Detta examensarbete undersöker hur lärare i år 4 arbetar med skönlitteratur och boksamtal i sin undervisning. I studien har Chambers modell och forskning kring skönlitteraturens roll i undervisningen samt samarbetet mellan skola och folkbibliotek undersökts. Lärare och bibliotekarier har intervjuats och dessa intervjuer har legat till grund för studiens resultat. Studien visar att lärares egna engagemang, kunskap och intresse är avgörande för hur man på ett framgångsrikt sätt kan arbeta med skönlitteratur för att nå delar av målen i svenska. Det framkommer också att reflekterande läsning bidrar till att utveckla elevernas språk och ordförråd. I vår studie framkommer det av tidigare forskning och resultaten från intervjuerna att ett bättre samarbete mellan skola och folkbibliotek skulle vara önskvärt. För att få ett bättre samarbete mellan skola och folkbibliotek behövs det ske förändringar på politisk nivå.

I förskolans verksamhet förknippas ofta barns motstånd av förskollärare som någonting negativt och jobbigt. Motståndet kan å andra sidan ses som en förutsättning för barns möjligheter att göra sin röst hörd. Studiens syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar och erfarenheter om barns motstånd i förskolan. De frågeställningar som väglett studien är vilka uppfattningar av barns motstånd skildras i förskollärares berättelser samt vilka erfarenheter blir synliga i förskollärares berättelser om barns motstånd. För att besvara syftet och frågeställningarna har det genomförts semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Analysen inspireras av Foucaults tankar kring begreppen makt och motstånd. I studiens resultat skildras förskollärares uppfattningar av barns motstånd som en högljudd protest. Genom förskollärarnas erfarenheter blir det däremot tydligt att uppfattningarna kring motståndet kan förändras genom reflektion kring vad motståndet innebär. Resultatet visar således att förskollärares uppfattningar och erfarenheter av barns motstånd påverkas av hur motståndet tas tillvara på av förskollärare och hur de reflekterar kring det.

Sammanfattning/AbstractMillbäck, Susanna (2019). Låt oss tala om de ”svåra” eleverna – en studie om möjligheter att göra skolan tillgänglig för alla elever ur ett lärarperspektiv. (Let’s talk about the ”challenging” pupils – a study about abilities to make school available to all pupils from a teacher perspective). Specialpedagogprogrammet, 90 hp. Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet.Förväntat kunskapsbidragFörväntat kunskapsbidrag är att öka förståelsen om varför det är så svårt att gå från tanke till handling, om vad som krävs för att lärare ska kunna tänka ”utanför boxen” och hitta fungerande lösningar för att göra skolan tillgänglig för alla elever, även de ”svåra”.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att bidra med en fördjupad förståelse för vad det är som gör inkludering så svårt och vad lärare behöver för stöd för att kunna skapa ett inkluderande klassrum och tillgänglig undervisning. Undersökningen utgår från följande frågeställningar:•Hur ser några lärare själva på möjligheter och svårigheter med att inkludera alla elever i undervisningen? •Vilken kompetens för att anpassa undervisningen och skapa tillgängliga lärmiljöer har de och vad saknar de?•På vilka olika sätt behöver lärare stöd i detta arbete?TeoriDe teorier som ligger till grund för analysen är centrala delar inom sociokulturell teori, specialpedagogiska perspektiv, KASAM känsla av sammanhang och UDL universell design för lärande.MetodDatainsamlingen i denna småskaliga studie har skett genom kvalitativa intervjuer med fenomenologisk ansats. Tre verksamma grundskollärare på en innerstadsskola i en av Sveriges större städer har intervjuats. Empirin har sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys och mynnat ut i teman som sedan har underordnats teman utifrån studiens frågeställningar.ResultatLärarna i den här studien ser i enlighet med flera andra forskningsresultat att relationen med eleven har en nyckelroll om man ska lyckas med inkludering. Med tanke på att den vetskapen är så utbredd och att det ligger i pedagogyrket att skapa relationer är det närmast en paradox att vi inte lyckas bättre med att inkludera utmanande elever. Lärarna i studien tycker att bristande resurser i form av personal, lokaler och material har en avgörande betydelse. Men det blir även tydligt att det är svårt att omsätta teori i praktik, att relationsbyggande och interventioner till stor del sker på känsla och bygger på personligt engagemang, men inte lika mycket på medvetna strategier. En slutsats är att fortbildning behöver följas upp av kollegiala reflekterande samtal och handledning.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogen har en viktig roll i handledning och konsultation. Inte minst för att stödja pedagoger i skiftet mellan kategoriskt och relationellt perspektiv, där specialpedagogen kan vara den som utmanar i vardagen. Specialpedagogen kan även med sin kompetens hjälpa pedagoger att koppla ihop interventioner med hur dessa faktiskt stöttar eleven i dennes svårigheter, för att pedagoger på ett mer medvetet sätt ska kunna planera dessa redan från början.

Redan i den första läroplanen för gymnasiet på 1970-talet fanns kritiskt tänkande med som ett centralt mål. Idag ställs hårdare krav på människors förmåga att kunna tänka kritiskt, men lärare har svårt att lära ut kritiskt tänkande och elever har ofta svårt att ta till sig förmågan. Trots att det fortsatt är en viktig del av läroplanen är forskningen i ämnet kritiskt tänkande bristfällig. Denna uppsats syftar därför till att undersöka hur läromedel i samhällskunskap avsedda för gymnasiet förhåller sig till kritiskt tänkande hos gymnasieelever. Undersökningen baseras på en läromedelsanalys av två läromedel som används på gymnasiet där uppgifterna analyseras. Undersökningens fokus är att utreda hur uppgifterna stimulerar kritiskt tänkande och inte hur det manifesteras i klassrummet i övrigt. Uppsatsen kan därför enbart svara på hur uppgifterna i sig uppmuntrar till kritiskt tänkande.  För att genomföra studien används kvantitativ- och kvalitativ innehållsanalys. Angela Bermudez (2014) fyra verktyg för att granska kritiskt tänkande, har legat till grund för analysen. Resultatet visade att båda läromedlen är utformade för att stärka elevernas kritiska tänkande men på olika sätt. De delar av kritiskt tänkande som återspeglades mest är problemformulerande och minst återkommande är reflekterande skepsis. För samhällskunskapsundervisningen innebär detta att det finns större möjligheter för utveckling av förmågor som identifieras som problemformulerande än vad det finns för reflekterande skepsis. Däremellan återfinns alla delar av flerperspektivet förutom kontextualisering samt systemtänkande vilket i sin tur innebär att eleverna får möjlighet till att träna på dessa delar av kritiskt tänkande. De aspekter av kritiskt tänkande som inte återkommer i samma utsträckning kan därmed behöva kompletteras i undervisningen.

Ordet formspråk återkommer i flera kursplaner i det estetiska programmet med inriktning dans. Men inom modern release-baserad golvteknik, som undervisas på flera gymnasieskolor i Sverige, finns det mycket lite forskning om vad detta kan innebära.  Syftet med denna studie är därför att analysera likheter i rörelser som undervisas på golvnivå inom stilen releaseteknik för att diskutera vad begreppet grundläggande formspråk inom modern release-baserad golvteknik kan innebära.        Metoden som används är videoobservation och kvalitativ innehållsanalys. Fyra filmer från användarplattformen YouTube analyseras. Vid analysen tillämpas en modell inspirerad av Labans rörelseanalys. Teoretiska perspektiv som tyst kunskapande, kunskap i handling och reflekterande praktik används för att ytterligare förstå empirin. Resultatet visar 30 rörelselikheter uppdelade i tre teman och sju kategorier som kan användas både som en checklista för rörelser att lära ut i klassrummet och som ett ramverk för utforskande av dynamiska kvaliteter. Exempel på olika sätt att förmedla rörelselikheterna ges, underbyggda av tidigare forskning.   Slutligen diskuteras resultaten utifrån synen på dans som tyst kunskap och vad bristen på ett gemensamt språk kan innebära. Samt vikten av att förstå begreppet formspråk både som en estetik och ett utforskande hos eleverna.

Begreppet tyst kunskap är centralt i uppsatsen och utgår från Polanyis förståelse att vi kan veta mer än vi kan säga. Syftet med uppsatsen är att utforska begreppet tyst kunskap med utgångspunkt i Polanyis teori om tyst kunskap. I relation till socialt arbete är det värdefullt att få syn på och fördjupa förståelsen för tyst kunskap. Med hänsyn till transparens i professionens kunskapsutövande är det särskilt viktigt att vara medveten om hur tyst kunskap kan yttra sig i yrkesutövandet och inverka på det sociala arbetet. Studiens övergripande forskningsfråga är på vilka sätt det går att förstå innebörden av ett begrepp som tyst kunskap och dess implikationer för kunskapsutövande i socialt arbete. I uppsatsen som har formen av en filosofisk studie, utforskar jag olika tänkares tankar och teorier om tyst kunskap utifrån min tes att tyst kunskap existerar och att det är viktigt att förstå och vara medveten om hur förståelsen av tyst kunskap påverkar det sociala arbetet som kunskapsfält. Bengt Molander, Bertil Rolf och Donald A. Schön är några av de tänkare som förekommer i arbetet.  Uppsatsens slutsatser visar att vi sannolikt inte kan sätta ord på all den kunskap vi använder oss av i socialt arbete. Tyst kunskap beskrivs som nära förbunden med våra sinnen och färdigheter och kan därför vara svår att beskriva med ord. Det kan handla om undermedveten kunskap, eller kunskap som inte fullt ut ryms i språket eller vårt logiska tänkande. Följaktligen kan Polanyis konstaterande att vi kan mer än vi kan säga betraktas som en förutsättning för att förstå socionomens kunskapsutövande.  Uppsatsen indikerar att det behövs en transparent levande dialog om kunskapsutövande för att dra nytta av tyst kunskap i socialt arbete. Tyst kunskap förutsätter därför ett engagemang, ansvar och vilja som håller kunskapen livskraftig. I uppsatsen förs ett resonemang som mynnar ut i vikten av att låta personliga erfarenheter och handlingar få stå i rampljuset för att, med stöd av teoretiska perspektiv, synliggöra olika aspekter av tyst kunskap och dess betydelse för professionellt socialt arbete. Hur tyst tyst kunskap behöver vara och hur nära vi kan komma en förståelse för den tysta kunskapens innebörd för kunskapsutövande i socialt arbete, beror sannolikt på de arbetssätt och metoder vi använder oss av. / The main aim of this thesis is to explore the impact of tacit knowledge in everyday life of professional social workers. The findings of this philosophical study is that it is necessary to understand the impact of tacit knowledge, in order to understand the very heart of social work practice and the ways of the reflective practitioner. Theories of philosophers like Michael Polanyi and Donald A. Schön are at focus in the study.

Det uppfattas idag som en självklarhet att fortsätta lära och utvecklas genom hela livet. Årligen spenderas stora summor på ledarutveckling, vilket har väckt ett intresse att undersöka denna form av utbildningsaktiviteter. Denna studie syftar till att undersöka vad som kan ligga till grund för valet att delta i ledarutvecklingsaktiviteter utifrån en fallstudie hos Stelena, samt hur deltagarna uppfattar att dessa aktiviteter bidrar till lärande och praktisk användbarhet. Fyra frågeställningar formulerades; Vilka motiv framkommer för deltagande i dessa aktiviteter? På vilket sätt uppfattar deltagarna att kompetenser och verktyg genereras i aktiviteterna? På vilket sätt uppfattar deltagarna att ledarutvecklingsaktiviteterna influerat deltagarna och bidragit till ett lärande? Hur uppfattar deltagarna möjligheterna att kunna använda genererade kompetenser och verktyg i sitt dagliga arbete? För att få en ingång till våra frågeställningar tog vi inledningsvis del av tidigare forskning inom området ledarutveckling. För att insamla vårt empiriska material genomfördes sju intervjuer. Därefter analyserades materialet med inspiration av pragmatisk diskursanalys, samt med hjälp av utvalda teoretiska utgångspunkter; aktivitetsteorin, proximala utvecklingszonen, samt reflekterande handling. I detta analysförfarande urskildes en norm, att individers problemformuleringar i aktiviteterna kunde ses som ett dialektiskt spel mellan det individuella och kollektiva. Resultatet visar att motiv till att delta ofta grundade sig i ett behov av stöd.  Således har det visat sig att kommunikation och reflektion i ledarutvecklingsaktiviteterna tycks generera redskapen. Likväl som kommunikation ligger till grund för verktygsskapandet uppfattades kommunikativ kompetens och ett reflekterande förhållningssätt viktigt i rollen som ledare. Ledarutvecklingsaktiviteterna har vidare bidragit med redskap vilka lärt individer hantera situationer utifrån nya perspektiv. Det har framkommit hur aktiviteterna gett en ökad förståelse för betydelsen av att lära känna sig själv, medarbetares olikheter och således hur dessa lärdomar bidrar till ett mer effektivt ledarskap. Resultatet visar hur individer upplever att de haft nytta av flera av de verktyg som genererats, både för egen del och för organisationen i stort. / Present conception is that individuals are under constant development and learning during their entire life. Every year a large amount of money is spent on leadership development. There has been an increasing interest to such educational activities. The aim of this study is to examine, what the basis beyond participation can be in leader development activities, through a case-study at Stelena, and how participants perceive that the activities contributes to learning and practical use. Four questions were framed; which motives for participation in these activities appear? In which way do participants perceive that competencies and tools generates in the activities? In which way do participants perceive that the leader development activities have influenced them and contributed to learning? How do participants perceive the ability to use acquired competencies and tools in their daily work?   In order to find answers to our questions, we took part of recent science connected to leader development. Seven interviews were done in order to collect our empirical material. With inspiration from pragmatic discourse analysis and with theoretical base, the material was analysed. Our theoretical bases are activity theory, the zone of proximal development and reflective action. In the analysis work we did distinguish a norm, that problem formulations in the activities could be seen as a dialectical game between the individual and the collective.  The result shows that motives beyond participation many times were based on a need of support. It has been shown how communication and reflection in Stelena leader development activities appear to generate tools. As well as communication and reflection is underlying the creation of tools, communicative competence and a reflective approach are seen as very useful in the role of a leader. Stelena has also provided tools, which have taught individuals to manage situations from new perspectives. The study shows how the activities increased the understanding of the importance to get to know oneself, differences of co-workers and in what way such learning contributes to more effective leadership. The result shows how individuals experienced great usefulness of those tools, both for themselves and for the organisations.

Syftet med mitt arbete var att undersöka lärares upplevelser av att införa och arbeta med projektet ”Drömmen om det godas” metoder – stillhet, massage, qigong och reflekterande samtal.  Jag har gjort intervjuundersökningar för att ta reda på hur lärare som undervisar eleverna i någon eller några av dessa tekniker uppfattar sitt arbete. Jag var  intresserad av att se vad som motiverar lärare att arbeta med metoderna och på vilket sätt lärarna motiverar eleverna att delta i arbetet, samt vilka svårigheter lärarna upplever och hur dessa svårigheter löses. Jag har intervjuat 5 lärare som på olika sätt arbetar med ”Drömmen om det godas” metoder. Efter intervjuerna har jag bearbetat mina data kvalitativt för att få en djupare förståelse för respondenternas tankar. Resultatet visar att  lärarna påtalar att vi idag lever i en stressig miljö och att det för många elever är viktigt hur de ser ut och hur de beter sig. Genom att arbeta med ”Drömmen om det godas metoder” anser samtliga lärare att eleverna blir lugnare, vilket resulterar i att de har lättare för att koncentrera sig och fokusera på skolarbetet. Lärarna menar vidare att stämningen i klassen påverkas positivt. Flera av lärarna menar också att de själva påverkas positivt av träningen. Vissa elever har svårare än andra att koncentrera sig på träningen, vilket skapar svårigheter och problem. Andra problem kan vara vilka elever som ska samarbeta vid klassrumsmassagen. För att komma över svårigheter krävs motiverade och tydliga lärare som kan samtala med och lyssna på eleverna samt återskapa ett intresse hos eleverna när motivationen tryter. Resultatet visar också att det är viktigt att elever samt lärare är väl förberedda och motiverade när arbetet påbörjas.

Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka föreställningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motstånd mot skönlitterär läsning i skolan. Med utgångspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsläsning är uppsatsens ambition också att reflektera över lärarens roll, hur lärare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad lärare kan lära sig av dem. För undersökningen har fyra elever intervjuats som alla tillhör en särskild undervisningsgrupp där jag är undervisande lärare och ansvarig för svenskundervisningen. Undersökningen visar hur viktigt det är att lyssna på eleverna. När läraren lyssnar på sina elever är de också beredda på att lyssna på läraren och mer öppna för att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda. Lärarens försök att föra in texter i undervisningen som tangerar elevernas fritidstexter möter ett starkt motstånd. Eleverna skyddar den egna kulturen mot en kritisk vuxenvärld och protesterar så kraftigt i högläsningssituationerna att dessa måste avbrytas. När en dialog skapas mellan eleverna och läraren och eleverna upplever att det finns ett intresse för deras fritidstexter visar de också ett begynnande intresse för skolans texter. Genom högläsningen uppstår möjligheten till reflekterande samtal i gruppen. Resultatet av analysen visar att eleverna har en kunskap och erfarenhet av texter som ofta negligeras i skolan. Den lärare som bestämmer sig för att lyssna på sina elever har, visar min undersökning, möjlighet att lära sig mycket om de textvärldar eleverna rör sig i på sin fritid och även mycket om hur de ska kunna forma sin undervisning och erbjuda sina elever meningsfulla lärsituationer i skolan. Undersökningens värde ligger i att ge lärare underlag att utforma undervisning i svenska som möter elevernas förutsättningar.

<p><strong></strong></p><p>Syftet med mitt arbete var att undersöka lärares upplevelser av att införa och arbeta med projektet ”Drömmen om det godas” metoder – stillhet, massage, qigong och reflekterande samtal.  Jag har gjort intervjuundersökningar för att ta reda på hur lärare som undervisar eleverna i någon eller några av dessa tekniker uppfattar sitt arbete. Jag var  intresserad av att se vad som motiverar lärare att arbeta med metoderna och på vilket sätt lärarna motiverar eleverna att delta i arbetet, samt vilka svårigheter lärarna upplever och hur dessa svårigheter löses. Jag har intervjuat 5 lärare som på olika sätt arbetar med ”Drömmen om det godas” metoder. Efter intervjuerna har jag bearbetat mina data kvalitativt för att få en djupare förståelse för respondenternas tankar. Resultatet visar att  lärarna påtalar att vi idag lever i en stressig miljö och att det för många elever är viktigt hur de ser ut och hur de beter sig. Genom att arbeta med ”Drömmen om det godas metoder” anser samtliga lärare att eleverna blir lugnare, vilket resulterar i att de har lättare för att koncentrera sig och fokusera på skolarbetet. Lärarna menar vidare att stämningen i klassen påverkas positivt. Flera av lärarna menar också att de själva påverkas positivt av träningen. Vissa elever har svårare än andra att koncentrera sig på träningen, vilket skapar svårigheter och problem. Andra problem kan vara vilka elever som ska samarbeta vid klassrumsmassagen. För att komma över svårigheter krävs motiverade och tydliga lärare som kan samtala med och lyssna på eleverna samt återskapa ett intresse hos eleverna när motivationen tryter. Resultatet visar också att det är viktigt att elever samt lärare är väl förberedda och motiverade när arbetet påbörjas.</p><p> </p>