Studien handlar om reciprocitet i parförhållanden. Den teoretiska grunden hämtas från anknytningsteorin, equity-teorin och sociala utbytesteorin. Studiens syfte är att undersöka hur reciprocitet hänger samman med ovillkorlig självacceptans och relationsrelaterad ångest samt hur ovillkorlig självacceptans och relationsrelaterad ångest korrelerar sinsemellan. Deltagarna (n = 97), 15 män och 82 kvinnor, rekryterades via Internet, där de fick besvara en enkät, sammansatt av tre skalor som mätte konstrukten: reciprocitet, relationsrelaterad ångest samt ovillkorlig självacceptans. Korrelationsanalyser visar en positiv korrelation mellan relationsrelaterad ångest och underläge i utbytet i parförhållanden samt en negativ korrelation mellan relationsrelaterad ångest och ovillkorlig självacceptans. Ovillkorlig självacceptans korrelerar mot förväntningar inte med reciprocitet. Istället finns en tendens till att ovillkorlig självacceptans hänger samman med underläge i utbytet i parförhållanden. Studiens resultat visar att det finns ett samband mellan relationsrelaterad ångest, ovillkorlig självacceptans och individens upplevelse av ifall utbytet i parrelationen är reciprokt eller inte.

No description available.

Den aktuella studien syftade till att öka förståelsen för den betydande roll känslor har i servicemöten. En experimentell design användes där deltagare randomiserades till en av två scenariobeskrivningar, där en variabel var manipulerad. Två olika ansiktsuttryck, ett leende eller ett neutralt, användes som stimuli för att undersöka dess inverkan på kunderna. Resultaten visade att en leende servicearbetare påverkade kundernas känslor positivt, samt ökade både nöjdheten och reciprociteten jämfört med en servicearbetare med neutralt ansiktsuttryck. Dessutom utvärderade kunderna den leende servicearbetarens personliga egenskaper mer positivt jämfört med servicearbetaren med neutralt ansiktsuttryck. Resultaten bekräftar många föregående studiers resultat på området. Resultaten belyser även en viktig bit som tidigare forskning missat, nämligen utvärderingen av servicearbetarens personkaraktäristiska och dess inverkan i servicemötet.Därigenom markerar studien ett behov av utökad kunskap inom området. Slutsatsen är att ett leende påverkar kunder positivt ur många aspekter. En ökad förståelse och kunskap för området kan i ett längre perspektiv ge en praktisk nytta för många parter; för serviceföretagen, men även för servicearbetare och kunder. / The present study aimed to extend the understanding of the important role that feelings have in service encounters. An experimental design was used where participants were randomly allocated to one of two text-based  scenarios. Two different facial expressions were used in an experiment to investigate their influence on customers. The results showed that a smiling service worker affected the customers’ feelings positive, and increased the customers’ satisfaction as well as their reciprocity, compared to a service worker with a neutral facial expression. Furthermore, the customers evaluated the smiling service workers personal qualities more positive compared to the service worker with a neutral facial expression. The results confirm many earlier studies results in the same research area. The results also highlight an important part that earlier research have missed, namely the personal evaluation of the service worker and its influence in the service encounter. Thereby, this study marks a need of extended knowledge in the area. The conclusion is that a smile affects customers positively in many aspects. An increased understanding and knowledge can give a practical use for many parts; for service companies but also for service workers and customers.

Butikslojalitet är viktigt för butiken då lojala kunder kan gynna dem utifrån marknadsföring och lönsamhetsperspektiv. Säljteknik, i vårt fall reciprocitet, är också viktig för butiken då det är ett sätt att påverka konsumenten i deras köpprocess genom att utföra tjänster eller ge gåvor till konsumenten för att skapa en känsla av att stå i skuld. Syftet med rapporten är att undersöka hur reciprocitet kan användas för att påverka konsumenten till att skifta lojalitet till en annan butik eller förstärka lojaliteten till butiken. För att uppfylla syftet har vi svarat på vår frågeställning. Frågeställningen är hur säljtekniken reciprocitet påverkar konsumenters butikslojalitet när det kommer till köp av kläder. Vi använde oss av en kvalitativ metod, där undersökningen var i intervjuform med sex olika representanter i åldersgruppen 20-30 år. Intervjun utformades i syftet att få reda på hur respondenternas butikslojalitet påverkades av reciprocitet och om lojaliteten kunde förstärkas av reciprocitet. Av vår empiri och teori kunde vi komma fram till slutsatsen att reciprocitet påverkar kunders lojalitet och framförallt principerna om perceptuell kontrast och backa efter avslag. / Store loyalty is important for the stores as they can benefit from the loyal customers when it comes to marketing and profitability. Sales techniques are also important to the store as they are a way of influencing consumers in their buying process by providing services or giving the consumer gifts to create a feeling of guilt. The purpose of the report is to investigate how reciprocity can affect the consumer to switch their loyalty to a different store or enhance the loyalty to the store. To fulfill this purpose, we have answered our question. The question is how the sales technique reciprocity affect the consumers store loyalty when it comes to buying clothes. A qualitative method was used, where the survey consisted in interviews with six different representatives in the age group 20-30 years. The interview was designed to find out how respondents store loyalty was affected by reciprocity and if loyalty could be enhanced by reciprocity. From our empirical and theory, we could conclude that reciprocity affects customer loyalty and especially the principles of perceptual contrast and door in the face.

My aim with this study was to examine The Body Shop´s presentation of itself on its Web site, more specifik: how the brand communicates and what kind of stories there is. My conclusion is that the brand communicates through storytelling and with a focus on "good" aspects. This is done by pointing out the differences between "We and Them" and by promoting justice - and environmental issues. Fears change with changes in society, and the consumer is offered to moderate anxiety by consuming the "right" product; a kind of identity formation through consumption which is a part of The Body Shop´s marketing.

Idag finns en oro för att människor som spelar och pratar med andra online är ensamma och att det hämmar deras sociala liv. För att utforska detta undersöker denna studie hur de människor själv ser på den tid de spenderar online och de människor de möter där. Hur gemenskap skapas online på kommunikationsplattformen Discord och vilken roll den gemenskapen spelar i medlemmarnas sociala liv. De teoretiska verktygen som används för att besvara detta är Andersons imagined communities (2016) samt Faraj och Johnssons teorier om reciprocitet online (2011). Empirin samlades in genom etnografiska metoder som netnografi, deltagande observation och semistrukturerade intervjuer med medlemmar i en Discordserver. Resultaten visar att gemenskaper online möjliggörs och skapas genom medlemmars reciprocitet och skapande av sociala band, teknikens utveckling och aktiva medlemmar somhåller samman gruppen.

I takt med att allt fler personer som är kristna ifrån Mellanöstern har sökt sig till S:ta Ragnhilds kyrka i Södertälje, har ett oväntat dilemma uppstått för samfundet Svenska kyrkan lokalt. Många besökare har efterfrågat fromhetsuttryck som är vanliga i den kyrkotradition de kommer ifrån, till exempel i form av en skulptur föreställande Jesus, en vigvattenskål och krukväxter. Att korsteckna sig med välsignat vatten, att vidröra, omfamna och kyssa Jesus-skulpturen visar ett sätt att utöva sin tro, som också kan fungera som brobyggande mellan olika kulturer och kyrkotraditioner. Detta väcker frågor om identitet och maktstrukturer i kyrkorummet. Många kristna ifrån Mellanöstern lämnar krukväxter i gåva till kyrkorummet, de placeras på golvet i närheten av en ljusbärare. Ljusbärare är ett vanligt fromhetsuttryck i kyrkorum som är tillhöriga samfundet Svenska kyrkan. I S:ta Ragnhilds kyrkorum är ljusbäraren utformad som ett träd med nakna grenar. Det är skänkt av ett lokalt ordenssällskap, designat av en lokal silversmed och tillverkat i en lokal smedja. Det har en lokal prägel, och en tydlig lokal avsändare, i form av en plakett med ordenssällskapets namn på monterat på ljusträdet.  Men den lokala kontexten i Södertälje har över tid förändrats. När arbetslaget i S:ta Ragnhilds kyrkorum i samråd med församlingsherden organiserar gudstjänster med textläsning på arabiska, som är modersmål för många i den gudstjänstfirande församlingen, har detta ibland tolkats som ett utmanande inslag. Att få höra Ordet på sitt modersmål, en luthersk idé och därmed en del av Svenska kyrkans identitet, har blivit upplyftande för många gudstjänstbesökare men provocerande för andra. Nu har arbetslaget i S:ta Ragnhilds kyrkorum att förhålla sig till dessa reaktioner. Utmaningen är att få samfundet Svenska kyrkans identitet att manifesteras i kyrkorumet S:ta Ragnhild på ett sådant sätt att den gudstjänstfirande församlingen, som består av kristna med rötter i flera olika kyrkotraditioner, känner sig hemma och välkomna där. Frågan är vilka fromhetsuttryck som där kan rymmas utan att Svenska kyrkans identitet på ett lokalt plan blir otydlig. Ett sätt att lösa detta på har varit att noga överväga vad som kan placeras i kyrkorummet, samt att föra dialog med gåvogivare. Sammantaget visar uppsatsen att S:ta Ragnhilds kyrkorum åskådliggör Svenska kyrkans identitet på ett lokalt plan genom att vara ett kyrkorum som genom sina fromhetsuttryck karaktäriseras av såväl ekumenik som mission och på så sätt är ett kyrkorum som är öppet för alla.

Reciprocitet handlar om ett ömsesidigt utbytesmönster i ett givande och tagande mellan två aktörer. Reciprocitet har använts för att förklara sociala sammanhang mellan individer, men har inte undersökts i relation mellan arbetsliv och hälsa. Syftet med denna studie blev därför att undersöka reciprocitet i relation till hälsa, med utgångspunkt i stöd från kollegor och stöd från närmaste chef. Undersökningens design baseras på en kvantitativ metod utifrån färdiginsamlade mikrodata från Eurofounds undersökning om arbetsvillkor (EuropeanWorking Conditions Survey, EWCS) där endast Sverige undersöks. Resultatet visar på att ju högre grad av reciprocitet individens känner i arbetslivet, desto bättre hälsa har denna. Reciprocitet visades ha självständig påverkan på individens hälsa i arbetslivet oberoende av stöd från verken kollegor eller chef, krav, kontroll, klasstillhörighet, kön osv. Resultaten visar därför på att reciprocitet spelar roll för individens hälsa i arbetslivssituationer och bör således forskas mer kring i kommande forskning.

<p>Mellan år 1984-2000 ökade andelen aktieägare bland Sveriges befolkning markant, från 29 till 80 %, för att mellan år 2000 och 2008 ligga stabilt runt 80 %. Då allt fler får sin inkomst från kapital och inte endast från arbete borde detta leda till nya normativa föreställningar kring välfärdsstatens utformning och finansiering. Studien jämför kvantitativa studier kring utbredningen av aktieägandet och attityder till välfärdsstatens institutioner och premisser mellan åren 1984-2008. Med aktieägande avses en inkluderande definition av både direkt ägande av enskilda aktieposter samt innehav av fondandelar, såsom pensionsfonder. Studiens primära hypotes är att ökat aktieägande leder till mer negativa attityder till välfärdsstaten. Därtill antas fusket inom välfärdssektorerna öka samt misstänksamheten om fusk tillta medan klasskillnader inom åsikter rörande välfärdsstaten förväntas minska. Centrala teoretiska utgångspunkter är reciprocitet, moralisk ekonomi, historisk institutionalism och spårberoende. Det alltmer utbredda aktieägande liknas vid processer i riktning mot ett massinvesteringssamhälle där vardagen tenderar att finansialiseras alltmer. Studiens resultat ger inget stöd för hypoteserna. Stödet för välfärdsstaten verkar inte ha förändrats nämnvärt under undersökningsperioden. Inte heller verkar klasskillnaderna i åsikter kring välfärdsstaten, fusket inom välfärdssektorerna samt misstänksamheten om fuskets utbreddhet ha förändrats nämnvärt. Dessa resultat beror troligen på flera orsaker. Bland annat tenderar aktieägandet att vara mycket ojämnt fördelat bland Sveriges befolkning.</p> / <p>Between the years 1984-2000 it became increasingly common to own stocks in Sweden. Among the whole population stock ownership increased from 29 to 80 % until year 2000, and was thereafter around 80 % until present day, 2008. As more people receive disposable income not only from labour, but also from capital, their attitudes regarding how the welfare state should be financed and organized, should change. Stock ownership here includes both traditional private stocks and also savings in stock funds. The paper’s main hypothesis is that increased stock ownership will have a negative impact on attitudes towards the welfare state. Also cheating in the welfare sectors and the suspicion about others cheating is believed to increase while class differences concerning attitudes towards the welfare state are believed to diminish. Central theoretical themes are reciprocity, moral economy, historical institutionalism and path dependency. The increased stock ownership is described as a process in the direction towards a mass investment society, where everyday life tends to become financialized to a growing extent. The results show no support for the hypotheses. Attitudes and opinions concerning the welfare state seem to be stable during the whole time period. Neither seems there to be any significant sign of diminishing class differences regarding attitudes towards the welfare state, nor any growing suspicion concerning cheating within the welfare sectors nor any actual growth of cheating. These results might depend on a number of reasons. For one, stock ownership seems to a large extent be unequally distributed among the population of Sweden.</p>

Mellan år 1984-2000 ökade andelen aktieägare bland Sveriges befolkning markant, från 29 till 80 %, för att mellan år 2000 och 2008 ligga stabilt runt 80 %. Då allt fler får sin inkomst från kapital och inte endast från arbete borde detta leda till nya normativa föreställningar kring välfärdsstatens utformning och finansiering. Studien jämför kvantitativa studier kring utbredningen av aktieägandet och attityder till välfärdsstatens institutioner och premisser mellan åren 1984-2008. Med aktieägande avses en inkluderande definition av både direkt ägande av enskilda aktieposter samt innehav av fondandelar, såsom pensionsfonder. Studiens primära hypotes är att ökat aktieägande leder till mer negativa attityder till välfärdsstaten. Därtill antas fusket inom välfärdssektorerna öka samt misstänksamheten om fusk tillta medan klasskillnader inom åsikter rörande välfärdsstaten förväntas minska. Centrala teoretiska utgångspunkter är reciprocitet, moralisk ekonomi, historisk institutionalism och spårberoende. Det alltmer utbredda aktieägande liknas vid processer i riktning mot ett massinvesteringssamhälle där vardagen tenderar att finansialiseras alltmer. Studiens resultat ger inget stöd för hypoteserna. Stödet för välfärdsstaten verkar inte ha förändrats nämnvärt under undersökningsperioden. Inte heller verkar klasskillnaderna i åsikter kring välfärdsstaten, fusket inom välfärdssektorerna samt misstänksamheten om fuskets utbreddhet ha förändrats nämnvärt. Dessa resultat beror troligen på flera orsaker. Bland annat tenderar aktieägandet att vara mycket ojämnt fördelat bland Sveriges befolkning. / Between the years 1984-2000 it became increasingly common to own stocks in Sweden. Among the whole population stock ownership increased from 29 to 80 % until year 2000, and was thereafter around 80 % until present day, 2008. As more people receive disposable income not only from labour, but also from capital, their attitudes regarding how the welfare state should be financed and organized, should change. Stock ownership here includes both traditional private stocks and also savings in stock funds. The paper’s main hypothesis is that increased stock ownership will have a negative impact on attitudes towards the welfare state. Also cheating in the welfare sectors and the suspicion about others cheating is believed to increase while class differences concerning attitudes towards the welfare state are believed to diminish. Central theoretical themes are reciprocity, moral economy, historical institutionalism and path dependency. The increased stock ownership is described as a process in the direction towards a mass investment society, where everyday life tends to become financialized to a growing extent. The results show no support for the hypotheses. Attitudes and opinions concerning the welfare state seem to be stable during the whole time period. Neither seems there to be any significant sign of diminishing class differences regarding attitudes towards the welfare state, nor any growing suspicion concerning cheating within the welfare sectors nor any actual growth of cheating. These results might depend on a number of reasons. For one, stock ownership seems to a large extent be unequally distributed among the population of Sweden.