The aim of the thesis was to clarify how nursery teachers develop children's comprehension of the text read aloud and how they evaluate the possibility of using reading strategies to support children's comprehension during reading. In the theoretical part, I focused on defining the concept of reading literacy and pre-literacy, approaching the concept of the development of reading pre-literacy in the Czech Republic and clarifying the concept of comprehension of the text. Subsequently, I dealt with the issue of reading strategies and introduced those that are suitable for use in preschool age. In the empirical part, I used the qualitative approach of a multi-case study, which involved eight kindergarten teachers. Through in-depth interviews, repeated observation of the teachers' work with the text and subsequent analysis of video recordings of this work, answers to research questions were sought. It has been shown that teachers intend to develop children's comprehension, but only on a literal level, their work with texts is intuitive, without setting specific goals and monitoring the degree of their achievement. It turned out that reading strategies require a willingness of the teacher to work with them regularly and purposefully and to prepare for reading, which does not correspond to the prevailing...

This study aims to investigate how the choice of media form, i.e. printed format, audiobook or reading and audio combined, affect the ability of ESL students to achieve comprehension, and how different ways of asking questions can affect their comprehension ability. Lastly, the study aims to investigate the relationship between comprehension and students’ proficiency levels in their L2. To answer this question, 155 students were recruited and divided into three groups and assigned one type of media form. The quantitative data was collected through an online comprehension test and analysed. The results showed a significant difference between the media forms and revealed that printed reading was superior. However, a printed and audio combination was the most time efficient way for students to achieve comprehension, which indicates that the inclusion of audio does not impede student learning. Previous research in the same field shows that the results are inconclusive, but shares one common conclusion, that students enjoy the audio format. As a result, the educational system should make every effort to media choices for students to choose their preferred media, and more research in the field needs to be done, as students enjoyment leads to increased learning.

For most English as a Foreign Language (EFL) learners, both reading and comprehension skills are challenging to acquire. EFL students find reading challenging due to their inability to comprehend and interpret text information, which may lead, at times, to demotivation and loss of interest. The current study intends to explore how Saudi EFL learners may better tackle reading comprehension challenges by examining the utilization of metacognitive reading strategies through discussion and extensive collaborative learning activities within a multimedia e-book dialogic environment. Accordingly, the study investigates the impact of teaching metacognitive strategy-based discussion and collaborative learning on students’ application of the reading strategies. It also investigates the influence of metacognitive strategy-based discussion (MS), collaborative learning (CL), and the combined use of MS and CL on EFL learners’ reading comprehension. Since an e-book dialogic environment epitomizes the main tenets of this study, the study equally explores how Saudi EFL learners perceive the effectiveness of the multimedia e-book environment on their overall reading comprehension. The participants were 115 Saudi female students at the intermediate college-level from the English Language Institution at a Saudi University. A mixed-methods quantitative-qualitative approach was employed. The findings showed impactful results for learners’ application of the reading strategies after being exposed to the treatment. Significant results were found on the effect of the metacognitive strategy-based discussion on learners’ reading comprehension. Collaborative learning showed a statistically significant influence on participants’ reading comprehension. However, the results did not show interaction between the MS and CL on students’ reading comprehension. Although teaching the MS with CL showed positive impact on students’ final reading scores, more research is needed to prove the efficacy of teaching MS with CL. The qualitative findings revealed that the MS-based discussion and collaborative learning was beneficial for EFL students in improving focus on the text, use of strategies, comprehension and reading performance. Participants evaluated the multimedia e-book features of discussion board, videos, glossing and illustrations based on their effectiveness. Both advantages and disadvantage of the e-book environment are addressed and compared to the traditional face-to-face classroom. The study concludes with pedagogical implications for EFL instructors, learners, and future researchers, and also provides limitations and recommended future research recommendations.

Abstract The aim of this study is to find out teachers’ views on what is important to promote for students’ reading comprehensions. The study is based on what experienced teachers in grades 1-3 perceive as successful and what they choose to focus on in the teaching of reading comprehension. Empirical data were obtained through qualitative interviews with teachers from different municipalities in Sweden. The teachers in the study mean that reading is so much more than just reading. Reading is to understand that you understand. The result shows that experienced teachers see reading comprehension as an important part of school teaching. Teachers place great emphasis on teaching reading and reading comprehension through different reading strategies. The imortance of supportive teaching for students is central and is in line with the sociocultural perspective on learning. / Sammanfattning Syftet med den här studien är att ta reda på lärares syn på vad som är viktigt att främja för elevers läsförståelse. Studien utgår från vad erfarna lärare i årskurs 1-3 uppfattar som framgångsrikt och vad de väljer att fokusera på i undervisningen av läsförståelse. För att nå mitt syfte med studien har empiriska data inhämtats genom kvalitativa intervjuer med lärare från olika kommuner i Sverige. Lärarna i studien menar att läsa är så mycket mer än bara att läsa. Läsa är att förstå att man förstår. Resultatet visar på att erfarna lärare ser läsförståelse som en viktig del i skolans undervisning. Lärarna lägger stort fokus på undervisning i läsning och läsförståelse genom olika lässtrategier. Vikten av en stöttande undervisning för eleverna är central och går i linje med det sociokulturella perspektivet på lärande.

Studiens syfte är att få en djupare förståelse för hur svensklärare ställer sig till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och synliggöra lärarnas självförståelse i arbetssättet. Studien består av fyra intervjuer med svensklärare på mellanstadiet i Mellansverige som arbetar som ämneslärare. Studien visar att lärarna har en positiv inställning till språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i svenskundervisningen och anser således att de har en vital roll i eleverna språkliga utveckling. Dock framgår det i resultatet att det skiljer sig åt mellan lärarna och hur de praktiserar arbetssättet beroende på vilka erfarenheter de har och vilken skola de arbetar på. Ett visst motstånd finns där man kan notera en tendens på att den konservativa ämnestraditionen finns kvar utifrån att lärare har svårt att samarbeta och släppa in andra lärare i den egna undervisningen. Vidare visar resultatet att samtliga lärare på ett eller annat sätt arbetar med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i svenskundervisningen. Utifrån lärarnas utlåtanden är det tydligt att de är influerade av Vygotskijs sociokulturella perspektiv och Hallidays systemiska funktionella grammatik. Skillnaderna mellan lärarna är stora och det är enbart två lärare som är medvetna i teorierna och arbetsmodellerna medan de övriga två är omedvetna om dem. Detta synliggörande, som också är en förspråkligande, kan i bästa fall höja lärares professionella medvetenhet och bidra till att möjliggöra kollegiala samtal om hur språk- och kunskapsutvecklande undervisning kan utvecklas. / The purpose of the study is to gain a deeper understanding of how Swedish teachers approach language and knowledge-developing working methods and to make the teachers self-understanding visible in the working method. The study consists of four interviews with Swedish teachers in middle school in Central Sweden. The study shows that teachers have a positive attitude towards language and knowledge development working methods in Swedish teaching and believe that they have a vital role in student language development. However, the results show that there are differences between the teachers and how they practice the working method depending on what experiences they have and which school they work at. There is some resistance where we can see a tendency for the conservative subject tradition to remain based on the fact that teachers have difficulty cooperating and letting other teachers into their own teaching. Furthermore, the results show that all teachers in one way or another work with language and knowledge development methods in Swedish teaching. From the teacher statements, it is clear that they are influenced by Vygotsky's socio-cultural perspective and Halliday's systemic functional grammar. The differences between the teachers are large and only two teachers are aware of the theories and working models, while the other two are unaware of them. This visibility, which is also advocacy, can at best raise teachers’ professional awareness and help to enable collegial conversations about how language and knowledge development teaching can be developed.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare från olika skolor arbetar med faktatexter i skolan utifrån ett teoretiskt ramverk som grundar sig i det sociokulturella perspektivet i kombination med Gibbons fyrfältsmodell bestående av olika zoner av lärande där den ultimata zonen för lärande är utvecklingszonen där eleverna får mycket stöttning i kombination med hög kognitiv utmaning. Genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare verksamma i årskurserna 4 - 6 kunde studiens data samlas in och datan analyserades sedan utefter frågeställningarna som handlar om hur elever stöttas och utmanas i läsandet av faktatexter. Resultatet visade att lärarna stöttar eleverna på många olika vis, bland annat genom att välja texter kopplade till kontextuella sammanhang samt genom att ha gemensamma läsningar och genomgångar av texter. De utmanar elever på olika sätt, bland annat genom att välja en lite svårare text för att säkerställa att alla elever tar sig igenom en lärandezon. En slutsats är dock att mer fokus läggs på stöttning än på utmaning. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning som visat hur elever får stöttning för att bygga upp de olika lässtrategier som behövs för att läsa och förstå en text, men också att det tycks finnas mindre kunskap om hur utmaningen ska gå till. Studiens didaktiska implikationer är att mer fokus bör läggas på hur elever kan utmanas i läsning av faktatexter för att säkerställa att alla elever hamnar i en lärandezon.

No description available.

The aim of this study is to clarify and concretize how teachers in grades 4-6 work with reading comprehension and how they motivate students to read. This study also aims to review teaching material that teachers use when working with reading comprehension. This study contains a qualitative group interview with teachers within the Swedish subject grading 4-6, as well as an analysis of the study material. The Material consists of the fictional book Brorsan är kung and the teacher´s guide. In the analysis, the content is reviewed and connected to motivation, the possibility to develop reading comprehension and the degree of difficulty of the book. The result of the interview shows that the choice of book from an interest standpoint is essential when motivating the students to read. Furthermore, it also shows that the interview teachers work in different ways when it comes to reading and that they utilize different strategies in order to increase the students reading comprehension. This study is closely connected to the pragmatic perspective when it comes to reading books that are close to the students' reality and interests. Also, the study is in line with the sociocultural perspective which indicates that learning comes from interaction with the environment.

In an inner-city elementary school, students continue to lag in reading proficiency, and implementation of research-based, district-mandated teaching strategies is not well understood. The purpose of this case study was to explore teachers' perceptions of mandated, read-aloud expository text strategies in K-2 classrooms. The conceptual framework was Vygotsky's social constructivism model of learning, which envisions students learning by interacting with teachers and peers, in this case, using read-aloud strategies, until they become autonomous, expository readers. The research questions focused on benefits and challenges of the implementation of read-aloud expository text by K-2 teachers who were given a 5-year mandate by the school to use strategies of scaffolding, graphic organizers, think-alouds, and text talk. Data were gathered from 5 teachers who volunteered to participate and were trained in the strategies. Data collection included individual interviews, collaborating interviews, reflective journals, and field notes. Open coding and thematic analysis identified 6 themes of teacher perceptions, including benefits, situational strategies, and explanations for use, challenges, support, and implementation. Throughout the data collection process, teachers suggested the use of Text Talk Kit materials. These kits, in use by other districts, may be beneficial to all teachers and may lead to social change by allowing teachers to access materials to better instruct all struggling readers, a benefit across all curricular areas and for all students.

Att elever kan läsa och förstå innehåll i texter är avgörande för att elever ska vara en del av samhället. I skolan och i vardagen möts elever av olika texttyper vilket medför att det ställs krav på elever att kunna läsa och förstå texter. Det ställs därför krav på lärare att ge elever strategier att använda sig av vid sitt läsande och vid arbete med olika texter för att bidra till att elever utvecklar läsförståelse. Syftet med föreliggande studie är att bidra med ökad kunskap om lärares beskrivningar om hur de hjälper elever att utveckla sin läsförståelse. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för studien då läsförståelseutveckling kan förklaras genom att mening skapas i en social kontext. Den metod som studien grundas på är kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem legitimerade lärare som arbetar i årskurs 4-6. Studiens resultat visar att olika strategier för att elever ska utveckla sin ordförståelse utgör en central del i lärarnas läsförståelseundervisning. Att tillsammans samtala om texter på olika sätt är även ett vanligt förekommande element i lärarnas undervisning. Lärarna beskriver att de på olika sätt arbetar med att elever ska utveckla en förmåga att kunna läsa och att svara på frågor som finns mellan och bortom raderna för att utveckla en djupare förståelse för texters innehåll. Lässtrategierna som ingår i undervisningsmodellen Reciprocal Teaching beskrivs av några lärare som en del av läsundervisningen och dessa lässtrategier är: att förutspå, att reda ut oklarheter, att ställa frågor på texten och att sammanfatta. Samtliga lärare arbetar på olika sätt för att tydliggöra för eleverna att ta sig an en text och detta görs genom modellering, att lärarna påminner eleverna om sin lässtrategianvändning, att få en översikt över texter och att ge elever en förförståelse för texters innehåll och struktur. Resultatet visar även att elever får arbeta tillsammans i arbetet med lässtrategier och läsförståelse för att stötta och hjälpa varandra, vilket kopplas till det sociokulturella perspektivet. Slutligen visar studiens resultat att de lässtrategier som är effektiva för elevers läsförståelseutveckling är en kombination av flera. Att läsa mellan raderna, att göra förutsägelser, att läsa om och att ta reda på svåra ord är de lässtrategier som av lärarna beskrivs som effektiva för elevers läsförståelseutveckling. Slutsatsen med föreliggande studie är att lärare i årskurs 4-6 på olika sätt undervisar om lässtrategier för att bidra till elevers läsförståelseutveckling och att lässtrategier utgör en central del i lärares svenskundervisning. / That students can read and understand the contents of texts is critical for students to be a part of the society. In school and in everyday life, students encounter different text types, which means that students are required to be able to read and understand texts. As a result, teachers are required to provide students with strategies to use when reading and when working with different texts to help students develop their reading comprehension. The purpose of this study is to contribute to increased knowledge about teachers' descriptions of how they help students develop their reading comprehension. The sociocultural perspective forms the basis of the study as reading comprehension development can be explained by the creation of meaning in a social context. The qualitative study is based on semi-structed interviews with five licensed teachers who work in grades 4-6. The result of the study shows that different strategies for students to develop their vocabulary comprehension form a central part of the teachers' teaching of reading comprehension. Discussing texts together in different ways is also a common element in teachers' teaching. The teachers describe that they work in different ways with students to develop an ability to be able to read and to answer questions that are between and beyond the lines, to develop a deeper understanding of the content of texts. The reading strategies included in the teaching model Reciprocal Teaching are described by some teachers as part of reading teaching and these reading strategies are: predicting, clarifying ambiguities, asking questions about the text and summarizing. All teachers work in different ways to make it clear for the students to deal with a text and this is done through modeling. The teachers remind the students of their reading strategy use, to get an overview of texts and to give students a pre-understanding of the content and structure of texts. The result also shows that students can work together using reading strategies and reading comprehension to support and help each other, which is linked to the sociocultural perspective. Finally, the result of the study shows that the reading strategies that are effective for students' reading comprehension development are a combination of several. Reading between the lines, making predictions, re-reading and figuring out difficult words are the reading strategies described by the teachers as effective for students' reading comprehension development. The conclusion of the present study is that teachers in grades 4-6 teach reading strategies in different ways to contribute to students' reading comprehension development and that reading strategies form a central part of the teachers' teaching of Swedish.