Den här artikelns syfte är att undersöka lärares uppfattningar av handledda gruppsamtal som medel i lärares professionsutveckling. Studien är kvalitativ och tar utgångspunkt teoretiskt och metodologiskt i fenomenografin. Nio lärare har intervjuats på en grundskola i Jönköpings kommun, 2011. I resultaten framkommer att frågandet har en central roll i handledningssamtalet vilket möjliggör fördjupad reflektion med perspektivvidgning som leder till ett förändrat tankesätt hos lärare. Undervisningen utvecklas och anpassas till eleverna, som en följd av handledningen. / The purpose of this article is to investigateteachers´ perceptions of supervised groups as means of teacher professionaldevelopment. The study is qualitative, basing theoretically and methodologicallyin phenomenography. Nine teachers were interviewed at an elementary school inJönköping municipality, 2011. The results show that questioning has a centralrole in the supervised discussions enabling deeper reflection with perspectivedilation leading to a changed mindset among teachers. The teaching evolves andadapts to the particular students as a result of counseling.

The aim of this study was to investigate the production of knowledge that can emerge in the use of Practice Research by Mirror method. This by finding out what it is in the practical work that leads to the production of knowledge and how knowledge production takes form. The empirical data that form the basis for this study is recorded group within the Mirror method discussions and a focus group interview with social workers who participated in the discussions. Those who have participated are social workers with experience from working with financial aid support and only real cases have been used in the discussions. The results have been analyzed according to Lipsky's theory of street-level bureaucracy and their discretion and Fook and Gardner´s theory of critical reflection. The results of the study show that evaluation and review of a difficult work using critical reflection as a tool and a reflexive approach leads to the development of the practical work.

The aim of this thesis is to study the teaching methods that provide the greatest learning effect for children in grades 6 in the subject of physics. One class was divided into three equal groups, each group was educated in a specific way. The three teaching methods that have been investigated are: film with reflection, laboratory work and traditional lecture- teaching. The research question of the study is: "Which method of three selected, causes the greatest understanding of the properties of air?”. To answer this question, the students performed a knowledge test, prior to and after the teaching sequences. The knowledge tests were compared between the groups and the result was that the film- and reflection group had learned significantly more than the other groups, in remarkably less time. This result differs from other research that shows that students get the most understanding through laboratory work in science. In general it probably requires a flexible teacher who sees each individual student and can adapt their teaching accordingly.

This essay is about the meeting of the pedagogic mission and the reality of the conditions in preschools. It is about the frustrations that I, as a pedagogue, experience when I cannot fulfill this mission. An example of this is working when understaffed. My purpose is the acknowledgment of two main areas of the curriculum: caring and learning. This essay demonstrates the diversity of the occupation and it ’s constant need of positioning. It also emphasizes the different “cross-pressures" that exists within this profession. The starting point of the essay is taken from the publication Tillsammans är vi starkare (Together we are stronger) from Pysslingen. Several situations or examples are used together to create a scenario. This investigation raises the question whether it is possible to have an uncompromised focus on what is best for children and at the same being exposed to different “cross-pressures”. Is it reasonable to claim that the culture of the preschool should be educational, safe and pleasurable for all children, every day? Finally what responsibilities do I as a pedagogue and preschool’s principal have to make it so? My method, during this writing process, has been to use reflections. I have allowed my own thoughts, meet the thoughts of others as well as theoretical perspectives. I have been inspired by Ylva Ellneby and Christina Wallskog amongst others about their thoughts and ideas about the work in preschool. Theoretical references have been made within the areas of ethics, leadership and group dynamics. Because of the nature of this profession, that conditions change rapidly, it is difficult to find a solution to what works in every situation. However I have learnt that my practical knowledge and experience is important in combination with clear leadership.

<p>Studiens syfte har varit att beskriva och tematisera två lärares reflektioner över en genomfördlektion i matematik. Som bakgrund till studien har elevtest, lärarnas intryck från sin lektionoch deras uppfattning om utveckling av verksamheten funnits. För att ta del av lärarnasreflektioner valdes kvalitativa intervjuer. Lärarna har reflekterat över hinder och möjligheterför att eleverna ska nå målen för lektionen, vilken betydelse undervisningen har och hurlärarna upptäcker elevernas förmågor och kunskaper. Intervjuerna har analyserats utifrån femteman. Hinder för lärande, möjligheter för lärande, tillskott för allas lärande, undervisningpåverkar måluppfyllelsen och uttryck för elevers lärande. Studien visar att lärarna såg bådehinder och möjligheter för att eleverna skulle nå målet med lektionen. De menade att elevernabehöver olika lång tid på sig att lära och att tiden inte alltid räckte till. Tiden räckte vanligtvisinte till för att ta reda på elevers förförståelse som man önskade. Vidare att språkförståelsenhar stor betydelse framför allt för att förstå olika begrepp. Studien har också visat att lärarnatycker att undervisningen betyder mycket för elevernas resultat men att de inte alltid ser sinegen del i vare sig elevers möjligheter eller hinder. Att arbeta laborativt anser lärarna varaviktigt för måluppfyllelsen men de upplevde svårigheter med att komma igång. Vidare harstudien visat att lärarna anser att de tar reda på elevernas kunskaper på olika sätt så somtestresultat, observation och framförallt didaktisk intuition. En slutsats jag dragit är attlärarnas reflektioner över sin undervisning är viktig och behöver uppmärksammas mer.</p>

Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser och bygger på ett holistiskt synsätt där hela människan beaktas. Målet med personcentrerad vård är att möjliggöra patienters delaktighet i vården. Personcentrerad vård möjliggörs när sjuksköterskor beaktar patienters livserfarenhet, berättelse och upplevelse av sjukdom. Syftet med studien var att beskriva personcentrerad vård ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden var en litteraturstudie där den systematiska litteratursökningen genererade 10 vetenskapliga resultatartiklar. Analysprocessen av innehållet i resultatartiklarna utmynnade i tre kategorier: att se personen bakom sjukdom, att få utrymme för reflektion och att skapa en förtroendefull relation. Resultatet visar på att det enligt sjuksköterskor är av vikt att se hela personen och involvera patienter i vården. Reflektion kring patienters unika behov poängterades av sjuksköterskor som betydelsefullt. Vägledning och reflektion beträffande personcentrerad vård inom arbetsgruppen ansågs kunna främja den personcentrerade vården. Sjuksköterskor betonade vikten av att skapa en förtroendefull relation med patienter där patienter känner trygghet och vågar yttra sina behov. En vård där sjuksköterskor tillämpar personcentrerad vård blir till nytta för individen, samhället och professionen. Ytterligare forskning kring personcentrerad vård ur anhörigas perspektiv kan öka kunskapen och utövandet av personcentrerad vård i klinisk praxis. / Person-centered care is one of nurse's six core competencies and based on a holistic approach in which the whole person is taken into account. The goal of person-centered care is to enable the patient’s participation in care. A person-centered care can be achieved when nurses considering patients’ life experience, story and experience of disease. The aim of the study was to describe the person-centered care from a nurse perspective. The method was a literature study in which the systematic literature research generated in 10 scientific result articles. The analysis process of the content of the result articles generated three categories: to see the person behind the disease, to have space for reflection and to establish a trustful relationship. The results show that according to nurses it is important to see the whole person and involve patients in their own care. Reflection of patients unique needs, nurses highlighted as significant. Guidance and reflection regarding the person-centered care within the task force were believed to promote person-centered care. Nurses underlined the importance of creating a trustful relationship with patients where patients feel safe and dare to express their needs. A care where nurses applying person-centered care will benefit the individual, society and the profession. Further research on person-centered care from the family's perspective may improve the knowledge and practice of person-centered care in clinical custom.

Föreliggande studie har till syfte att undersöka effekterna av ledarskapsutbildningen ’’Utveckling av grupp och ledare” förkortad UGL, som från början är framtagen av Försvarsmakten. Det har genomförts nio stycken kvalitativa intervjuer via telefon eller Skype. Samtliga respondenter har gått utbildningen och är chefer på olika nivåer, inom både privat och offentlig sektor. Vår studie har fokuserat på huruvida cheferna upplever att deras självinsikt har förändrats efter UGL, samt vad det var i kursen som bidrog till förändringen. Vi har även valt att fokusera på om cheferna upplever att de har förändrat sitt beteende efter kursen och på vilket sätt det har yttrat sig.   I det teoretiska kapitlet beskriver vi ledarskap utifrån ett synsätt som påverkas av både person, omgivning och situation. Vår teoretiska utgångspunkt har varit socialpsykologiska teorier som behandlar identitet och roller. Vi har också använt oss av teorier och tidigare forskning inom ett flertal för ämnet relevanta områden, därav behandlas begrepp som självkännedom, rolltagande, reflektion, feedback och grupputveckling. Det insamlade intervjumaterialet har förenats med den teoretiska referensramen och ligger till grund för de slutsatser vi har kommit fram till.     Av resultatet kan vi konstatera att nästan alla respondenter upplever att deras självkännedom har förändrats efter kursen. Det har visat sig på flera olika sätt, vissa beskriver att de blivit mer medvetna om sina styrkor och svagheter, andra fick en ökad medvetenhet om hur de uppfattas av andra. Feedback och reflektion visade sig vara de viktigaste momenten i kursen som bidragit till att respondenterna ökat sin självkännedom. Resultatet har också visat att nästan alla respondenter upplever att de på något sätt har förändrat sitt beteende efter UGL. Den mest framträdande beteendeförändringen har varit att implementera mer feedback i sin verksamhet. Andra tydliga beteendeförändringar har varit att flera respondenter har börjat använda sig av aktivt lyssnande. Vissa har på olika sätt gett uttryck för att de har blivit mer transparenta, aktiva och autentiska i sitt ledarskap.

Värmestrålning är ett fenomen som studenter har svårt att förstå Studentsframing. Med detta som bakgrund utformades laborationen Förståelse för värmestrålning våren 2017 med målet att ge studenterna som utförde den en bättre förståelse för relationen mellan de fyra fenomenen inom värmestrålning, absorption, emission, reflektion och transmission. Laborationen delades in i två olika experiment som fokuserade på olika fenomen.Syftet med denna studie är att genom kvalitativa halvstrukturerade samtalsintervjuer undersöka om laborationen ger studenterna en bättre förståelse för relationen mellan dessa fyra fenomen inom värmestrålning. Urvalet till studien var tredjeårsstudenter vid Uppsala universitet vilka läste programmet Teknisk fysik och som vid utförandet av studien just påbörjat kursen Teknisk termodynamik där laborationen ingick.Resultatet visade dels att studenterna själva upplevde en förbättrad förståelse för värmestrålning. Dels indikationer på att förberedelserna inför laborationen och förståelse för den värmekamera som användes under laborationen var viktiga för att studenterna skulle ha möjlighet att förstå och förklara sina resultat korrekt. Studenterna reflekterade inte över om deras förklaringar av laborationens resultat var rimliga eller inte och de jämförde aldrig förklaringarna av respektive experiment med varandra. Urvalet, dvs. studenter med cirka tre års erfarenhet av fysikstudier, tycks inte ha spelat en avgörande roll för hur pass mycket studenterna förstod eller kunde förklara sina resultat. / Heat radiation is a phenomenon that students find hard to understand. With this in mind a laboratory called Understanding heat radiation was designed during the spring of 2017 with the aim to give the students who performed it a better understanding of the relationship between the four phenomena of heat radiation, absorption, emission, reflection and transmission. The laboratory was divided into two different experiments focusing on different phenomena.The purpose of this study is to investigate through qualitative semi-structured interviews whether the laboratory gives the students a better understanding of the relationship between these four phenomena in heat radiation.The selection for the study was three-year students at Uppsala University, who studied the program of Engineering Physics and who, at the time of the study, just commenced the course Technical Thermodynamics in which the laboratory was included. The result showed that the students themselves experienced an improved understanding of heat radiation. It also showed indications that the preparation for the laboratory and the understanding of IR camera used during the laboratory were important for the students to be able to understand and explain their findings correctly. The students did not reflect whether their explanations of the results of the laboratory were reasonable or not and they never compared the explanations of each experiment with each other. The selection, ie. student with approximately three years of physics studies, did not appear to have played a decisive role in how much the students understood or were able to explain their results.

The purpose of this case study is to examine how pupils in Elementary School (ages 8-9) use critical reflection to solve a technical problem in a technology lesson. Our theory is based on Rodgers’ (2002) interpretation of John Dewey’s thoughts about reflective thinking, as expressed in his books How We Think (1910/1933a) and Experience &amp; Education (1938). We used a method-combination to collect data by audio recording, and by observation with note taking during a technology class where six groups each solved a technical problem. The results show that all groups used critical reflection to solve a technological problem, but further research is required to confirm that critical reflection is generally used by elementary school pupils in technology class to help solve technology problems.

Studien syftar till att belysa hur åtta grundskollärare F-3 beskriver att de arbetar med studiebesök i So-undervisningen. Studiebesök och undervisning på annan plats än i klassrummet är enligt forskning positivt för elevers kunskapsutveckling. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer av legitimerade grundskollärare. Resultatet visar att alla tillfrågade lärare ställer sig positiva till att använda sig av studiebesök i undervisningen. Emellertid visar även resultatet att mängden studiebesök som lärarna genomför skiljer sig åt beroende på olika påverkansfaktorer. Studien har tolkats med hjälp av det pragmatiska perspektivets syn på undervisning som innebär att teori och praktik ska samspela med varandra samt att undervisningen ska bygga på elevernas tidigare erfarenheter.