• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 15
  • Tagged with
  • 15
  • 11
  • 9
  • 6
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Konkurrens på en offentlig marknad : SME-företags deltagande vid offentlig upphandling

Johansson, Marie, Kahlström, Peter January 2009 (has links)
Med tanke på att offentlig upphandling är ett mycket stort område, främst med tanke på dess ekonomiska värde, är det viktigt att det finns en väl fungerande konkurrens. Syftet med uppsatsen är att se hur marknaden för offentlig upphandling påverkas av ett större deltagande av SME-företag, vilka möjligheter finns att påverka konkurrensen och hur upplever SME-företagen upphandlingsprocessen.   Vi tog en initial kontakt med Svenskt Näringsliv som gav oss information och hjälpte till med avgränsningarna. Tillvägagångssättet i uppsatsen kan sägas tillhöra en abduktivt tillvägagångssätt. Valet gjordes att använda kvalitativ metod och därmed bestod empirinsamlingen av intervjuer med två personer från kommunen och tre företag som deltar vid offentlig upphandling. Därefter började vi jämföra teori med empiri. Utifrån detta har vi svarat på vår frågeställning.   De slutsatser vi dragit i vår uppsats är att inom tjänstesektorn torde företagen ha likartade förutsättningar att delta vid upphandlingar, framför allt genom att många konsultuppdrag upphandlas. Det område som kan anses minst jämlik mellan SME-företag och stora företag är byggentreprenader där det av naturliga skäl blir svårt för mindre företag att vara med och lämna anbud. Här skulle vi vilja se ett ökat användande av kombinatorisk upphandling för att underlätta för SME-företag att lämna anbud och därmed öka konkurrensen på marknaden. Det vi fått fram är att myndigheterna kan göra förfrågningsunderlagen tydligare och dela upp upphandlingarna i mindre delar, för att ytterligare öka konkurrensen.   Intervjuerna med företagen har gett oss att det inte tycker anser att det finns några särskilt krångliga moment vid offentlig upphandling. Samtidigt har dessa företag varit med ganska länge och lämnat anbud vid offentlig upphandling vilket medför att de har byggt upp vissa rutiner för att underlätta det administrativa arbetet vid offentlig upphandling. Dock finns det kritik från företagen att ramavtalsupphandlingar är svårvärderade.
12

Kombohus Småhus : En förstudie om förutsättningar inför en framtida upphandling / : A pilot study on basic conditions for a future procurement

Gestrin, Pontus, Höglund, Anders January 2017 (has links)
SABO – the Swedish Association of Public Housing Companies – is the organization of the municipality owned public housing companies in Sweden. One of SABO’s main objectives is to increase the housing construction, which the Kombohus project is an example of. SABO’s Kombohus are multi-dwelling building agreements from which member companies can make contract calls to a set price. There is a demand among the members for a new Kombohus concept targeting smaller houses. The demand comes from smaller member companies outside cities. The demand from smaller member companies can be explained by a higher availability of ground and a lower demand of multi-dwelling buildings. The purpose of this report is to look into basic conditions for a new Kombohus, which will help SABO in a future procurement. Experiences and requests have been gathered through interviews with member companies and housing suppliers. Collected data have been compiled to create a target image of how a new Kombohus could be designed. The summarized result has led to the conclusion that the new concept should consist of • Semi-detached houses and row houses • One story houses • Apartment sizes: 2 rooms: 50-60 m 2 3 rooms: 65-75 m 2 4 rooms: 80-90 m 2 • Accessible apartments for different target groups • Optional carport • Optional storehouse • Different facade materials selectable • Plastic mat or clinker in bathrooms selectable • Houses independent of heating system • Turnkey project including foundation, but excluding ground work • White goods included • Environmental certification possibly optional, but not included in basic concept / SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag är allmännyttans bransch- och intresseorganisation. SABO verkar bland annat för ett ökat bostadsbyggande, vilket Kombohusen är ett exempel på. Kombohusen är flerbostadshus som finns tillgängliga för SABOs medlemsföretag att enkelt avropa till ett fast pris. Det finns en efterfrågan bland medlemsföretagen för ett nytt Kombohus med inriktning mot småhus. Intresset för småhus kommer främst från de mindre medlemsföretagen utanför storstadsregionerna. Intresset kan förklaras med att tillgången på byggbar mark ofta är högre och efterfrågan på antalet nya lägenheter inte är lika hög. Syftet med denna rapport är undersöka förutsättningar för ett nytt Kombohuskoncept, vilket ska mynna ut i ett underlag för SABO att ta med sig vidare i en kommande upphandling. Genom intervjuer med både medlemsföretag och småhusleverantörer har erfarenheter samt önskemål samlats in. Insamlad data har sammanställts för att skapa en målbild av hur ett nytt Kombohus kan se ut. Slutsatsen visar att konceptet bör innehålla/bestå av • Lägenheter i par- och radhusform • Enplansbyggnader • Lägenheter bestående av 2:or, 3:or och 4:or • Lägenhetsstorlekar i intervallen: 2:or: 50-60 m 2 3:or: 65-75 m 2 4:or: 80-90 m 2 • Tillgänglighetsanpassade lägenheter för olika målgrupper • Carport som tillval • Lägenhetsförråd som tillval • Valbarhet mellan olika fasadmaterial • Valbarhet mellan plastmatta och klinker i badrum • Teknikneutrala hus ur uppvärmningssynpunkt • Totalentreprenad inklusive grund, men exklusive markarbeten • Vitvaror inkluderade i totalentreprenaden • Miljöcertifiering kan möjligen finnas som tillval, dock inte med i grundkonceptet
13

Offentlig upphandling och Kundval : Hur skall kundvalsmodellen tillämpas i förhållande till lagen om offentlig upphandling?

Karlsson, Niklaz January 2007 (has links)
<p>The overriding purpose of this graduate thesis is to evaluate if municipalities and county councils can deviate from the legislation of public procurement during procurement of customer choice agreements within the health and social care area. The intention of this Quasi-market is to provide the users with competition in terms of quality rather then the general principal rule of economic value.</p><p>My conclusion results in a legal situation without rules of general procedure. So far the authorities make their own regulation in the field of customer choice agreements. The problem lies within the authorization of new contractors and their right to make an appeal against resolutions made by the authorities social care divisions.</p><p>One solution is to legislate within the present law of public procurement. Another way to solve the problem is to create a lex specialis apart from the present public procurement regulation.</p> / <p>Det generella syftet med detta examensarbete är att utreda om kommuner och landsting kan frångå upphandlingsregleringen vid tillsättningar av kundvalsföreträdande tjänster, vilken påverkan kundvalssystem har på mindre oetablerade företag samt hur detta påverkar det traditionella upphandlingssystemet. I samband med att två nya EG-direktiv på upphandlingsområdet inte implementerats i svensk rätt inom den angivna tidsfristen, belyses frågan ur både ett de lege lata- och de lege ferendaperspektiv.</p><p>Uppsatsen uppdelas i tre sammankopplade avsnitt där det första utgör bakgrund för studien. I det andra kapitlet påvisas gällande rätt utifrån ett deskriptivt förhållningssätt för att i det tredje penetrera kundvalssystemet utifrån ett mer praktiskt, analyserande, perspektiv. Denna sammanställning har utmynnat i följande slutsatser.</p><p>Kundvalssystem har sedan starten i början på 1990-talet utvecklats till att bli ett användbart alternativ till traditionella upphandlingsförfaranden och till stor del har frågan om laglig tillämplighet förbisetts. För att upprätthålla ett rättssäkert förfarande bör sannolikt officiella procedurregler skapas för att undvika en splittrad kvalitet och en olikartad bedömning mellan de olika kommunerna och landstingen i Sverige.</p><p>Ett ökat entreprenörskap kan resultera i högre kvalitet och ökad effektivitet, som i förlängningen genererar lägre kostnader. Ur ett genusperspektiv främjar systemet kvinnligt företagande genom att bidra till privatiseringen av den historiskt sett kvinnodominerande yrkeskategorin.</p><p>Jag anser med stöd av det anförda, att kundvalssystemet kan utmynna i en utvidgning av LOU, där ett ytterligare förenklat upphandlingsförfarande tillser att marknaden konkurrensutsätts vilket tryggar sättssäkerheten vid tillsättningen av leverantörerna och ger en möjlighet till överprövning. Alternativet är främst att lagreglera området separat vilket medför en skräddarsydd reglering genom hela förfarandet, men detta kan medföra en längre lagstiftningsprocess.</p>
14

Offentlig upphandling och Kundval : Hur skall kundvalsmodellen tillämpas i förhållande till lagen om offentlig upphandling?

Karlsson, Niklaz January 2007 (has links)
The overriding purpose of this graduate thesis is to evaluate if municipalities and county councils can deviate from the legislation of public procurement during procurement of customer choice agreements within the health and social care area. The intention of this Quasi-market is to provide the users with competition in terms of quality rather then the general principal rule of economic value. My conclusion results in a legal situation without rules of general procedure. So far the authorities make their own regulation in the field of customer choice agreements. The problem lies within the authorization of new contractors and their right to make an appeal against resolutions made by the authorities social care divisions. One solution is to legislate within the present law of public procurement. Another way to solve the problem is to create a lex specialis apart from the present public procurement regulation. / Det generella syftet med detta examensarbete är att utreda om kommuner och landsting kan frångå upphandlingsregleringen vid tillsättningar av kundvalsföreträdande tjänster, vilken påverkan kundvalssystem har på mindre oetablerade företag samt hur detta påverkar det traditionella upphandlingssystemet. I samband med att två nya EG-direktiv på upphandlingsområdet inte implementerats i svensk rätt inom den angivna tidsfristen, belyses frågan ur både ett de lege lata- och de lege ferendaperspektiv. Uppsatsen uppdelas i tre sammankopplade avsnitt där det första utgör bakgrund för studien. I det andra kapitlet påvisas gällande rätt utifrån ett deskriptivt förhållningssätt för att i det tredje penetrera kundvalssystemet utifrån ett mer praktiskt, analyserande, perspektiv. Denna sammanställning har utmynnat i följande slutsatser. Kundvalssystem har sedan starten i början på 1990-talet utvecklats till att bli ett användbart alternativ till traditionella upphandlingsförfaranden och till stor del har frågan om laglig tillämplighet förbisetts. För att upprätthålla ett rättssäkert förfarande bör sannolikt officiella procedurregler skapas för att undvika en splittrad kvalitet och en olikartad bedömning mellan de olika kommunerna och landstingen i Sverige. Ett ökat entreprenörskap kan resultera i högre kvalitet och ökad effektivitet, som i förlängningen genererar lägre kostnader. Ur ett genusperspektiv främjar systemet kvinnligt företagande genom att bidra till privatiseringen av den historiskt sett kvinnodominerande yrkeskategorin. Jag anser med stöd av det anförda, att kundvalssystemet kan utmynna i en utvidgning av LOU, där ett ytterligare förenklat upphandlingsförfarande tillser att marknaden konkurrensutsätts vilket tryggar sättssäkerheten vid tillsättningen av leverantörerna och ger en möjlighet till överprövning. Alternativet är främst att lagreglera området separat vilket medför en skräddarsydd reglering genom hela förfarandet, men detta kan medföra en längre lagstiftningsprocess.
15

Valuta och internationellt bistånd : Svenska biståndsorganisationers hantering av valutaköp och valutarisk / International Aid and Currency : Currency management and foreign exchange risk management of Swedish non-governmental organizations.

Backlund, Eric, Sörensson, Jonathan January 2015 (has links)
Bakgrund: Biståndsorganisationer (NGOs) är verksamma i hela världen och exponeras följaktligen mot valutarisk. Organisationerna hanterar biståndsmedel i så väl vanliga som ovanliga valutor när de på olika sätt finansierar lokala samarbetspartners. Andelen forskning om hur biståndsorganisationer hanterar valutaköp och valutarisk är begränsad och denna studie avser att studera området ytterligare. Syfte: Studien ämnar att utifrån riskhanteringsteori samt best practice analysera problematiken kring exponeringen mot valutarisk för svenska NGOs samt dess biståndsmottagare. Syftet är även att på detta sätt kunna diskutera generella strategier för svenska NGOs valutahandel och valutariskhantering. Genomförande: Den kvalitativa ansatsen utgörs av informationsinhämtning i form av nio intervjuer som utformats efter teori samt tidigare studier. Genom fem intervjuer med svenska NGOs ges en bild av hur organisationernas processer och behov ser ut relaterat till valutariskhantering. Information om hur valutarisk- och valutahantering bedrivs i praktiken samt hur experter inom området ser på NGOs nuvarande hantering baseras på fyra intervjuer med aktörer inom valutarisk- och valutahantering. Studiens empiri från genomförda intervjuer analyseras med stöd i studiens teoretiska referensram samt tidigare studier. Slutsats: Studien visar att problematiken kring valutahandel och valutariskhantering är mer komplex än den verkar vid en första anblick samt att syftet med valutariskhantering skiljer sig mellan vinstdrivande företag och ideella organisationer. Det framgår även att NGOs i nuläget överför merparten av exponeringen mot valutarisk till motpart genom avtal och att NGOs med stor andel bunden finansiering inte har möjlighet att utförligt undersöka eller implementera valutariskhantering. Slutligen har ett antal strategier utvecklats för att mer kostnadseffektivt köpa valuta. / Background: Non-governmental organizations (NGOs) are active in most parts of the world and are consequently exposed to foreign exchange risk. The organizations manage aid funds in both common and uncommon types of currency when they in different ways finance local cooperation partners. The amount of previous research how aid organizations handle the management of currency trade and foreign exchange risk is limited and this study aims to examine the area further. Aim: The study aims to analyse the complex of problems regarding exposure to foreign exchange risk for both Swedish NGOs and their cooperation partners, to do so on the basis of foreign exchange risk theory and best practice. The aim is in such a way to discuss general strategies for currency trade and foreign exchange risk management for Swedish NGOs. Completion: The qualitative approach consists of nine interviews that have been designed in accordance with theory and previous research. A picture of the organizational processes and needs of Swedish NGOs regarding foreign exchange risk- and currency trade management was given by five interviews with NGOs. Information concerning how foreign exchange risk- and currency trade management is utilized in practice and how experts in the field perceive current management of NGOs was gathered from four interviews with actors within foreign exchange risk- and currency trade management. The empirical data is analysed on the basis of the theoretical framework and previous research. Conclusion: The study shows that the complex of problems regarding foreign exchange risk- and currency trade management are not as straightforward as at first glance. It also indicates that foreign exchange risk management differs between for-profit businesses and non-profit organizations. It appears that NGOs currently transfer all foreign exchange risk exposure to its counterpart through contracts. The investigation and implementation of foreign exchange risk management is not possible for NGOs with a large ratio of restricted funds. Finally a number of strategies have been developed for a more cost-effective currency trade.

Page generated in 0.0259 seconds