Myndigheter i Sverige gör idag inköp för 550-600 miljarder per år, när något av dessa avtal sluts sker det genom en så kallad upphandling. Regelverket kring upphandlingar har till syfte att skapa en rättvis och fungerande marknad där alla anbudsgivare ska ha samma förutsättningar samt att myndighetens behov kan tillgodoses. Som resultat av detta är det av stor vikt att myndigheter har möjlighet att inom lagens ramar göra så effektiva upphandlingar som möjligt. Lagstiftningen rörande offentliga upphandlingar är baserad på EU rättsliga direktiv och har sin grund i ett antal principer som ska genomsyra hela förfarandet. Möjligheterna att anpassa förfarandet är således begränsade. I uppsatsen kommer lagstiftningen undersökas för att ge en tydlig förståelse för vilka problem och möjligheter som föreligger vid val av upphandlingsförfarande. När ett ramavtal med flera leverantörer ska upphandlas finns två allmänt antagna upphandlingsförfaranden. I det första tillvägagångssättet ingår myndigheten i ett ramavtal där villkoren är fasta och att leverantörerna rangordnas utifrån dessa. När ett avrop sedan utförs så görs det från den högst rankade leverantören. Problemet med detta tillvägagångssätt är möjligheterna att frångå den prioriterade leverantören. Om leverantören av någon anledning förlorar sin expertkompetens eller åsidosätter sina åtaganden kan således konsekvenser för myndigheten bli stora. Det andra tillvägagångssättet är förnyad konkurrensutsättning vilket är mer flexibelt än den första metoden men också är mer tidskrävande då en "mini-upphandling" ska äga rum vid varje avrop. Eftersom den är tidskrävande är den inte lämplig då många små avrop ska göras kontinuerligt och inte heller då avrop måste göras på kortvarsel. Tillvägagångssätten skulle kunna vara en anledning till varför regelverket bedömts som oflexibelt. Som eventuell lösning på problemet finns modellen Förnyad rangordning och gäller ramavtal med fasta villkor. Skillnaden här är dock att rangordningen är anpassningsbar, modellen ger således myndigheterna efter planerad utvärdering en möjlighet att ändra rangordningen beroende på utvärderingens utfall. Syftet med detta är att bibehålla konkurrens under avtalsperioden och därigenom öka möjligheten att fullfölja sina statliga åtaganden. Syftet med uppsatsen blir att svara på huruvida modellen är förenlig med gällande rätt, att undersöka och behandla de problem som innefattas med användandet av den. Detta för att underlätta förståelsen för de problem lagstiftningen medför, för att förtydliga problematiken och möjligheterna kring förnyad upphandling. I vår slutsats konstaterar vi att det ges möjlighet för en upphandlande myndighet att anpassa tillvägagångssättet så länge någon form av rangordning föreligger. Problematiken uppstår huruvida metoden förnyad rangordning är förenlig med principen om öppenhet. För att uppnå kravet på öppenhet i upphandlingsförfarandet måste de villkor som gäller för avtalet tydligt framgå i förfrågningsunderlaget. Problemet uppkommer under ramavtalets löptid då möjligheten att justera rangordningen kan leda till osäkerhet för leverantörerna, då de inte vet hur rangordningen kan komma att se ut. Ett argument för att öppenhetsprincipen skulle vara uppfylld är att parterna har accepterat avtalsvillkoren samt att utvärdering sker enligt tidigare godtagna utvärderingskriterier. Vad som krävs för att kravet på öppenhet ska vara uppfyllt kan vi enbart spekulera i då en vägledande dom inte förekommer.

<p>Det moderna samhället styr mot ökad konkurrens, globalisering och en högre affärskomplexitet. Detta medför att behovet av snabb tillgång till önskvärd information bland verksamheter ständigt ökar. För att mätta denna typ av behov använder sig fler och fler verksamheter av datalager. Att utveckla och hantera ett datalager är dock inte problemfria processer.</p><p>I detta arbete kommer framgångsfaktorer för hela datalagrets livscykel att studeras. Först genomförs en litteraturstudie där framgångsfaktorer för datalager tas fram. Vidare kategoriseras dessa utifrån ämnesområden och kopplas sedan till de olika spåren för datalagrets livscykel. Därefter görs en undersökning hur pass betydelsefulla de olika framgångsfaktorerna anses vara. Avslutningsvis presenteras en rangordning av de olika framgångsfaktorerna för de olika spåren. Att kategorisera och rangordna framgångsfaktorer bidrar till att verksamheter lättare kan studera vilka framgångsfaktorer som är betydelsefulla och var de hör hemma.</p><p>Resultatet visar dels på att hänsyn måste tas till flera olika framgångsfaktorer i de olika spåren samt att det finns interaktion mellan framgångsfaktorerna.</p><p>Nyckelord: Datalager, Framgångsfaktorer, Kategorisering och Rangordning</p>

Studien beskriver rangordningar utefter individers personliga preferenser. Syftet är att jämföra kommunens fördelning av bidrag till de utvalda evenemangen Örebro kommun erbjuder. Denna fördelning ska jämföras mot den rangordning gjorda av de utvalda intressegrupperna gällande evenemangen. En inbördes jämförelse mellan intressegrupperna angående individernas personliga preferenser och rangordning samt en inbördes jämförelse mellan könen kommer även att göras. Dessa jämförelser sker med hjälp av χ2-test. Syftet till dessa jämförelser är att se om det råder skillnader mellan intressegruppernas preferenser i dess rangordning för evenemangen och kommunens faktiska fördelning av bidrag. Resultatet visar på skillnader mellan kommunens fördelning av bidrag och intressegruppernas rangordning. Det går även att urskilja skillnader inbördes mellan intressegrupperna och könen gällande rangordningen av evenemangen.

<p>Syfte: Samhällets befolkning tenderar att bli allt äldre. För bostadsbolagen resulterar denna förändring i demografin i en ökad efterfrågan på bostäder som är anpassade till de äldres behov. I Gävle är trycket stort på anpassade bostäder och boendealternativ då staden har en äldre befolkning. Gavlegårdarna vill uppfylla denna efterfråga och tillhandahålla anpassade bostäder till denna kundgrupp. I dagsläget erbjuder företaget ett seniorboende eller +50 boende som heter Tryggbo. Syftet med denna uppsats är att på uppdrag av Gavlegårdarna kartlägga vad äldre människor värdesätter i sitt boende och vilka faktorer som får de äldre att känna sig trygga i sin bostad, samt att utreda vad Gavlegårdarna ska prioritera i sin expandering och utveckling av sitt Tryggbo (+50 boende).</p><p>Metod: I vår studie har vi använt oss av en kvantitativ metod och genomfört en enkätundersökning, riktad till hälften av de boende i dagens Tryggbo bestånd. Vi har även genomfört litteraturstudier, intervjuer samt en studie över vad andra fastighetsbolag erbjuder denna kundkategori. Resultaten från vår datainsamling har diskuterats och redovisats i diagram, tabeller samt i löpande text.</p><p>Resultat & slutsats: Genom vår enkätundersökning har vi kartlagt ett antal faktorer som Gavlegårdarnas äldre kunder prioriterar och värdesätter högst. Vår enkät sammanställning visar tydligt att de äldre kunderna känner sig trygga och trivs i sin bostad, men trots detta finns det väldigt mycket Gavlegårdarna kan göra för att utveckla och förbättra detta boendealternativ.</p><p>Förslag till fortsattforskning: Det kan vara av intresse för fortsatt forskning att genomföra en utvärdering av Gavlegårdarnas utveckling av Tryggbo konceptet om ett antal år, samt att utföra en liknande enkätundersökning för att se om resultatet förändrats något. För att komplettera vår undersökning kan man även genomföra intervjuer med de boende för att få en bredare bild av deras åsikter och önskemål.</p><p>Uppsatsens bidrag: Vi har bidragit med trovärdig och värdefull information till Gavlegårdarnas utvecklingsarbete inom detta område, där vårt resultat kan användas för att förbättra Tryggbo konceptet. Vi har även kartlagt de nuvarande kundernas åsikter och önskemål, vilket kan användas för en framgångsrik förbättring av anpassade bostäder för äldre.</p> / <p>Aim: The average age of citizens is increasing more then ever before, resulting in increased demand for suitable housing for the elderly. This trend is providing an increased market which property companies need to fill. In Gävle the demand for specially arranged houses for the elderly is great as there is a concentration of elderly people in the area. This demand is something Gavlegårdarna wants to address by increasing the number of suitable properties available to its elderly tenants. Gavlegårdarna currently offers houses for the elderly, called Tryggbo (+50 houses). The purpose of this study, by order of Gavlegårdarna, is to discover the features elderly tenants seek when choosing accommodation. In addition this study will investigate what makes aged tenants feel safe in their homes and provide recommendations on the key features Gavlegårdarna should prioritise in the development of this growing property market.</p><p>Method: In our study we have used a quantitative method of data collection. This has primarily been done through the questionnaire we sent to every second person living in the present Tryggbo houses. We also studied current literature related to the subject and carried out an interview. In addition to this we examined how ten different property companies chose to develop their specially arranged housing for the elderly. The results of our research and analysis of this topic has been presented in the form of diagrams, table charts and text.</p><p>Result & Conclusions: Using the results from our questionnaire we have been able to identify the key features which elderly people value when looking for accommodation. Our study showed that whilst Gavlegårdarnas older tenants feel safe and happy with their present living situation, there are a number of design features which can be incorporated in future housing projects of this nature, which would greatly increase tenant satisfaction.</p><p>Suggestions for future research: It could be of interest to evaluate the progress Gavlegårdarnas has made in the development of this special housing market in 2 years time. In addition it would be pertinent to re-issue the questionnaire once more and assess whether the changes are making a difference with tenants.</p><p>Contribution of the thesis: We have contributed information to Gavlegårdarna that is of high credibility and importance in their future development in this matter. The results of our study can be used to improve and expand their Tryggbo housing market. In addition we have constructed a map detailing the opinions and requests of their older tenants, enabling Gavlegårdarna to improve the housing services they provide to the elderly population.</p>

Syfte: Samhällets befolkning tenderar att bli allt äldre. För bostadsbolagen resulterar denna förändring i demografin i en ökad efterfrågan på bostäder som är anpassade till de äldres behov. I Gävle är trycket stort på anpassade bostäder och boendealternativ då staden har en äldre befolkning. Gavlegårdarna vill uppfylla denna efterfråga och tillhandahålla anpassade bostäder till denna kundgrupp. I dagsläget erbjuder företaget ett seniorboende eller +50 boende som heter Tryggbo. Syftet med denna uppsats är att på uppdrag av Gavlegårdarna kartlägga vad äldre människor värdesätter i sitt boende och vilka faktorer som får de äldre att känna sig trygga i sin bostad, samt att utreda vad Gavlegårdarna ska prioritera i sin expandering och utveckling av sitt Tryggbo (+50 boende). Metod: I vår studie har vi använt oss av en kvantitativ metod och genomfört en enkätundersökning, riktad till hälften av de boende i dagens Tryggbo bestånd. Vi har även genomfört litteraturstudier, intervjuer samt en studie över vad andra fastighetsbolag erbjuder denna kundkategori. Resultaten från vår datainsamling har diskuterats och redovisats i diagram, tabeller samt i löpande text. Resultat &amp; slutsats: Genom vår enkätundersökning har vi kartlagt ett antal faktorer som Gavlegårdarnas äldre kunder prioriterar och värdesätter högst. Vår enkät sammanställning visar tydligt att de äldre kunderna känner sig trygga och trivs i sin bostad, men trots detta finns det väldigt mycket Gavlegårdarna kan göra för att utveckla och förbättra detta boendealternativ. Förslag till fortsattforskning: Det kan vara av intresse för fortsatt forskning att genomföra en utvärdering av Gavlegårdarnas utveckling av Tryggbo konceptet om ett antal år, samt att utföra en liknande enkätundersökning för att se om resultatet förändrats något. För att komplettera vår undersökning kan man även genomföra intervjuer med de boende för att få en bredare bild av deras åsikter och önskemål. Uppsatsens bidrag: Vi har bidragit med trovärdig och värdefull information till Gavlegårdarnas utvecklingsarbete inom detta område, där vårt resultat kan användas för att förbättra Tryggbo konceptet. Vi har även kartlagt de nuvarande kundernas åsikter och önskemål, vilket kan användas för en framgångsrik förbättring av anpassade bostäder för äldre. / Aim: The average age of citizens is increasing more then ever before, resulting in increased demand for suitable housing for the elderly. This trend is providing an increased market which property companies need to fill. In Gävle the demand for specially arranged houses for the elderly is great as there is a concentration of elderly people in the area. This demand is something Gavlegårdarna wants to address by increasing the number of suitable properties available to its elderly tenants. Gavlegårdarna currently offers houses for the elderly, called Tryggbo (+50 houses). The purpose of this study, by order of Gavlegårdarna, is to discover the features elderly tenants seek when choosing accommodation. In addition this study will investigate what makes aged tenants feel safe in their homes and provide recommendations on the key features Gavlegårdarna should prioritise in the development of this growing property market. Method: In our study we have used a quantitative method of data collection. This has primarily been done through the questionnaire we sent to every second person living in the present Tryggbo houses. We also studied current literature related to the subject and carried out an interview. In addition to this we examined how ten different property companies chose to develop their specially arranged housing for the elderly. The results of our research and analysis of this topic has been presented in the form of diagrams, table charts and text. Result &amp; Conclusions: Using the results from our questionnaire we have been able to identify the key features which elderly people value when looking for accommodation. Our study showed that whilst Gavlegårdarnas older tenants feel safe and happy with their present living situation, there are a number of design features which can be incorporated in future housing projects of this nature, which would greatly increase tenant satisfaction. Suggestions for future research: It could be of interest to evaluate the progress Gavlegårdarnas has made in the development of this special housing market in 2 years time. In addition it would be pertinent to re-issue the questionnaire once more and assess whether the changes are making a difference with tenants. Contribution of the thesis: We have contributed information to Gavlegårdarna that is of high credibility and importance in their future development in this matter. The results of our study can be used to improve and expand their Tryggbo housing market. In addition we have constructed a map detailing the opinions and requests of their older tenants, enabling Gavlegårdarna to improve the housing services they provide to the elderly population.

Det moderna samhället styr mot ökad konkurrens, globalisering och en högre affärskomplexitet. Detta medför att behovet av snabb tillgång till önskvärd information bland verksamheter ständigt ökar. För att mätta denna typ av behov använder sig fler och fler verksamheter av datalager. Att utveckla och hantera ett datalager är dock inte problemfria processer. I detta arbete kommer framgångsfaktorer för hela datalagrets livscykel att studeras. Först genomförs en litteraturstudie där framgångsfaktorer för datalager tas fram. Vidare kategoriseras dessa utifrån ämnesområden och kopplas sedan till de olika spåren för datalagrets livscykel. Därefter görs en undersökning hur pass betydelsefulla de olika framgångsfaktorerna anses vara. Avslutningsvis presenteras en rangordning av de olika framgångsfaktorerna för de olika spåren. Att kategorisera och rangordna framgångsfaktorer bidrar till att verksamheter lättare kan studera vilka framgångsfaktorer som är betydelsefulla och var de hör hemma. Resultatet visar dels på att hänsyn måste tas till flera olika framgångsfaktorer i de olika spåren samt att det finns interaktion mellan framgångsfaktorerna. Nyckelord: Datalager, Framgångsfaktorer, Kategorisering och Rangordning

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur en resultatorienterad träningsmiljö tar sig i uttryck i ett lag med pojkfotbollsspelare. Vad karaktäriserar den resultatorienterade miljön? Hur upplevs träningsmetodiken av barnen? Påverkar ett resultatorienterat klimat barnens inre respektive yttre motivation? Metod I studien deltog 19 fotbollsspelare födda år 2000. Under en femveckorsperiod genomfördes nio träningspass i ett resultatorienterat motivationsklimat där spelarnas prestationer stimulerades och utvärderades utifrån uppnådda resultat i övningar (vinster eller förluster). Laget hade sedan tidigare inte arbetat med en resultatorienterad träningsmetodik. I studien iscensattes en förändring och ett nytt klimat. Som metod användes deltagande observation samt frågeformulär. Resultat Den resultatorienterade miljön karaktäriserades av att barnen i stor utsträckning jämförde sig med, och blev tillfredsställda av att besegra, andra. Att vinna var således det som räknades och för att nå det målet brukade barnen bland annat fusk och kom på olika taktiker som skulle gynna det egna laget.   Att vinna, ”utklassa” och hamna högre upp i den totala poängställningen var det som gav spelarna tillfredsställelse och, om inte detta blev verklighet, framkom en viss frustration och besvikelse hos spelarna.   Inga förändringar när det gällde spelarnas motivation kunde konstateras. Dock visade vissa tendenser att spelarna upplevde motivationsklimatet som mer resultatorienterat efter studiens avslutande. Slutsats Den här studien kan fastslå att tränaren i allra högsta grad kan påverka sina adepter genom motivationsklimatet och bestämma vad som är accepterat, eftersträvansvärt och viktigt. Implikationerna blir således att tränarens pedagogiska roll i barn- och ungdomsidrotten bör uppmärksammas då denna roll får konsekvenser för barnens idrottande.

Det finns många olika sorters barn. De är olika på grund av sina medfödda dispositioner, men framförallt på grund av vilka dispositioner deras olika uppväxtmiljöer ger dem möjlighet att utveckla. Det finns även gemensamma faktorer som gäller alla människor att ta i beaktande. Allt detta ger en mycket komplicerad bakgrundsbild till fenomen som kamratskap, vänskap, social rangordning och utanförskap. Det som står klarast lysande är dock den stora betydelse gemenskap med andra barn i samma ålder har för barns sociala utveckling och att en slutsats blir att det är denna resurs som måste säkerställas innan intentionerna om att ge alla barn samma chanser till god psykosocial hälsa och möjlighet att ta sin plats i samhället kan förverkligas. / Children are not all alike. The diversities among children are due to both to individual genetics and different environmental upbringing.Biological factors that apply to the human race as a social animal are not to be overseen. Together these factors gives a very intricate back-ground to phenomena such as being peers, being friends, social hierarchies and isolation. What stands out in the study of these phenomena is however the great importance of intellectual fellowship and feeling of solidarity with other children of the same age. A conclusion must therefore be that it is of utmost importance that resources such as intellectual fellowship and feeling of solidarity with other children of the same age are guaranteed for all children before the intentions of giving all children the same chances of good psychosocial health and means to take their legitimate place in society can be realized.

Målet med studien är att med hjälp av multikriterieanalyser hitta platser i Gävle tätort att anlägga fickparker på. Till en början gjordes en litteraturöversikt som bland annat bidrog med uppfattningen om vad som är viktigt för fickparker och vilka kriterier som är användbara för att hitta platser att anlägga fickparker på. Utifrån denna uppfattning samt intervjuer valdes kriterierna. Kriterierna skapades i form av restriktioner och faktorer i programmet ESRI ArcGIS 10.2. Intervjuer genomfördes med tre sakkunniga personer. Respondenterna rangordnade och diskuterade kriterierna utifrån vad de ansåg var minst respektive mest viktigt vid anläggandet av fickparker. Rangordningarna blev underlag till viktning av kriterierna (enligt rank-sum-weights). En känslighetsanalys genomfördes också för att testa kriterierna mot fler uppsättningar av vikter. Resultatet av analyserna redovisas på tre kartor baserat på en egen rangordning samt respondenternas. Kartorna visar de bästa platserna att anlägga fickparker på enligt respektive rangordning. Skillnader finns mellan kartorna, men oavsett hur kriterierna rangordnades blev ungefär samma platser valda som de bästa att anlägga fickparker på. De tre bästa platserna som är gemensamma för alla tre rangordningar är alla lokaliserade på Norr (norr om Gavleån). Resultatet av analysen visade att platser som inte på förhand är uppenbara kan bli valda som lämpliga för fickparker. / The purpose of this study is to locate places in Gävle to create pocket parks in, using multi criteria analyzes. Initially a literature review was made that, among other things, contributed with an understanding of what is important to pocket parks and which criteria that is useful in order to locate places to create pocket parks in. The criteria were chosen based on that understanding and interviews. The criteria were produced in the form of constraints and factors in ESRI ArcGIS 10.2. Interviews were conducted with three experts in the field. The interviewees ranked and discussed the criteria based on what they considered to be least and most important in the creation of pocket parks. Weighting of the criteria was based on the gathered rankings (using rank-sum-weights). A sensitivity analysis was conducted to test the criteria against more sets of weights. The results from the analyzes are presented on three maps based on a self-made rank as well as the ones that the interviewees made. The maps show the best locations to create pocket parks in accordance to each rank. There are differences between the maps, but approximately the same locations are chosen as the best ones no matter how the criteria were ranked. The three best locations that the ranks have in common are all located in Norr (north of Gavleån). The results from the analysis demonstrate that locations that pre-analysis aren’t obvious can be chosen as suitable for the creation of pocket parks.

In the development of large telecommunications systems, it is imperative to identify, report, analyze and, thereafter, resolve both software and hardware faults. This resolution process often relies on written trouble reports (TRs), that contain information about the observed fault and, after analysis, information about why the fault occurred and the decision to resolve the fault. Due to the scale and number of TRs, it is possible that a newly written fault is very similar to previously written faults, e.g., a duplicate fault. In this scenario, it can be beneficial to retrieve similar TRs that have been previously created to aid the resolution process. Previous work at Ericsson [1], introduced a multi-stage BERT-based approach to retrieve similar TRs given a newly written fault observation. This approach significantly outperformed simpler models like BM25, but suffered from two major challenges: 1) it did not leverage the vast non-task-specific telecommunications data at Ericsson, something that had seen success in other work [2], and 2) the model did not generalize effectively to TRs outside of the telecommunications domain it was trained on. In this thesis, we 1) investigate three different transfer learning strategies to attain stronger performance on a downstream TR duplicate retrieval task, notably focusing on effectively integrating existing telecommunicationsspecific language data into the model fine-tuning process, 2) investigate the efficacy of catastrophic forgetting mitigation strategies when fine-tuning the BERT models, and 3) identify how well the models perform on out-of-domain TR data. We find that integrating existing telecommunications knowledge through the form of a pretrained telecommunications-specific language model into our fine-tuning strategies allows us to outperform a domain adaptation fine-tuning strategy. In addition to this, we find that Elastic Weight Consolidation (EWC) is an effective strategy for mitigating catastrophic forgetting and attaining strong downstream performance on the duplicate TR retrieval task. Finally, we find that the generalizability of models is strong enough to perform reasonably effectively on out-of-domain TR data, indicating that the approaches may be eligible in a real-world deployment. / Vid utvecklingen av stora telekommunikationssystem är det absolut nödvändigt att identifiera, rapportera, analysera och därefter lösa både mjukvaru och hårdvarufel. Denna lösningsprocess bygger ofta på noggrant skrivna felrapporter (TRs), som innehåller information om det observerade felet och, efter analys, information om varför felet uppstod och beslutet att åtgärda felet. På grund av skalan och antalet TR:er är det möjligt att ett nyskrivet fel är mycket likt tidigare skrivna fel, t.ex. ett duplikatfel. I det här scenariot kan det vara mycket fördelaktigt att hämta tidigare skapade, liknande TR:er för att underlätta upplösningsprocessen. Tidigare arbete på Ericsson [1], introducerade en flerstegs BERT-baserad metod för att hämta liknande TRs givet en nyskriven felobservation. Detta tillvägagångssätt överträffade betydligt enklare modeller som BM-25, men led av två stora utmaningar: 1) det utnyttjade inte den stora icke-uppgiftsspecifika telekommunikationsdatan hos Ericsson, något som hade sett framgång i annat arbete [2], och 2) modellen generaliserades inte effektivt till TR:er utanför den telekommunikationsdomän som den bildades på. I den här masteruppsatsen undersöker vi 1) tre olika strategier för överföringsinlärning för att uppnå starkare prestanda på en nedströms TR dubbletthämtningsuppgift, varav några fokuserar på att effektivt integrera fintliga telekommunikationsspecifika språkdata i modellfinjusteringsprocessen, 2) undersöker effektiviteten av katastrofala missglömningsreducerande strategier vid finjustering av BERT-modellerna, och 3) identifiera hur väl modellerna presterar på TR-data utanför domänen. Resultatet är genom att integrera befintlig telekommunikationskunskap i form av en förtränad telekommunikationsspecifik språkmodell i våra finjusteringsstrategier kan vi överträffa en finjusteringsstrategi för domänanpassning. Utöver detta har vi fåt fram att EWC är en effektiv strategi för att mildra katastrofal glömska och uppnå stark nedströmsprestanda på dubbla TR hämtningsuppgiften. Slutligen finner vi att generaliserbarheten av modeller är tillräckligt stark för att prestera någorlunda effektivt på TR-data utanför domänen, vilket indikerar att tillvägagångssätten som beskrivs i denna avhandling kan vara kvalificerade i en verklig implementering.