Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av det interna psykologiska kontraktet under Covid-19 pandemin, samt i vilken utsträckning det psykologiska kontraktet upplevs vara uppfyllt av arbetsgivaren. En kvalitativ metod användes och nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med offentlighetsanställda sjuksköterskor på fyra olika arbetsplatser inom vården i mellansverige. Intervjuerna analyserades genom en induktiv tematisk analys vilket resulterade i tre huvudteman med sex tillhörande underteman. Huvudresultatet visade att deltagarna upplevde god kommunikation, autonomi och chefernas stöd som centrala delar i deras psykologiska kontrakt. Rätt förutsättningar såsom arbetsmiljö, utbildning och utrustning var även delar av kontraktet som uppskattades av sjuksköterskorna. De upplevde att deras arbetsgivare generellt levt upp till deras förväntningar men att de ökade kraven som orsakades av Covid-19 pandemin resulterade i ouppfyllda psykologiska kontrakt . Detta påverkade deltagarna negativt och orsakade stress , minskad arbetsglädje, ohälsa och i vissa fall uppsägningar.

Syftet med studien är att analysera om och i så fall hur arbetstagare upplever gränsen mellan arbetsliv och privatliv. Studien tar upp vilka metoder och strategier som används för att skapa och upprätthålla gränsen samt huruvida lojalitetskonflikter uppstår mellan sfärerna arbetsliv och privatliv. Uppsatsen utgår från arbetstagare på mindre företag där deras individuella upplevelser analyseras. För att analysera insamlad data utgår uppsatsen från tre huvudsakliga teoretiska områden vilka är lojalitet, lojalitetskonflikter och gränser mellan arbetsliv och privatliv. Studiens respondenter består av fem ingenjörer och fem fastighetsmäklare. Resultatet av studien visar skilda förutsättningar för gränsdragning mellan ingenjörerna och fastighetsmäklarna. Oavsett yrke finns en medveten tanke om gränsdragning. Strategier för gränsdragning används och de vanligaste strategierna är med hjälp av teknik såsom telefoner och datorer. Förutsättningar för gränsdragning är tydligt sammankopplat med lojalitetskonflikter. Där sämre förutsättningar innebär svårare och fler lojalitetskonflikter.

This thesis has its starting point in the theory that the healthy human has a built-in resistance to killing. To get around this resistance requires psychological mechanisms that activate something that can be likened to a moral decoupling and enable the practice of violence. This study aims to contribute with an understanding of the effect of these psychological mechanisms and its significance to the Swedish armed forces by examining whether these are applied in the education system. The examination intends to answer whether the psychological mechanisms deindividualization and dehumanization are applied in the regulations and manuals linked to basic soldier education. The study shows that deindividualization and dehumanization can be identified in analyzed empiricism. However, these mechanisms are nothing that is lifted in a direct way in the empiricism, but something that has been identified by text analysis as latent messages.

The home-field advantage is a common subject in team sports and football. This phenomenon implies that a team performs better on home field than it would, if it met the same team on away field. Furthermore, the football season 2020 has been rather unique thus no crowd has been allowed into Swedish football stadiums. Therefore, the aim of this study was to examine, analyze and compare statistics and then interview professional Swedish football players to find possible explanations to the final result of Allsvenskan 2020 for men. To fulfill our purpose with this study, we’ve used the method of triangulation and as a theoretical framework, we've used 6 of Pollards (2008) 8 factors concerning home field advantage. We´ve gathered all the statistics from the website footballstats.org and later on processed it thru a chi-squared-test to compare a theoretical outcome for the season 2020 with the crowd, with the actual outcome of the season 2020 without the crowd. The theoretical outcome was created by calculating the mean value of the seasons 2015-2019 combined. To facilitate the process, Allsvenskan has been divided into three pools. To explain our statistical result we’ve interviewed 3 players from different teams in the league, one from each pool. The results showed that the home-field advantage has decreased in all three pools. The teams in pool one have won significantly less games at home-field, while the teams in pool three has won more games at away field compared to the theoretical outcome. Crowd effects, psychological effects and travel effects have had the most impact on the home-field advantage according to the interviewed players. Rule factors, specific tactics and referee bias had less impact on the outcome.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vilka olika orsaker det finns som gör att elever väljer att undvika att delta helt eller delvis på idrottslektionen. Den bygger på en systematisk informationssökning av tolv primära källor i form av vetenskapliga tidskriftsartiklar eller vetenskapliga rapporter. I kunskapsöversikten används tre teman för att analysera resultatet. Resultatet av kunskapsöversikten visar på olika orsaker ur elevers perspektiv som gör att de väljer att undvika helt eller delvis att delta på idrottslektionen. Utifrån våra tolv primära källor kunde tre övergripande teman identifieras: sociala, psykologiska och miljörelaterade. Vi har identifierat omklädningsrummet som en stor miljöfaktor, elevers självkänsla som en psykologisk faktor samt elevernas bemötande gentemot varandra som en social faktor till att elever inte vill delta på idrottslektionen. Kunskapsöversikten ska ge en djupare förståelse kring dessa faktorer och med denna förståelse hjälpa idrottslärare att arbeta främjande genom att motivera eleverna och på så vis öka delaktighetsgraden.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 10 000 i Sverige av ett hjärtstopp, endast 6% överlever. Den avgörande faktorn för att överleva ett hjärtstopp är tiden när behandling påbörjas. Den vanligaste orsaken till ett plötsligt hjärtstopp är ischemisk hjärtsjukdom. En vanlig behandlingsmetod är att sätta in en ICD (Implantable Cardioverter Defibrillator) för att ständigt övervaka hjärtrytmen.Syfte: Syftet är att sammanställa tidigare studier om överlevares upplevelser efter ett hjärtstopp.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på 9 vetenskapliga studier.Resultat: I resultatet presenteras 4 huvudkategorier och 10 underrubriker. De huvudkategorier som presenteras är: Sociala förhållande, Existentiella frågor, Fysiska utmaningar och Psykologiska utmaningar.Slutsats: Det var flera faktorer som påverkade överlevarnas livskvalité efter hjärtstoppet. Förändringar i de sociala, fysiska, psykiska och i de kognitiva funktionerna. Det är viktigt för den legitimerade sjuksköterskan att förstå och ha kunskap om hur livskvalitén kan förändras efter ett hjärtstopp för att kunna ge den hjälp och stöd som överlevarna är i behov av. Samt att lyssna på deras individuella berättelse för att på bästa möjliga sätt kunna ge personcentrerad vård och hjälpa dem tillbaka till sin vardag. / Background: Around 10,000 in Sweden suffer a cardiac arrest every year, only 6% survives. The decisive factor for surviving a cardiac arrest is the time when treatment begins. The most common cause of a sudden cardiac arrest is ischemic heart disease. A common treatment method is to use an ICD (Implantable Cardioverter Defibrillator) to constantly monitor the heart rhythm.Aim: The purpose is to compile previous studies on survivors' experiences after a cardiac arrest.Method: A qualitative literature review based on 9 scientific studies.Results: The result presents 4 main categories and 10 sub-headings. The main categories presented are: Social Relationship, Existential Issues, Physical Challenges and Psychological Challenges.Conclusion: There were several factors that affected survivors' quality of life after the cardiac arrest. Changes in the social, physical, mental and cognitive functions. It's important for the legitimate nurse to understand and have knowledge of how the quality of life can be changed after a cardiac arrest in order to provide the help and support that survivors needs. As well as listening to their individual story in order to be able to provide person-centered care and help them back to their everyday lives in the best possible way.

På aktiemarknaden finns det stora mängder kapital och en ansenlig del av detta kapital förvaltas aktivt av professionella fondförvaltare. Att psykologiska aspekter kan påverka beslut gällande investeringar är känt genom tidigare forskning, men huruvida professionella investerare påverkas av det vid investeringsbeslut är mindre känt. Studien syftar till att undersöka vilken påverkan de psykologiska fallgroparna disposition effect och herding har på förvaltare på svenska fondbolag. I undersökningen har åtta institutionella fondförvaltare deltagit och genom semistrukturerade intervjuer har ett antal teman fångats upp för att sedan analyseras. Utifrån den insamlade datan och efterföljande analys uppvisade förvaltarna tendenser till att falla för vissa aspekter av de psykologiska fallgroparna. Den fallgrop som studien fann starkast stöd för hos förvaltarna var benägenhet att falla i disposition effect, de tenderar att hålla sina förlorare för länge medans de släpper sina vinnare för tidigt.

Title: The implied contracts. Nurses experience of psychological contracts.          The purpose of the study was to investigate nurses experience of the psychological contract. An inductive thematic analysis was used where nine semi-structured were conducted with nurses at a hospital in Sweden. The study resulted in six main themes: Clear tasks, Content of the employment relationship, The role of communication, Well-being, Responsiveness and Lack of resources. The working days were regulated by the employment contract, but extra tasks may appear and those were regulated by the psychological contract. The nurses’ expectations in their employment were honesty, responsiveness, and a knowledgeable manager. The communication with the manager was perceived as good, but previous experiences show poor communication. Good well-being in the nurses’ department contributed to the nurses staying, despite considerations about changing employee. They have experienced breach of contract, such as lack of feedback, responsiveness, and broken promises from the employer. They expected more resources such as education and salary. The study can contribute to understand nurturing nurses’ psychological contracts for a functioning employment.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan de psykologiska behoven autonomi, kompetens och samhörighet i Self-Determination Theory [SDT] och intentionen att sluta [ITQ] hos vård- och omsorgsanställda inom en svensk kommun. En tvärsnittsstudie genomfördes och 79 sjuksköterskor och undersköterskor på den specifika kommunen deltog i en enkätundersökning som mätte deras psykologiska behov och intention att sluta. Data analyserades i SPSS genom en multipel regressionsanalys och en korrelationsanalys. Resultaten visade ett signifikant negativt samband mellan de psykologiska behoven i SDT och ITQ, vilket betydde att ju högre upplevelse av de psykologiska behoven desto mindre var intentionen att sluta. Autonomi var det behovet som förklarade störst del av variansen i ITQ, följt av samhörighet och kompetens. Uppfyllandet av alla psykologiska behov var således av vikt för att uppleva lägre intention att sluta hos vård- och omsorgsanställda.

Denna studie undersöker förändringen från cellkontor till aktivitetsbaserat kontor. Syftet med detta arbete är att undersöka hur det är att arbeta i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Arbetet syftar också till att undersöka hur relationen mellan medarbetare och chefer präglas av kontorsmiljön. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer och gruppintervjuer genomförts med tio informanter från Skellefteå Kommun som alla arbetar i ett aktivitetsbaserat kontor. Dessa intervjuer har sedan transkriberats och bearbetats med kvalitativ innehållsanalys som metod. Teoretiska begrepp som presenteras är virtuell kontext, målvägsteori, LMX-teori, psykologiska kontrakt och Employer Branding. De huvudsakliga fynden är att en konflikt uppstår hos individen i att vara social och samtidigt välja rätt zon för uppgiften, dock varierade anledningen till konflikten mellan chefer och medarbetare. Arbetet visade också att chefer bör kunna lita på sina medarbetare, men att gränsen mellan tillit och kontroll inte är självklar och ett medvetet förhållningssätt krävs.