Syftet med undersökningen var att beskriva hur detaljhandelsanställda upplever det informella lärandet på arbetsplatsen. För studien valdes en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Sex respondenter som är verksamma inom olika detaljhandelsföretag deltog i undersökningen. Resultaten visade att det informella lärandet sker kontinuerligt i det dagliga arbetet och är starkt förbundet med problemlösning, samarbete och laganda samt att tidsbrist minskar möjligheten till ett utvecklingsinriktat lärande. Bland de slutsatser som dragits av resultatet återfinns att den utökade kunskap som hämtas från kollegor, leverantörer och kunder även leder till att individens yrkesstolthet och självkänsla stärks.

Syftet med detta examensarbete om pedagogisk dokumentation är att undersöka hur pedagogisk dokumentation används av pedagoger för att utveckla det pedagogiska arbetet och verksamheten i förskolan. Undersökningen bygger på två frågeställningar. Med hjälp av dessa två frågeställningar vill vi undersöka pedagogers uppfattningar om hur de arbetar med pedagogisk dokumentation och vad som kan utvecklas i verksamheten med hjälp av det. För att dokumentation ska bli pedagogisk måste det finnas ett gemensamt reflektionsarbete med syftet att föra den pedagogiska processen framåt. För att undersöka hur pedagoger uppfattar pedagogisk dokumentation har vi valt att genomföra intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger på två olika förskolor och vi har använt oss av ett fenomenologiskt perspektiv för att förstå och tolka vårt material. Vidare har vi använt oss av Kvales ”meningskoncentrering” som analysmetod. Vår undersökning visar att de intervjuade har en grundläggande förståelse om vad pedagogisk dokumentation innebär. Det finns en hel del positiva effekter av att arbeta med pedagogisk dokumentation som till exempel att barnen får mer inflytande, arbetet blir roligare och pedagogerna får en bättre sammanhållning genom att de reflekterar och hjälper varandra att komma vidare i sitt arbete. Det har också framkommit att det finns en del svårigheter när man arbetar med pedagogisk dokumentation, nämligen att brist på tid är en ständigt påverkande faktor och att det finns en hel del etiska aspekter att ta hänsyn till. För att pedagogisk dokumentation ska vara givande för alla pedagogerna måste arbetslaget stödja varandra, sträva mot samma mål och då kan de uppleva att tidsbristen inte är så allvarlig och att de kan nå sina mål ändå.

Denna undersökning handlar om lärares syn på musik, planering och musikens påverkan på elever. Musik kan leda till personlig och social utveckling, elever kan genom musik få redskap till att uttrycka känslor och tankar (Sandberg & Heiling 2005). Musikundervisning kan påverka motivation till lärande, förmågan att samarbeta och minska antalet konflikter i grupp (Fagius 2001). Läro- och kursplan ska liksom i övriga ämnen finnas till grund för undervisningen. Syftet med undersökningen är att, genom tre kvalitativa intervjuer, ta reda på vad som ligger till grund för några lärares musikplanering i år fyra till och med år sex. Vidare undersöks om musikplaneringen skiljer sig åt mellan formellt utbildade grundskollärare och formellt utbildade musiklärare. Avsnittet litteraturbakgrund innehåller en genomgång av grundskolans styrdokument samt tidigare forskning inom ämnet musik. Resultatet visar att de deltagande lärarna ansåg att musikundervisning måste planeras. Det finns en strävan hos lärarna att utveckla sin planering och undervisning oavsett vilken utbildning de har. De pedagogiska tankar som ligger till grund för planering av musikundervisning är att det ska vara roligt, elever ska få möjlighet att vara aktiva och undervisningen ska ske på ett varierat sätt för att passa fler elevers behov. Läroplan och kursplan finns som grund för samtligas musikundervisning, tillsammans med elevers åsikter och önskemål samt begränsningar i tillgång till resurser. Utvecklande, bygga självförtroende, lära sig visa hänsyn och få kunskap om kända musikskapare och ikoner är ord som de deltagande lärarna använder för att beskriva musikens syfte och elevpåverkan med. De deltagande lärarna strävar efter att förbättra och utveckla sin undervisning. Den lärare som saknar formell musikutbildning lägger mer tid på att planera sin undervisning än de övriga och har en mer detaljerad beskrivning av vad musik ska syfta till i skolan. De lärare som inte bara är behöriga att undervisa i musikämnet har en mer utvecklad pedagogisk tanke bakom sitt arbete, enligt vad som framkommit i undersökningen.

Studiens syfte har varit att beskriva och tematisera två lärares reflektioner över en genomfördlektion i matematik. Som bakgrund till studien har elevtest, lärarnas intryck från sin lektionoch deras uppfattning om utveckling av verksamheten funnits. För att ta del av lärarnasreflektioner valdes kvalitativa intervjuer. Lärarna har reflekterat över hinder och möjligheterför att eleverna ska nå målen för lektionen, vilken betydelse undervisningen har och hurlärarna upptäcker elevernas förmågor och kunskaper. Intervjuerna har analyserats utifrån femteman. Hinder för lärande, möjligheter för lärande, tillskott för allas lärande, undervisningpåverkar måluppfyllelsen och uttryck för elevers lärande. Studien visar att lärarna såg bådehinder och möjligheter för att eleverna skulle nå målet med lektionen. De menade att elevernabehöver olika lång tid på sig att lära och att tiden inte alltid räckte till. Tiden räckte vanligtvisinte till för att ta reda på elevers förförståelse som man önskade. Vidare att språkförståelsenhar stor betydelse framför allt för att förstå olika begrepp. Studien har också visat att lärarnatycker att undervisningen betyder mycket för elevernas resultat men att de inte alltid ser sinegen del i vare sig elevers möjligheter eller hinder. Att arbeta laborativt anser lärarna varaviktigt för måluppfyllelsen men de upplevde svårigheter med att komma igång. Vidare harstudien visat att lärarna anser att de tar reda på elevernas kunskaper på olika sätt så somtestresultat, observation och framförallt didaktisk intuition. En slutsats jag dragit är attlärarnas reflektioner över sin undervisning är viktig och behöver uppmärksammas mer.

Denna studie beslyser de vuxnas lärande i förskoleverksamhet, där personalen hela tiden är inbegripna i ett lärande. Mycket lärande för personalen sker utifrån reflektion och dialog med kollegor.

Simulering är en viktig del av utvecklingsarbetet för nya datorkort hos Centre of Excellence - Computers på Saab AB i Jönköping. Ju tidigare i utvecklingsarbetet som defekter och svagheter hos designen hittas desto enklare och mindre kostsamma blir ändringarna att införa. På CoE används simulerings och analysverktyget HyperLynx från Mentor Graphics för att simulera alla kritiska nät. På så sätt kan svagheter hos en design hittas redan innan prototypstadiet. För att simulatorn ska vara användbar krävs dock en kunskap om hur dess resultat korrelerar med verkligheten. Det leder till den övergripande frågeställningen för detta arbete, hur väl överensstämmer HyperLynx simuleringsresultat med verkligheten? Frågeställningen besvarades genom att jämföra simuleringsresultat med motsvarande uppmätta signaler på ett testkort. Resultaten visar att HyperLynx håller en mycket god kvalitet. För signalen i helhet överensstämmer kurvformerna väl både när det gäller vilka reflektioner som bildas och timingen för reflektionerna. Enda genomgående skillnaden mellan simuleringarna och mätningarna visar på något för små amplituder för de simulerade reflektionerna. / Simulations are an important part of the process of designing new computer boards at the Centre of Excellence - Computers at Saab AB in Jönköping. The earlier problems and weaknesses in the design can be found during the design process the less time and money it will take to fix them. The engineers at CoE uses HyperLynx, an analysis and simulation software from Mentor Graphics, to simulate all the critical nets at the board. By doing so, the majority of the problems can be fixed before the prototyping stage. However, the engineers need to know how the simulated signals relate to real signals if the simulator is to be useful. Therefore the question to be answered in this study is how well does the simulated signals in HyperLynx imitate real signals? The question was answered by comparing simulated signals with measurements of corresponding signals on a test board. Overall the shapes of the signals are matching for both which reflections occurs and the timing of the reflections. The only noticeable difference found throughout the study is a slightly smaller amplitude of the reflections for the simulated signals compared to the corresponding measured signal. Due to these results, HyperLynx can be considered a high quality simulator.

Studiens huvudsakliga syfte är att få kunskap kring om och hur elever i skolår 9 stimuleras till reflektion i matematikundervisningen. Den tidigare forskning som presenteras i litteraturgenomgången visar på reflektionens betydelse i lärprocessen och ger riktlinjer för vilka aktiviteter som uppmanar till respektive hämmar elevers reflektion. Genom en kvalitativ fallstudie, med i huvudsak lektionsobservationer som utgångspunkt och med efterföljande lärarintervjuer som stöd, har syftet uppnåtts genom att kartlägga den aktivitet som förekommer i praktiken. Undervisningsaktiviteter som kan uppvisa en positiv respektive negativ effekt på elevers möjlighet till reflektion har vid bearbetning och analys av materialet kunnat urskiljas. Resultatet visar att trots att lärare är positivt inställda till metakognition och ett reflekterande arbetssätt förekommer endast i vissa fall tillfällen då eleven stimuleras till reflektion och denna får ske. Vanligt förekommande i lärares undervisning är situationer som skulle kunna fungera som reflektionsstimulerande om de ges utrymme och reflektionen följs upp. Studiens resultat kan bidra till att påminna och göra lärare medvetna om vilka aktiviteter som stödjer reflektion samt förmedla vikten av att eleverna redan i grundskolans tidigare år undervisas om och utsättas för en undervisningspraktik som kontinuerligt kräver förekomsten av reflektion. / Research presented in the literature study show the significant value of reflection in the learning process. The overview also highlights activities that encourage and inhibit students’ reflection. The aim of this study is to examine whether and how students in Swedish school, grade 9, are stimulated to use reflection in mathematics education. This was conducted through a qualitative study, with essentially lesson observations as the main method and teacher interviews as supporting method. Teaching activities that may have a positive or negative effect on students’ ability to reflect have been identified in the process and analysis of the research material and are presented in the result chapter. The results show that although teachers express a positive view on metacognition and reflective approach, such situations occur to a limited extent. Common in teachers’ lessons are sequences that could stimulate reflection if appropriate actions as follow up had been taken. The result of the study could make teachers aware of what kind of activities that support reflection. It may also convey the importance of the fact that pupils need to be taught and subjected to a teaching practice that continually requires the presence of reflection.

No description available.

Abstract   The Act of Education outlines that good quality in schools and preschools, focusing on continuous improvement, promote children’s learning and this in turn is on of the most important factors for child and youth welfare. This thesis was based on the authors´ pre-understanding that there are opportunities to improvement in the quality of preschools. The focus was on studying how analyses can provide a base for quality work, and the purpose of this study was to identify and describe the analytical methods that can be used in the process of continual improvement for quality development in preschools. A qualitative study was conducted in two preschools that have received quality awards. It was conducted through interviews with the preschool principals and through studies of various documents. In the comparative analysis of theory and empirical data, it was made clear that there was a regular analysing process going on at the investigated preschools and an emphasize of reflection could also be identified.   Keywords: Quality development, preschool, analytical methods, processes, reflection / Sammanfattning   I skollagen beskrivs att god kvalitet i skola och förskola som arbetar med ständiga förbättringar, gynnar barns lärande och detta i sin tur är en av de viktigaste faktorerna för barns och ungdomars välbefinnande.   Detta examensarbete utgick från författarnas förförståelse att det finns förbättringsmöjligheter inom förskolans kvalitetsutveckling. Som avgränsning valdes att studera hur analyser kan ge underlag för kvalitetsarbetet och syftet med detta examensarbete var att identifiera och beskriva analysmetoder som kan användas inom arbetet med ständiga förbättringar för kvalitetsutveckling inom förskolan.   En kvalitativ undersökning genomfördes på två förskolor som erhållit kvalitetsutmärkelser. Den genomfördes genom intervjuer av förskolechefer samt tolkning av dokument.   Vid den jämförande analysen av teori och empiri konstaterades att analysmetoder i de undersökta förskolorna fanns. Cykliska processer och reflektionens betydelse kunde också identifieras.   Nyckelord: Kvalitetsutveckling, förskola, analysmetoder, processer, reflektion

This essay is about the development process I have undergone during my experience-based preschool teacher education. I write about my internal process, about how I as a childcare worker go from assertiveness and believing in myself into fighting doubts, thoughts and feelings as a preschool teacher. The purpose with this essay is to make the difficulties with managing new knowledge and practicing it in real life visible, and at the same time overcome your uncertainty in a new professional role. The essay is based on two stories from my professional life where I, in the first one portray my actions and behavior as a childcare worker and in the second one as a preschool teacher. Based on my stories I try to answer questions as what does the individual learning process look like when going from one professional role to another in the same profession? What impact does theoretical knowledge have on practical knowledge? I have used reflection and writing as methods for my paper. I have reflected through dialogues together with fellow students and colleagues, but I have also reflected in my thoughts by having an internal dialogue. I base my essay on phenomenology and hermeneutic theory which both are experience based and evolve from interpretations and understandings of phenomena that arise in one`s mind. To be able to visualize my thinking the reflection has been an important part of my writing and also for being able to take different perspectives and examine myself critically. In this essay I discuss different kinds of knowledge and I base it on Aristotle´s three forms of knowledge. I begin my paper with describing my non doubting period and by using scientific theories I try to deepen my knowledge about why I go from being confident to having doubts.  The core of the story is the part about my doubting period where I discuss the importance of theoretical knowledge. I reflect upon and highlight different dilemmas in which a person`s knowledge is invisible and I discuss whether a uniform would make any difference to what knowledge you possess in the eyes of a beholder. / Den här essän handlar om min utvecklingsprocess jag har genomgått under min erfarenhetsbaserade förskollärarutbildning. Jag skriver om min inre process, om hur jag som barnskötare går från självsäkerhet och att tro på mig själv till att kämpa med tvivel, tankar och känslor som förskollärare. Syftet med denna essä är att synliggöra svårigheterna med att förvalta vetenskaplig kunskap och praktisera den i verkligheten, och samtidigt övervinna sin osäkerhet i en ny yrkesroll. Essän bygger på två berättelser utifrån min verksamhet där jag i den första delen gestaltar mitt handlande och agerande som barnskötare och i den andra delen som blivande förskollärare. Utifrån mina berättelser försöker jag att svara på frågor som, hur kan den individuella lärprocessen se ut när man går från en yrkesroll till en annan inom samma verksamhet? Vilken betydelse har teoretisk kunskap för det praktiska kunnandet?    Jag har använt mig av reflektion och skrivande som metod. Tillsammans med klasskamrater och kollegor har jag reflekterat genom dialog, men jag har också haft en inre dialog då jag har reflekterat i tankarna. I min essä utgår jag från teorier som fenomenologi och hermeneutik vilka utgår från erfarenheten och som bygger på tolkningar och förståelse av fenomen som uppstår i ens medvetande. Reflektionen har varit en viktig del i mitt arbete för att synliggöra mina tankegångar och för att kunna inta olika perspektiv och granska mig själv kritiskt. I essän diskuterar jag olika sorters kunskap och utgår ifrån Aristoteles tre kunskapsformer. Jag börjar med att beskriva min icke tvivlande period och med hjälp av teorier försöker jag fördjupa min kunskap genom att bli medveten om varför jag går från självsäkerhet till att börja tvivla. I den tvivlande perioden finns essäns kärna, där jag ingående diskuterar vikten av kunskap. Jag reflekterar över och belyser olika dilemman då kunskapen inte syns, och funderar över om en uniform har någon avgörande betydelse för vilken kunskap man besitter, i en betraktares ögon.