Lövgren, Marlene (2021). Det där relationella är ju så viktigt. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar  I detta arbete är avsikten att belysa hur lärare uppfattar och uttrycker relationskompetens i yrkesrollen och hur detta uppfattas av elever. Arbete fokuserar på vilka relationella aspekter som hjälper elever och frågeställningarna är. • Hur upplever lärare detta?• Vad anser eleverna? Teori  Arbetet utgår från begreppet relationell pedagogik och de teorier om människan som subjekt som dessa bygger på. Metod  Studien är inspirerad av grundad teori och två olika undersökningsmetoder har använts. Enkäter till både elever och lärare samt efterföljande intervjuer. I arbetet pågick analys och inhämtande av data samtidigt eftersom intervjuerna grundade sig på enkätsvaren. Resultat  Resultatet tyder på att skolan behöver arbeta vidare med fördjupad förståelse av det komplexa begreppet relationskompetens. Lärarna behöver fördjupad kunskap både när det gäller hur yrkesprofessionell relationskompetens utvecklas och hur det praktiska relationella arbetet med elever kan utvecklas. Lärarna behöver även fördjupad kunskap om varför det relationella mötet är viktigt för ett framgångsrikt lärande Specialpedagogiska implikationer  Inom specialpedagogiken har de relationella aspekternas vikt för lärandeprocessen varit välkända länge. Därför är det lämpligt att använda sig av skolans specialpedagog i den kompetensutveckling som lärarna är i behov av.

Den här uppsatsen ämnade undersöka hur verksamma lärare arbetar med relationer och på vilket sätt det kan påverka enskild undervisning i musik. Detta för att bidra till ökad kunskap inom det pedagogiska fältet där lärares kompetens att bygga goda relationer de senaste decennierna fått ökad uppmärksamhet. Datainsamlingen skedde genom observationer och intervjuer av två lärare som i denna studie kommer att kallas Anna och Håkan. Materialet transkriberades tematiskt och med en fenomenografisk ansats. Resultatet visade att båda lärarna upplevde relationer som viktiga dels för att eleverna skulle vilja komma på lektionerna och dels för att de skulle känna trygghet att våga utföra utmanande övningar. Genom att titta på resultatet i ett relationellt perspektiv där relationer ses som ett oförutsägbart mellanmänskligt möte där det som sker här och nu avgör vilken riktning undervisningen tar. Det visade sig att lärarna lät undervisningen påverkas olika mycket av mötet med eleverna. Slutsatsen visar att relationer är viktiga för att elever ska kunna ges möjlighet att vara aktiva i undervisningen vilket leder till meningsfullhet och större potential att utvecklas. / This study intended to examine how teachers work with relationships and in which way that can affect the teaching in individual music teaching. This is a contribution to the pedagogical field where teachers’ competence to build good relationships in recent decades has received increased attention. The collection of data was made through observations and interviews of two teachers who in this study will be called Anna and Håkan. The material were transcribed thematically and with a phenomenographic approach. The results showed that both teachers perceived relationships as important partly because the students would like to come to the lessons and because they would feel safe to perform challenging exercises. By looking at the result in a relational perspective where relationships are seen as an unpredictable interpersonal meeting where what happens here and now determines which direction the teaching takes. It turned out that the teachers let the teaching be affected differently by the meeting with the students. The conclusion shows that relationships are important for students to be given the opportunity to be active in the teaching, which leads to meaningfulness and greater potential to develop.

The subject being studied is grade differences between upper secondary schools thatare geographically located in Sweden. Through public statistics, a great differencein the grades was discovered when we were able to identify that some schools hadmuch higher final grades even though they were placed within the same county. Theresults of the statistics inspired us to create a purpose of this study to build anunderstanding of the factors that affect results of the students in school, this is donebased on teachers' and principals' stories and perceptions. The research question thatthe study is based on is: How can we understand the differences in final gradesbetween poorer and better performing schools based on teachers and principals'stories? The method chosen to be used to conduct the study is a qualitative studywith interviews as collected material. Theory selected to analyze and understand theobject of study is Foucault's theories of power. In summary, the most outstandingaspects of the conclusion were how the different schools work through differentstrategies regarding the children's grades. Keywords that have been used areRelational Pedagogy, Power Relations, Leadership, School Environment and SchoolAbsence.

Detta arbete belyser elevernas syn på lärare och på sin lärsituation. Syftet med arbetet är att belysa elevers syn på pedagoger och vilka egenskaper hos lärare som leder till god och inlärningsfrämjande relation. Den uppfattning eleverna ger vägs sedan in i tidigare forskning inom området relationell pedagogik. Totalt deltog 47 elever i årskurs nio på en F – 9 skola i denna studie. De egenskaper/förmågor som eleverna framhävde var: * Att lärarna ska vara trygga i sig själv och våga vara sig själv.* Att lärarna ska lyssnar på eleverna, visar förståelse och respekt och visar lärarnärvaro.* Att lärarna ska visa bra kreativ kompetens – anpassa undervisningen samt tillämpa goda och nya utlärningsmetoder vilket leder till lustfyllt lärande.* Att lärarna ska använda ett språkbruk på samma nivå som eleverna.* Att lärarna ska tillämpa elevinflytande och likabehandling i undervisningen.* Att lärarna gärna får ha humor och skapa en trygg lärmiljö. Det som skapar en bra relation mellan elev och lärare är enligt eleverna:* Att lärarna visar intresse för elevers tankar och se saker ur elevperspektiv.* Att lärarna tydligt visar att de bryr sig.* Att lärarna ser elever som individer i gruppen.* Att lärarna visar tilltro till elevers vilja och förmåga.* Att lärarna ger eleverna möjlighet och förutsättningar att lyckas.* Att lärarna tar emot det elever berättar och att våga reda ut eventuella problem.

This qualitative study explores how Swedish leisure-time teachers support newly arrived pupils in Stockholm. The study is based on semi-structured interviews with after-school teachers who work with newly arrived pupils. The aim is to identify how the teachers treat newly arrived pupils and what strategies they use when it comes to including them. The data was analyzed using thematic analysis. From the interviews, we found out that teachers use various strategies such as language support, activities in groups, and creating a safe environment to meet the diverse needs of newly arrived pupils in order to include them in society. However, teachers also face challenges such as limited resources and language barriers. Overall, this study contributes to the knowledge of how leisure-time teachers can support newly arrived pupils’ integration and learning in the Swedish context.

I denna uppsats undersöker jag hur elever upplever musikskapande undervisning på gymnasiet och hur de beskriver lärarens del i deras kreativa process. Det empiriska materialet är insamlat från två fokusgruppsintervjuer med elevgrupper som studerar musikprofil på gymnasiet. Ett relationellt perspektiv har använts för att analysera intervjuerna. Flera beskrivningar visar att lärare ofta bemöter eleverna objektivt, vilket resulterar i att de främst utvecklas i att repetera och etablera information. Eleverna förmedlar även exempel på lärare som delvis bemöter dem som subjekt, men främst relationer mellan elever som öppnar upp för att mötas som två subjekt, något som ger dem rum att engageras och utvecklas som människor genom musikskapande dialog. Resultatet kompletterar tidigare forskning inom området relationen mellan lärare och elev, och visar särskilt vidare på hur musikskapande likt all form av skapande och lärande i grunden behöver autentiska möten för att kreativa frön ska kunna gro och spira. / This essay examines how students experience music creating studies at upper secondary school, and how they describe the teacher's part in their creative process. The empirical material is collected from interviews with two focus groups of students studying music profile in high school. A relational perspective has been used to analyze the interviews. Several descriptions are given about teachers, who is interacting with the students in an objective way, which results in them primarily developing in rehearsing and establishing information. There are also examples of teachers who partially meet students as a subject, but primarily relationships between students that opens up for meetings between two subjects, something that gives them room to get involved and develop on a personal level through a music creating dialogue. The result complements previous research in the area of the relation between students and teachers, and especially further shows how music creating, like all forms of creation and learning, ultimately requires authentic meetings for creative seeds to germinate and sprout.

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares förhållningssätt och hur de uttrycker sig om sitt ansvar för att skapa trygga och sociala relationer för alla barns utveckling och lärande. I förskolans läroplan anges det att förskolan ska genomsyras av en levande social gemenskap. Förskolan ska dessutom erbjuda alla barn en trygghet och tillsammans skapa lustfyllda stunder att lära. För att uppnå syftet med studien har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex förskollärare som har delgett sina erfarenheter och uppfattningar om deras förhållningssätt och ansvar för att skapa trygga relationer tillsammans med barnen. Resultatet har kategoriserats utifrån förskollärarnas resonemang och beskrivningar där fem underteman har skapats med hjälp av en tematisk analys. Dessa teman är: Förskollärares beskrivningar om sitt ansvar att skapa trygga relationer, introduktion och trygghet, relationer till barnens vårdnadshavare, förskollärarens förhållningssätt, personal- och tidsbrist. Vår empiri har därefter analyserats ytterligare med hjälp av Maria Fredrikssons tolkningar av Martin Bubers dialogfilosofiska teori samt med hjälp av den relationella pedagogiken. Huvudresultaten i studien visar att förskollärarna är enstämmiga om att sociala relationer och barns trygghet i förskolan är grunden för barnens utveckling och lärande. Förskollärares förhållningssätt som genomsyras av nyfikenhet, ömsesidig respekt, acceptans och empati gynnar en god relation mellan förskollärare och barn. Vidare förklarar förskollärarna att det viktigaste mötet i förskolan är mötet med barnen där barnen får känna sig betydelsefulla och viktiga. Förskollärarna betonar att alla barn är lika mycket värda och att det är deras ansvar att skapa och bevara en god och trygg relation till varje barn. Förskollärarna är enstämmiga om att personal- och tidsbrist är en hämmande faktor för att skapa trygga relationer till barnen, detta menar dem påverkar barns utveckling och lärande.

Syftet med denna kvalitativa studie med ansats utifrån det relationella perspektivet är att försöka se skillnader och likheter i relationer - det viktiga är inte vad lärare gör utan hur de gör i relationen till eleverna. Vi vill lyfta fram lärares relationskompetens - det som sker i förhållandet, samspelet och interaktionen mellan pedagoger och elever och titta på hur det påverkar elevernas delaktighet. När vi i vårt arbete talar om relationskompetens syftar vi till professor Jonas Aspelins (2018) sätt att föreslå det som ett grundbegrepp för lärares professionalitet vad gäller relationer och personligt förhållningssätt. Aspelins (2018) aspekter av relationell kompetens, Linders (2016) samspelsteman och Liljas (2013) dimensioner för förtroendefulla relationer har varit viktiga för vår studie. Vår förhoppning är att denna studie kan bidra med en bild av hur relationen kan göra skillnad. Observationer och strukturerade, icke-deltagande intervjuer har utgjort datainsamlingsmetod. Empirin har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och diskuterats i relation till tidigare forskning, litteratur, teori och begrepp. Insamlad empiri visade hur de lärare som nådde framgång gjorde under observationstillfällena, utifrån ett relationellt perspektiv, och hur elevernas delaktighet svarade an utifrån det. Det är på lektionerna med de lärare som vi sett flest tecken på relationell kompetens hos, som vi också såg att eleverna var som mest delaktiga. Resultatet medför att vi tycker oss se att de lärare vilka under observationer, samtal och intervjuer i vår undersökning visat tecken på relationskompetens, visade på förmåga att fånga, underhålla, upprätthålla och bygga goda relationer samt förmåga att knyta an, initiera och utveckla relationer. Vidare indikerar resultatet att lärarna arbetade olika med relationsbyggande, och det framkom att lärares relationella arbete hade märkbar betydelse för elevernas delaktighet vid de lektioner vi närvarat. / The aim of this qualitative study is to attempt to see differences and similarities in relationships - the importance is not to distinguish what teachers do, but how they do things. We would like to illuminate teachers’ relational competence - what happens in the relationship and interaction between teachers and their students as well as how it affects the students’ participation. We use the term relational competence the way Aspelin (2018) suggests - as a foundation for teachers’ professionalism when it comes to relationships and personal approach - how teachers build pedagogical relationships with their students. Aspelin’s (2018) aspects of relational competence, Linder’s (2016) themes for interplay and Lilja’s (2013) dimensions of trustful relationships have been important to our study which aims to contribute with a depiction of how the relationship can make a difference. This thesis investigates which characteristics of relational competence can be seen in the observed teachers and how it relates to student participation. It also investigates how the students express what determines participation and if they mention relational competence. Methods used to collect data has been notetaking on observations in seven lessons as well as longer interviews with two teachers and a Special Education teacher as well as shorter conversations with four teachers and two groups of students. All empirical evidence has been collected with a class in year nine, and their different teachers. The data has been analyzed with qualitative content analysis and discussed with regards to previous research, literature, theory and terminology. The evidence show how different teachers use their relational competence variously and the way in which the students’ participation responds to it. Three of six teachers showed more signs of relational competence than the others and it is in those teachers’ lessons that the most student participation could be seen. The impact teachers’ relational competence has on the students’ participation is unmistakable. For Learning Support Coordinators this affect the way we work with coaching conversations and guide teachers in their work.

The purpose with this study was to examine the interpersonal phenomenon in a pedagogical relation, with focus of a specific person-object-relation. The person in this study goes under the notional name Simon, and his experiences and perceptions of a previous drug abuse has been the empirical material of the study. Five interviews regarding Simons history of a previous drug abuse was made in November 2018. The interviews has been analyzed and interpreted with a relational pedagogical perspective using Martin Bubers dialogue philosophy, and inspired by existential hermeneutic as a method for analysis. The analysis concludes that presence of being regarding the interpersonal phenomenon during Simons situation is one way to understand the phenomenon in his pedagogical relation. The study also indicate a lack of presence of being in Simons relation to the human other and how it can be one of many reasons to his previous drug abuse. The study aims to give a further understanding about how an individual shared his life in a relation to an object during many years, and hopefully contribute to how pedagogical relations further to come, can be understood in a different way.

I denna studie undersöker vi specialpedagogers tankar kring relationers betydelse i deras roll som handledare för lärare. Vi utforskar även relationella faktorer som främjar ett bra samarbete med lärare. Vår teoretiska förankring är relationell pedagogik och studien tar utgångspunkt i såväl svensk som internationell forskning i ämnet. Undersökningsmetoden vi använder är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fem specialpedagoger i skola och förskola. Resultaten av intervjuerna sammanställs och presenteras utifrån fyra teman som vi funnit i svaren från specialpedagogerna. I innehållsanalysen och tolkningen av resultaten utgår vi ifrån vår valda teori, relationell pedagogik, och i vår diskussion tar vi avstamp utifrån litteratur om perspektiv på handledning samt tidigare forskning om relationskompetens inom handledningssituationer. Resultaten i vår studie belyser att samtliga specialpedagoger framhåller att goda relationer mellan dem och de handledda pedagogerna är en viktig del i deras arbete. Vidare indikerar resultaten att dialog och samtal är avgörande för att skapa relationer. Att skapa förtroende, vara ödmjuk, uppmuntrande, lyhörd, inlyssnande, nyfiken, tydlig, respektera varandra samt vara genuint intresserad av vad pedagogerna har att säga, är några relationella faktorer som specialpedagogerna anser vara viktiga att bemästra för att skapa och bygga relationer med de lärare som de handleder. En annan upptäckt som görs i studien är att relationsskapandet för specialpedagogen är en kombination mellan ontologisk och instrumentell relationsorientering, (Kullenberg & Eksath, 2017), samt en kombination mellan "det mellanmänskliga" och " det sociala" inom relationer (Bubers teori i Aspelin, 2016). Det vill säga relationer byggs och upprätthålls genom att specialpedagogerna är tillmötesgående och genom spontana samtal där man lär känna varandra på ett personligt och naturligt sätt. Samtidigt anser de att man måste vara tydlig, göra några avgränsningar och visa varandra respekt. Här arbetar specialpedagogerna målmedvetet med att skapa relationer med syftet att få ett bra samarbete med lärarna för att hitta lösningar till deras gemensamma elever. / In this study, we examine special educationals needs co-ordinators (SENCO) thoughts about the importance of relationships in their role as coaches for teachers. We also explore relational factors that promote good collaboration with teachers. Our theoretical foundation is relational pedagogy and the study is based on both Swedish and international research in the subject. The research method method we use is qualitative, semi-structured interviews with five SENCOs in school and preschool. The results of the interviews are compiled and presented based on four themes that we have found in the answers from the SENCOs. In the content analysis and interpretation of the results, is based on our chosen theory, relational pedagogy, and in our discussion is based on literature on perspectives on coaching and previous research on relational competence in coaching situations. The results of our study highlight that all SENCOs emphasize that good relations between them and the educators they coach are an important part of their work. Furthermore, the results indicate that dialogue and conversation are crucial for creating relationships. Creating trust, being humble, encouraging, responsive, listening, curious, clear, respecting each other and being genuinely interested in what educators have to say, are some relational factors that SENCO consider important to master in creating and building relationships with teachers they coach. A conclusion drawn in the study is that for a SENCO building relations means a combination between ontological and instrumental relationship orientation (Kullenberg & Eksath, 2017) and a combination of "the interpersonal" and "the social" in relationships (Bubers teori i Aspelin, 2016). That is, relationships are built and maintained by the SENCOs being accommodating and through spontaneous conversations where you get to know each other in a personal and natural way. At the same time, they believe that you have to be clear, make some boundaries and show each other respect. Here, the SENCOs work purposefully to create relationships with the aim of having a good collaboration with the teachers to find solutions for their common students.