Fysisk aktivitet och rörelseglädje är två centrala begrepp i fritidshemmets verksamhet. Dessa är två begrepp som behöver finnas med i fritidslärarnas planering för fritidshemmet. Utifrån resultatet är det få fritidslärare som kände att planeringen av fysisk aktivitet och rörelseglädje är enkelt och utan motgångar. Denna studie var en kvalitativ studie med syfte att undersöka om det har blivit någon skillnad för fritidslärarna hur de arbetade medvetet kring fysisk aktivitet och rörelseglädje nu och för åtta år sedan. Metoden för insamling av data var semistrukturerade intervjuer där fritidslärare fått besvara på hur de ser på fysisk aktivitet och rörelseglädje på deras fritidshem. Följdfrågor uppkom under intervjuerna som skapade ett djup i resultatet.  Resultatet visade att det fanns skillnader på hur den fysiska aktiviteten och rörelseglädjen har förändrats på en åtta års period. I resultatet besvarades teman som skapades under analysmetod vilket var följande leken, utflykter, musik & dans, lokaler & områden på & utanför skolan, material, redskap, utbildning, planeringstid, elevernas intresse, väder, teknik, budget, elevernas motivation, gruppstorlek och fritidslärarna.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskolebarns uppfattningar och upplevelser av rörelseglädje i förskolan. Studien är kvalitativ och nio förskolebarn som är mellan fyra och sex år gamla har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Därmed har kunskap kunnat bildas om förskolebarns uppfattningar av vad rörelseglädje innebär samt hur förskolebarn uppfattar sina möjligheter till rörelseglädje i förskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt är fenomenografi och resultatet har bearbetats utifrån en fenomenografisk analysprocess där uppfattningsbegreppet och andra ordningens perspektiv är centralt.     Resultatet visar att känslan av rörelseglädje förklaras av barn som att ha roligt under fysiska aktiviteter. Det framkommer att barn väljer att engagera sig i de fysiska aktiviteter som uppfattas som roligast för dem. Av dessa aktiviteter är de mest framträdande att springa, cykla och delta i lekar som kräver flera deltagare. Resultatet visar även att barn uppfattar att de fysiska aktiviteter som de har möjlighet att engagera sig i är betydligt fler utomhus än inomhus. Detta uppfattas av barn som att deras möjlighet till rörelseglädje begränsas i förskolan, där de uttrycker en önskan av att få röra sig mer inomhus. Barn uttrycker även ett behov av att förskollärare oftare ska engagera sig i barns fysiska aktiviteter eftersom det krävs vuxenstöd i flera av de aktiviteter där barn upplever rörelseglädje.

Inledning I dagens samhälle rör barn på sig för lite av vad som rekommenderas av Världshälsoorganisationen (2023). Folkhälsomyndigheten (2023) redogör att förskolan är en av de aktörer som kan vara en del av att vända denna negativa utveckling med bland annat fysisk aktivitet. Utifrån den anledningen är den här studien utformad att undersöka hur arbetet med rörelseglädje i förskolan kan se ut. Studien har en teoretisk utgångspunkt i den sociokulturella teorin eftersom den utgår bland annat ifrån att människan lär tillsammans med andra i dess miljö. Syfte Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver rörelseglädje i förskolan. Metod I denna studie bestod datainsamlingsmetoden av en kvalitativ nätbaserad enkät. Deltagarna i studien är 7 förskollärare från 4 olika förskolor. Resultat Resultatet visar att deltagarna i studien vill se mer prioritet av rörelseglädje i förskolans verksamhet och läroplan. De anser att det finns många positiva effekter av rörelseglädje som kan gynna barnen i förskolan idag men även ur ett hållbarhetsperspektiv. De beskriver att de arbetar för att främja rörelseglädje på flera varierande sätt. Bland annat utformar de miljön för att inspirera och möjliggöra för rörelseglädje samt för att utveckla motoriska färdigheter. Barnens intressen och behov tillvaratas av förskollärarna i utformningen av rörelseaktiviteter. Det i sig ger möjlighet att uppleva rörelseglädje.

Förskolans uppdrag i att främja barns rörelseglädje blir allt viktigare i dagens stillasittande samhälle. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare planerar fysisk aktivitet i sin verksamhet, vilken betydelse miljön har för att främja fysisk aktivitet samt hur de beskriver de aktiviteter som uppmuntrar till fysisk aktivitet i förskolan. Fem olika intervjuer med förskollärare på olika förskolor låg till grund för studien som använde en kvalitativ metodik. Följande frågor har gett information som är relevant för studiens syfte: Hur beskriver förskollärare sitt arbete samt planering av fysisk aktivitet i förskolan? Hur tolkar förskollärare stycket kring fysisk aktivitet i läroplanen för förskola? Hur ser förskollärare på att förtydliga läroplansmålet kring hur fysisk aktivitet kan bedrivas i förskolan?Resultaten visar att uppmuntran till fysisk aktivitet involverar två nyckelelement: förskolemiljön, som ses som ett värdefullt verktyg, och förskollärarnas förhållningssätt. Till skillnad från den inre miljön, som ofta var mer begränsad, anses den yttre miljön stimulera till fysisk aktivitet mest. Förskolelärarna uppfattade att fysisk aktivitet kunde påverka barns utveckling på olika sätt. Bland effekterna som visades i resultaten var förbättrade koncentrationsförmåga och det faktum att barn mår bättre efter att ha ägnat sig åt fysisk aktivitet. Slutligen tyder resultaten på att sätta upp regler för att styra fysisk aktivitet i förskolan är ett smart sätt att komma i gång med att gå mot mer målinriktad fysisk aktivitet.

Inledning Fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid, utgå ifrån elevers intressen samt stimulera till rörelse. Styrdokumentens beskrivning av fritidsverksamheten är personalens utgångspunkt under det dagliga arbetet. Genom att, utifrån elevernas perspektiv, utreda hur dess rörelsemöjligheter i fritidsverksamheten stimuleras kan viktig kunskap erhållas, som i sin tur leder till positiv utveckling inom skolverksamheten.  Syfte  Syftet är att ta reda på vad elever upplever som rörelseglädje samt vilka faktorer som påverkar barns upplevelse av rörelseglädje i fritidshemmet. Utifrån barnens perspektiv ämnar vi att undersöka vilka förutsättningar fritidsverksamheten ger barnen att vara fysiskt aktiva. Vi vill även undersöka hur fritidshemmet genom rörelseglädje bidrar till ett positivt hälsoperspektiv för barnen och om de här ges möjlighet att utveckla en god rörelseförmåga.   Metod Genom semistrukturerade intervjuer med elever inskrivna i fritidshemmet ämnar denna kvalitativa studie undersöka hur barn finner rörelseglädje under fritids. Genom tematisk analys har resultatet av intervjuerna sedan bearbetats utifrån begrepp som sammanlänkar undersökningsområdet. Resultat För att sammanställa resultatet av denna kvalitativa studie har det salutogena perspektivet samt dess grundsynsätt KASAM tillämpats. Under analysen har begreppen begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet använts för att skapa en fördjupad bearbetning av intervjumaterialet. Under intervjuerna framkommer vikten av gott umgänge för att frambringa rörelseglädje i fritidshemmet. Att ha tid på sig för rörelseaktiviteter under fritidshemmets verksamhet betonas också. Vidare beskrivs hur en del elever väljer bort ytor att vistas på av olika skäl. Detta kan bero på att de inte känner samhörighet med elever som samlas på en viss plats, på grund av personalens frånvaro eller av risken att missa möjlighet att delta i någon annan aktivitet.

Syftet med studien är att söka kunskap om hur förskollärare arbetar för att tillgodose barns behov av fysisk aktivitet och utevistelse i förskolan. I dagens stillasittande samhälle blir förskolans uppdrag att främja barns rörelseglädje alltmer betydelsefullt. Denna studie kan bidra med inspiration om hur pedagoger skulle kunna arbeta med fysisk aktivitet i förskolan för att ge barnen möjlighet att utveckla rörelseglädje. Det är en kvalitativ studie som utgår från en fenomenografisk teori, metoden som används är intervju. Sju förskollärare intervjuades via semistrukturerade intervjuer som spelades in och sedan transkriberades. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats med hjälp av Hannafords teori om hur fysisk aktivitet och inlärning samverkar, samt aktuell forskning inom området. Det mest framträdande resultatet utifrån intervjuerna är att hur väl tillgodosedda barns behov av fysiskt aktivitet och utevistelse blir under en dag på förskolan skiljer sig åt beroende på vilken förskola barnet går på. Det varierar även mellan olika årstider och från dag till dag, resultatet visar emellertid att det som påverkar mest är pedagogernas inställning och kunskap gällande fysisk aktivitet och utevistelse. Slutligen indikerar resultatet att en bra start för att arbeta mer målinriktat med fysisk aktivitet i förskolan är att införa riktlinjer som reglerar detta.

Syftet med studien var att öka kunskapen kring hur förskollärare tolkar och resonerar kring fysisk aktivitet i relation till begreppet undervisning i den reviderade läroplanen Lpfö 18. I vår undersökning valde vi fokusgruppsintervjuer som kvalitativ intervjumetod. Fyra förskolor och totalt 16 förskollärare intervjuades och resultatet ställdes mot relevant litteratur samt tidigare forskning. I studien används ramfaktorteorin som teoretiskt ramverk för att upptäcka samband mellan rörelseglädje och ramfaktorteori. Resultatet visar att möjligheten till undervisning av fysiska aktiviteter i förskolan påverkas utifrån konstitutionella, organisatoriska och fysiska ramar. Undersökningens slutsats är att förskollärare alltid arbetat med undervisning i relation till rörelseglädje i förskolan men att det krävs tid, planering och engagemang till bearbetning av läroplan för att målstyrda lärprocesser ska kunna genomföras och uppnås. / The purpose of the study was to increase the knowledge about how preschool teachers ideas about physical activity in relation to the concept teaching in the new curriculum Lpfö 18. The study was a qualitative study and the data was collected in form of focus group interviews. Four preschools and total 16 preschool teachers were interviewed (four groups). Framework factor theory was used as a theoretical framework. The result shows that the possibility of teaching physical activities in preschool are influenced by constitutional, organizational and physical frameworks. The study's conclusion is that preschool teachers have always worked with teaching in relation to physical activity in preschool, but that it requires time, planning and commitment to the processing of the curriculum in order to be able to implement and achieve goal-oriented learning processes.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring fysisk aktiv lek i förskolans utemiljö utifrån barns perspektiv. Studien är relevant för förskolan då den kan ge kunskaper som kan påverka planering av verksamheten på ett sådant sätt att de bidrar till barns fysiskt aktiva lek och barns framtida hälsa. Baserat på tidigare forskning framkom faktorer som eventuellt kan påverka barns fysiska aktivitet och motoriska utveckling. I dessa studier har förskollärare intervjuats och barn har endast observerats. Utifrån det formulerades två forskningsfrågor där syftet blev att undersöka hur barn uttryckte fysisk aktiv lek på försöksgården. Studien har ett kvalitativt förhållningssätt och empirin bearbetades och analyserades utifrån den sociokulturella teorin med begreppen medling och appropiering. Resultatet visade på att barnen använder flera redskap i förskolans utemiljö i sin fysiskt aktiva lek. Det blev tydligt i resultatet att förskolan utemiljö har en påverkan på hur barns fysiskt aktiva lek blir. Vidare i diskussionen omsätts resultaten i tidigare forskning och jämför samband mellan denna studie och den tidigare forskningen. / The purpose of this study is to contribute knowledge about physical active play in the preschool's outdoor environment from a child's perspective. The study is relevant for preschool as it can provide knowledge that can influence the planning of the activities in such a way that they contribute to children's physically active play and children's future health. Based on previous research, factors that could potentially affect children's physical activity and motor development were revealed. In these studies, preschool teachers have been interviewed and children have only been observed. Based on this, two research questions were formulated where the aim was to investigate how children expressed physical active play in the experimental yard. The study has a qualitative approach and the empiricwas processed and analyzed based on the sociocultural theory with the concepts of mediation and appropiering. The results showed that the children use several tools in the outdoor environment of the preschool in their physically active play. It became clear in the result that the preschool outdoor environment has an impact on how children's physically active play becomes. Furthermore, the discussion translates the results into previous research and compares the relationship between this study and the previous research.