats syftar till att kartlägga och analysera svenska fondbolags kunskaper gällande behavioral finance som forskningsfält. Den ämnar även analysera om och i vilken mån hanteringssätt av psykologiska fallgropar, presenterade av tidigare forskning, i praktiken används av svenska fondbolag vid investeringsbeslut. Genomförande: För att uppnå uppsatsens syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt använts med utgångspunkt i åtta genomförda intervjuer med representanter från svenska fondbolag. Samtliga representanter har en övergripande insyn i hur fondförvaltningen går till på respektive fondbolag. Den insamlade empirin har dels analyserats utifrån en för denna uppsats framtagen analysmodell med syfte att kartlägga vart svenska fondbolag befinner sig kunskapsmässigt gällande behavioral finance, och dels utifrån tidigare empirisk forskning inom forskningsområdet. Slutsats: Uppsatsen lägger fram en ny hypotes vilken innebär att teoretiska förkunskaper om behavioral finance saknas i branschen samt att de hanteringssätt som används av svenska fondbolag till stor del inte reducerar psykologiska fallgropar. Det förklaras av att det till stor del inte finns stöd för svenska fondbolags hanteringssätt i tidigare forskningsresultat. / Background: Previous research has shown that people always are influenced by biases. Empirical studies have previously been conducted in order to find ways to reduce the biases. In the literature review for this thesis was however no qualitative study found which concerned the handling in practice, why it was of interest to study. Since the empirical studies, to some extent, have been based on practice when creating their hypotheses regarding the problem of biases, it was also relevant for this paper to survey the knowledge that Swedish fund companies currently have regarding behavioral finance as a research field. Aim: This paper aims to survey and analyse Swedish fund companies’ knowledge regarding behavioral finance as a research field. The paper also intends to analyse if and to what extent ways of handling biases, by previous research presented, in practice are used by Swedish fund companies when making investment decisions. Completion: To achieve the purpose of this paper, a qualitative approach has been used based on eight interviews conducted with representatives from Swedish fund companies. All representatives have an overall insight into how the fund management is done in respective fund companies. The collected empirical data has been analyzed partly on the basis of one, for this paper developed, analytical model with the aim to survey were Swedish fund companies are in terms of knowledge regarding behavioral finance, and partly on previous empirical research in the field of this research area. Conclusion: This paper table a new hypothesis which means that the industry lacks theoretical knowledge in behavioral finance and that the methods used by Swedish fund companies generally do not reduce biases. It is explained by the fact that a majority of the methods used by Swedish fund companies are not supported in precious research.

Bakgrund och syfte Istället för att bedöma och värdera en coach utifrån dålig eller bra kan en coach ses utifrån ett kontinuum där nybörjare är den ena ytterligheten och expert den andra ytterligheten. Tidigare forskning om expert-coacher har två inriktningar, utveckling av expertis inom coaching och expert-coachens kännetecken och förmågor. Kännetecken och förmågor hos en expert-coach kan ses som nyckelbegrepp i denna studie. Underliggande begrepp inom expert-coachens kännetecken är karaktärsdrag, beteende och coach/ledarstil. Underliggande begrepp inom expert-coachens förmågor är kunskap och psykologiska färdigheter. Syftet är att utforska hur svenska coacher och idrottare ser på kännetecken och förmågor hos expert-coacher samt i vilken svensk idrottskontext en expert-coach jobbar. Metod Studien är kvalitativ och en tvärsnittsstudie där semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Deltagare i studien var sex förbundskaptener (3 män och 3 kvinnor mellan 45-53 år) och sex landslagsidrottare (5 män och 1 kvinna mellan 25-32 år). Intervjuerna har transkriberats, tematisk analys och innehållsanalys har använts för att tolka och analysera insamlad data. Resultat Det som utmärker en expert-coachen inom nyckelbegreppet kännetecken är expert-coachens beteende i form av att kommunicera, att stötta individen och att fokusera på individen. Inom nyckelbegreppet förmågor hos en expert-coach kan det underliggande begreppet kunskap delas in i professionell kunskap, interpersonell kunskap och intra personell kunskap. Både coacher och idrottare anser att en expert-coach behöver alla dessa kunskaper. Det finns ingen utmärkande psykologisk färdighet som är utmärkande, men emotionell intelligens anses som viktigt för en expert-coach. Slutsats Utforskandet av expert-coachens kännetecken och förmågor utifrån nyckelbegreppen i tidigare forskningen har tillsammans med de viktigaste resultaten i denna studie resulterat i en modell över begreppet expert-coach. De kännetecken och förmågor som anses viktigast hos en expert-coach är kommunikation och att se individen. En expert-coach kan verka inom en kontext av såväl elit som ungdomar och utveckling. Denna studie visar att expert-coach är ett komplext begrepp som kräver fördjupad forskning. / Introduction and aim Instead of assessing and evaluating a coach from bad to good, a coach can be approached from a continuum where beginners are one extreme and experts are the other. Previous research on expert coaches has two approaches, the development of expertise in coaching and the professional coach’s characteristics and abilities. Characteristics and abilities of an expert coach can be seen as key concept in this study. Underlying concepts in expert coach characteristics is trait, behavior and coaching/leadership style. Underlying concepts in the expert coach's abilities is knowledge and psychological skills. The aim of this study is to explore how Swedish coaches and athletes look at characteristics and abilities of expert-coaches as well as in which Swedish sports context an expert-coach working. Method The study is qualitative in design, as well as a cross-sectional study in which semi-structured interviews were used as data collection methods. Participants in the study were six national team coaches (3 man och 3 women between 45-53 years) and six national team athletes (5 man och 1 woman between 25-32 years). The interviews were transcribed, thematic analysis and content analysis was used to interpret and analyze the collected data. Results Regarding coaches characteristics, the study found that communication skill, as well as the coaches’ ability to support and focus on the individual athlete, distinguished the expert coaches from others. Result also show that when it comes to the expert coaches abilities, the underlying concept of knowledge is divided into professional knowledge, interpersonal skills and knowledge of self. Both coaches and athletes agree that an expert coach requires all of these skills. There are no psychological skills that are distinctive, but emotional intelligence is considered as important for an expert coach. Conclusions Exploration of the expert coach's characteristics and abilities based on key concepts in previous research, together with the most important findings in this study resulted in a model of the concept of expert coach. The characteristics and abilities that are considered most important in an expert coach are communication skills and the ability to see the individual. Both coaches and athletes believe that an expert coach can operate within a context of both elite and youth development. This study shows that expert coach is a complex concept that requires in-depth research.

Ett psykologiskt kontrakt hos en nyanställd börjar bildas i interaktionsprocessen vid den första anställningsintervjun. Ibland tidigare, redan vid en perception av kommunikation från företaget om hur detta är som arbetsgivare. Den subjektiva upplevelsen av löften mellan arbetsgivare och arbetstagare utgör det psykologiska kontraktet. IT-avdelningar växer som en viktig funktion på moderna företag och denna undersökning syftade till att genom intervjuer undersöka frågan om hur det psykologiska kontraktet bildas hos IT-anställda. Fem nyanställda på ett reseföretag i Sverige intervjuades för studien. En tematisk analys gav ett resultat med fyra teman som återger fyra källor till signaler inom det psykologiska kontraktet; företagets image, habituering, den närmaste chefen och jämförelse. Förslaget till framtida forskning är att väga in andra påverkansfaktorer än bara relationen mellan nuvarande arbetstagare och arbetsgivare; d.v.s. jämförelse med tidigare arbetsgivare.

No description available.

Motivation, engagemang och delaktighet bland medarbetare är viktiga faktorer i organisationers ekonomiska framgång och överlevnad på marknaden. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i inre motivation och delaktighet utifrån grad av tillfredsställelse av de tre grundläggande psykologiska behoven mellan organisationens olika yrkeskategorier. Vidare syften var att undersöka om ohälsa kan prediceras med grad av inre motivation samt om det fanns skillnader i skattningarna av delaktighet på arbetsplatsen och inom organisationen. En web-baserad enkät skickades ut till samtliga 914 medarbetare i organisationen och 205 valde att delta. Resultaten visade att det inte fanns någon skillnad i tillfredsställelse av de grundläggande psykologiska behoven kopplat till yrkeskategorier samt att medarbetarnas inre motivation kunde användas som prediktor för deras självskattade ohälsa. Resultatet av studiens explorativa frågeställningar visade att delaktighet och inre motivation i arbetet skattades som viktigt av medarbetarna. Resultaten indikerade att Organisationen hade en stark organisationskultur med fokus på delaktighet, som delades av medarbetare från olika yrkeskategorier.

No description available.