Syftet med denna studie är undersöka och belysa speciallärares erfarenheter och arbete gällande samundervisning för att inkludera elever med läs- och skrivsvårigheter. Samundervisning eller den engelska termen co-teaching har länge använts som inkluderande arbetsform i USA (Sundqvist, 2021, s. 186). Samundervisning innebär att specialläraren tillsammans med klassläraren undervisar elever i behov av särskilt stöd (ibid., s. 185.)  Den teoretiska ansatsen i studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod där det relationella perspektivet och det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP) används i analysen av empirin. I studien har vi tagit del av åtta speciallärares erfarenheter och reflektioner via semistrukturerade digitala intervjuer. Speciallärarna som deltagit i studien har erfarenhet av samundervisning som skett tillsammans med klasslärare inom ordinarie verksamhet. Intervjuerna spelades in med ljud och bild för att sedan transkriberas och analyseras utifrån en tematisk analysmetod som genererade 23 underteman som i sin tur genererade åtta huvudteman. Huvudteman har analyserats utifrån fem teoretiska begrepp som genererats utifrån studiens teoretiska ansats; sociala relationer, lärmiljö, delaktighet, lärande och kommunikation I studien framkommer det att speciallärarna anser att två pedagoger i klassrummet bidrar till både social- och pedagogisk inkludering för samtliga elever. Samundervisning som metod möjliggör och underlättar enligt respondenterna för pedagogerna att arbeta med differentierat material, kompensatoriska hjälpmedel, stationsarbete och befästa kunskap på olika sätt inom den ordinarie undervisningen, vilket tyder på att samundervisning som metod bidrar till elevers delaktighet, lärande och kommunikation.

The purpose of the study is to elucidate preschool teachers' preceptions regarsing the youngest childrens's opportunities for participation and influence based on play. The study is qualitative, and we have utilized semi-structured interviews. The study has been analyzed through a relational perspective using the concepts of pedagogical approach and pedagogical meeting as well as chilperspective, and children's perspective. The result indicate that the participating preschool teachers perceive play as highly important for the youngest children in preschool, and that play can function as a tool for influence and participation. Preschool teachers also provide examples of how to support and challenge children in their play to strengthen and enhance their influence and participation as well as what challenges the preschool teachers feel there are in the work with participation and influence at the preschool. / studiens syfte är att synliggöra förskollärares uppfattningar kring de yngsta barenens möjligheter till delaktighet och inflytande med utgångspunkt i liken. Studien är kvalitativ och vi har använt oss ac semistrukturerade intervjuer. studien har analyserats genom ett relationellt perspektiv med hjälp av begreppen pedagogiskt tillvägagångsätt och pedagogiskt möte, samt med hjälp av barnperspektiv och barns perspektiv. i resultatet framkommer det att de förskollärarna som medverkade i studien uppfattar leken som mycket viktig förde yngsta barnen i förskolan samt att leken kan fungera som ett verktyg för inflytande och delaktighet. förskollärare ger också exempel på hur man kan stötta och utmana barnen i deras lel för att stärka och utveckla deras inflytande och delaktighet, samt vilka utmaningar som förskollärare upplever att det finns i arbetet med delaktighet och inflytande på förskolan.

Denna studie syftar till att undersöka faktorer som främjar studiero för elever i behov avsärskilt stöd. Fokus är på att undersöka hur skolpersonal beskriver studiero, samt attidentifiera de specialpedagogiska förhållningssätt som skapar studiero för elever i behov avsärskilt stöd. Studien har genomförts med kvalitativa metoder, och skolpersonal från två olikaskolor har intervjuats. Genom tematisk analys av insamlat material har återkommande temanoch mönster i relation till arbetet med studiero identifierats. Resultaten framhäver betydelsenav att skapa en inkluderande och relationell skolmiljö där positiva kamratrelationer,samarbetslärande och relationellt ledarskap bidrar till en harmonisk och gynnsam atmosfär förlärande. Specialpedagogiska anpassningar spelade en avgörande roll för att möta elevernasindividuella behov, säkerställa delaktighet i utbildningen samt främja elevernaskunskapsinhämtning. Samtidigt visar resultatet att skolornas arbete med studiero varierar, medpåtagliga brister i systematik och samarbete. Slutsatsen betonar vikten av att införastrukturerade strategier för att främja studiero, baserade på en gemensam förståelse blandberörda parter. Hantering genom inkluderande och individanpassade tillvägagångssätt kanleda till förbättrad studiero. / The purpose of this study is to explore factors that foster a 'positive and peaceful studyenvironment' (Skolverket, personal communication, August 8, 2023) for students in need ofspecial support. The focus is on investigating how educational staff describe a positive andpeaceful study environment, and to identify challenges and opportunities that exist for specialeducational approaches within this context. A qualitative research method was used, andsemi-structured interviews with educational staff in two different schools were conducted. Athematic analysis of the data was performed, identifying recurring themes and patterns relatedto the creation and maintenance of a positive and peaceful study environment. The resultshighlight the importance of creating an inclusive and relational school environment, in whichpositive peer interactions, cooperative learning, and relational leadership contribute to aharmonious and favourable atmosphere for learning. Special educational adjustments played acrucial role in meeting the diverse needs of students and ensuring their complete participationin the learning process and promoting their academic development. At the same time, theresults show that the way schools work in relation to a positive and peaceful studyenvironment varies, and there are some shortcomings in terms of systematisation andcooperation. The conclusion emphasises the importance of implementing structured strategiesto promote a positive and peaceful study environment, based on a shared understandingamong stakeholders. Addressing these issues through inclusive and personalised approachescan lead to an improvement in creating a positive and peaceful study environment.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare upplever det specialpedagogiska stödet från den samlade elevhälsan, i sin lärarroll samt för elever i behov av särskilt stöd. Enligt Skollagen (SFS 2010:800) innefattar elevhälsans uppdrag specialpedagogiska, psykosociala och medicinska insatser. Arbetet ska främst vara hälsofrämjande och förebyggande. Tidigare forskning visar att samarbetet mellan lärare och den samlade elevhälsan är betydelsefull för att möjliggöra skolframgång hos alla elever genom inkludering och tillgängliga lärmiljöer. Trots uppdraget att bedriva arbetet hälsofrämjande och förebyggande så visar studier att detta inte sker i önskad utsträckning utan har tenderat att fokusera på åtgärdande och individuella insatser. Detta är en kvalitativ studie där det empiriska underlaget samlats in genom 10 semistrukturerade intervjuer med grundskollärare. Resultatet visar att ett relationellt synsätt dominerar bland lärare. Över lag framkommer en samstämmighet om att orsaken till elevers svårigheter främst finns i miljön runtomkring eleven. Framgångsfaktorer för specialpedagogiskt stöd från den samlade elevhälsan är enligt lärarna i vår studie en närvarande elevhälsa, förutsättningar för samarbete mellan olika professioner samt kompetensutveckling.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om grundskolerektorers behovsanalys av sin verksamhet utifrån tillsättandet av resurspersoner, samt hur de organiserar stödet. Syftet handlar även om att öka kunskapen kring vilka konsekvenser detta kan få för verksamhetens specialpedagogiska arbete. Tidigare forskning visar att det finns stor variation i resurspersoners roller och arbetsuppgifter, men att påverkan på kunskapsinhämtandet och den sociala utvecklingen för de elever som får denna stödvariant är övervägande negativ. Forskningen lyfter även att stöd för elev genom resursperson ofta leder till ökad distans till övriga elever och de undervisande lärarna, samt ett ökat beroende av vuxenstöd för eleven. Dock, med flexibel organisation, goda möjligheter till samverkan inom skolan, samt handledning och kompetensutveckling för resurspersonerna, skulle användandet avresursperson i verksamheten få en ökad positiv effekt. På det sättet är både rektor och specialpedagog direkt knutna till resurspersonens arbete. Denna studie har en hermeneutisk, induktiv forskningsansats och är gjord genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sju rektorer från två mindre städer i två olika kommuner. Rektorerna arbetar på skolor inom olika socioekonomiska och sociokulturella områden, men fokus är på låg- och/eller mellanstadiet. Att tillsätta resurspersoner i verksamheten visade sig i denna studie handla mest om ett flöde och en relation mellan det teoretiskt möjliga i vad som kan fungera bra för eleven och vad som är praktiskt möjligt utifrån förutsättningarna. I detta betonade rektorerna flexibilitet inom hela organisationen och på alla plan. Elevhälsoteamet, och särskilt specialpedagogen, arbetade i detta i ett cykliskt, ömsesidigt samarbete med rektorn genom förarbete och verkställande av dennes beslut i frågan. Specialpedagogen arbetade även med de negativa effekter användandet av resurspersoner kunde ge, så som behov av handledning och kompetensutveckling.I diskussionsdelen ställs resultatet mot bakgrund och tidigare forskning, samt diskuteras utifrån det systemteoretiska perspektivet tillika det närliggande relationella perspektivet.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att få en fördjupad kunskap om hur skolan kan främja pojkars motivation att läsa och vilka faktorer som motiverar pojkar att läsa. Studien bygger på intervjuer med pojkar i stadierna 4–6 och 7–9 med läs- och skrivsvårigheter. Då det är pojkarnas upplevelser och erfarenheter som är undersökningens fokusområde så valdes semistrukturerade intervjuer, då denna metod gör det möjligt att fånga pojkarnas attityd och perspektiv på läsmotivation. Forskningsfrågorna fokuserar på vilka faktorer pojkarna beskriver ökar deras motivation att läsa, samt se om det finns några likheter och skillnader mellan stadierna. Vi valde att göra intervjuer med pojkar då det finns begränsad forskning om vilka faktorer pojkar beskriver främjar deras motivation att läsa. Totalt kontaktades sju skolor, och elva pojkar deltog i studien, varav en pojke deltog i en pilotintervju. Studiens teoretiska ramverk grundar sig på Dr William Glasser teori, motivationsteori, som handlar om att motivationen kommer inifrån eleven själv. Studien utgår även från ett specialpedagogiskt, relationellt och inkluderande perspektiv. Det insamlade materialet har analyserats utifrån en tematisk analys. Resultaten och analysen i studien synliggör vilka olika faktorer som främjar pojkars motivation att läsa. Analysen synliggör vikten av likvärdiga förutsättningar för att nå god läsförmåga, exempelvis beskriver pojkarna att motivationen ökar när de har tillgång till böcker i olika genrer, att de får välja vilka böcker de vill läsa men även vikten av lämplig läsnivå på böckerna. De lyfter även att motivationen främjas när de får interagera socialt med andra om vad de läst. Något som sticker ut i det empiriska materialet är att samtliga pojkar inte får möjligheten att läsa regelbundet eller får tillräckligt med läsmängd. De lyfter även pedagogens roll och vikten av stöd och feedback.

Syftet med denna uppsats är att skapa kunskap om pedagogers förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd. Forskningsfrågan som stått till grund för vår undersökning är: vad anser pedagoger vara viktiga förutsättningar i bemötande av barn i behov av särskilt stöd? För att få svar på denna frågeställning har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie. Det skapade empiriska materialet som består av intervjuer med åtta pedagoger som har analyserats utifrån en fenomenologisk metodansats, i syfte att närma sig pedagogernas gemensamma upplevelser inom det valda ämnet. Resultatet framhåller vikten av att pedagogen bör se barnet och se behovet. För att detta skall vara möjligt krävs det att pedagogen har kompetens, är samarbetsvillig, ser till sitt förhållningssätt samt är lyhörd för barnets behov. Uppsatsen visar på att pedagoger i dagens förskola har resurser för att bemöta de barn som är i behov av särskilt stöd. Exempelvis genom handledning från specialpedagoger eller kompetensutveckling som förskolan erbjuder.

Bakgrund och problem Många HR-funktioner har idag genomfört en Human Resource Transformation (HRT) genom att anta ett strategiskt, affärsinriktat och externt fokuserat arbetssätt i linje med verksamhetens mål, för att skapa ett större bidrag till organisatorisk framgång och överlevnad. Detta fenomen har främst studerats ur ett ledningsperspektiv, och medarbetarnas perspektiv har inom forskningen delvis försummats. Då medarbetare ofta beskrivs som organisationers viktigaste resurser, skulle deras perspektiv kunna bidra till att skapa ökad förståelse för HRT och dess relation till organisationers långsiktiga överlevnadsförmåga, en förmåga som ofta beskrivs som organisatorisk resiliens. Syfte och metod Studiens syfte är att skapa större förståelse för relationen mellan medarbetare och HRT, och hur detta kan förstås i relation till resiliens, genom att belysa fenomenet HRT ur ett medarbetarperspektiv. Då studien syftar till att skapa en ökad förståelse, har en kvalitativ forskningsmetod använts där det empiriska materialet hämtats genom nio semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är från tre lokalt förankrade organisationer med olika branschtillhörighet. Resultat och slutsats Studiens empiriska material visar på att majoriteten av de intervjuade saknar ordentlig insikt i HR-funktionen och dess uppgifter. De flesta hade ingen relation till HR alls, och uttryckte ett lågt förtroende för funktionen. Det förekom en allmän önskan om ökad närvaro från HR för att skapa möjligheter till relationsbyggande, och för att HR skulle få större insyn i det operativa arbetet. För att besvara studiens problemformulering utgår analys och slutsats från dels ett systemteoretiskt perspektiv, dels ett relationellt perspektiv som skapats av studiens författare. Utifrån ett systemteoretiskt medarbetarperspektiv, är relationen mellan medarbetare och HR av begränsad betydelse och dess påverkan på resiliens är inte möjlig att göra uttalanden om. Utifrån ett relationellt medarbetarperspektiv är relationen av betydelse i egenskap av en av de resurser som påverkar organisationens medarbetarskap, som i sin tur kan ses som en av de sociala resurser som kan påverka resiliens. Därmed finns även större möjligheter att analysera och dra slutsatser om relationen mellan HRT och resiliens. / Background and problem Today, many HR functions have implemented an HRT by taking a strategic, businessoriented and externally focused approach in line with the business objectives, in order to create a greater contribution to organizational success and survival. This phenomenon has mainly been studied from a management perspective, and the employees' perspective has been partially neglected in research. As employees often are described as the most important resources of organizations, the employee perspective could contribute to creating an increased understanding of HRT and its relation to organizations' long-term survival ability, an ability that is often described as organizational resilience. Purpose and method The purpose of the study is to create a greater understanding of the relationship between employees and HRT, and how this can be understood in relation to resilience, by highlighting the phenomenon of HRT from an employee perspective. Since the study aims to create an increased understanding, a qualitative research method has been used in which the empirical material was obtained through nine semi-structured interviews. The respondents are from three locally based organizations with different industry affiliations. Results and conclusion The empirical material of the study shows that most of the interviewees lack proper insight into the HR function and its tasks. Most had no relation to HR at all and expressed a low confidence in the function. There was a general desire for increased presence from HR to create opportunities for building relationships, and to give HR greater insight into the operational work. To answer the problem formulation of the current study, both analysis and conclusion are based on a system-theoretical perspective as well as a relational perspective created by the authors of the current study. From a systemtheoretical perspective, the relationship between employees and HR is of limited importance and its impact on resilience is not possible to make statements about. From a relational employee perspective, the relationship is important as one of the resources that influences the organization’s followership, which in turn can be seen as one of the social resources that can affect resilience. Therefore, there are also greater opportunities to analyze and draw conclusions about the relationship between HRT and resilience.

Syftet med studien är att belysa och analysera hur speciallärare med inriktning matematikutveckling och dess rektorer ser på speciallärarens roll och dess arbetsuppgifter i förhållande till examensordningen. Metodvalet vid genomförandet av studien var en kvalitativ metod i form av 10 intervjuer där 5 speciallärare med inriktning mot matematikutveckling och dess 5 rektorer medverkade. Urvalet av intervjupersonerna utgick från fem kriterier som användes för att skapa ett målinriktat urval. Resultatet analyserades sedan utifrån Abbotts professionsteori (1988) samt utifrån ett relationellt och kategoriskt perspektiv. Resultaten visar hur speciallärarnas främsta arbetsuppgifter är att bedriva undervisning samt anpassa lärmiljön. Ett område som de inte lyckats göra anspråk på i större utsträckning är utvecklingsarbetet. Det råder oklarheter hos lärare, ledning samt andra yrkesroller på skolorna kring speciallärarens uppdrag, därför kan uppdraget se olika ut och framgår därmed vara lokalt förhandlingsbart. Det som kan påvisas är att examensordningen inte är det som ligger till grund i utformningen av speciallärarens uppdrag och arbetsuppgifter. Studien visar att det är rektorns visioner för organisationen, kompetenser samt förmåga att styra som har den avgörande rollen för vilka förutsättningar och hinder för att genomföra uppdraget. Att specialläraren är en del i EHT framgår vara en viktig förutsättning, även att få tid till att genomföra kompetensutveckling samt samarbete med andra aktörer både i och utanför skolan. En ytterligare förutsättning framgår vara att specialläraren tillåts arbeta med det som de är anställda till att göra såsom undervisa, utreda och föra utvecklingsarbete och inte delges andra arbetsuppgifter på grund av organisationens plötsliga behov. / The purpose of the study is to elucidate and analyze how teachers with special education specialization in mathematics development and its principals look at the role of the special education teacher and its tasks in relation to the degree system. The method selection in the implementation of the study was a qualitative method in the form of 10 interviews in which 5 special education teachers with a focus on mathematics development and its 5 principals participated. The selection of the interviewees was based on five criteria that were used to create a targeted selection. The result was then analyzed based on Abbott's professional theory (1988) and from a relational and categorical perspective. The results show how the special education teachers main tasks are to conduct teaching and adapt the learning environment. One area that they have not succeeded in claiming to a greater extent is the development work. There are uncertainties among teachers, management and other professional roles at the schools concerning the special education teachers assignment, therefore the assignment may look different and thus appear to be locally negotiable. What can be demonstrated is that the degree order is not what forms the basis of the design of the special education teachers assignments and tasks. The study shows that it is the principal's visions for the organization, competencies and the ability to control which has the decisive role for what conditions and obstacles to the implementation of the assignment. The fact that the special education teacher is a part of student health framers appears to be an important prerequisite, also to have time to implement competence development and collaboration with other actors both inside and outside the school. An additional prerequisite is that the specialist teacher is allowed to work with what they are employed to do such as teaching, investigate and development work and not be served other tasks because of the organisation's sudden needs.

Syftet med studien var att belysa och problematisera framställningarna i och problematisera framställningarna i åtgärdsprogram inom matematik samt att få insikt i pedagogernas bild av hur de arbetar med åtgärdsprogrammen i verkligheten och vilken syn de har på åtgärdsprogram. Vidare syftade studien till att ta fram riktlinjer för skrivandet av åtgärdsprogram för att det ska bli ett levande dokument som blir ett stöd för eleverna och pedagogerna. Studien genomfördes med två metoder, dokumentanalys och halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Först genomförds en textanalys av fyra åtgärdsprogram och sedan följdes analysen upp av intervjuer med två speciallärare i matematik samt två klasslärare. Respondenterna kom från två olika skolor. Resultatet av studien visar att det är en signifikant skillnad mellan pedagogerna och speciallärarna i matematik kring hur de ser på åtgärdsprogram. Pedagogerna anser inte att det arbetas med åtgärdsprogram på ett effektivt sätt men speciallärarna i matematik tycker att det är ett levande dokument. Alla fyra respondenterna anser att det nuförtiden är enklare och bättre att arbeta med åtgärdsprogram sedan de började använda det digitala verktyget UNIKUM. Alla de fyra eleverna i denna studie har ett åtgärdsprogram där insatserna är att gå till specialläraren i matematik för intensivträning. Under denna intensivundervisning är fokus på den grundläggande taluppfattningen och att hjälpa eleven att få en bättre självkänsla och motivation inom matematik. Ett annat resultat av studien var att flera skolor som kontaktades inte hade några upprättade åtgärdsprogram inom matematik. istället skedde de insatserna genom att göra generella anpassningar för alla elever i klassrummet. / The aim of the present study was to illuminate and problematize supportive educational measures in mathematics and to examine how they are applied in reality and how they interpret educational measures. Further, it aims at finding guidelines for how Supportive educational measures should be written to become a living document to be a support for the students and teachers. The study was conducted with two methods, document analysis and semi-structured qualitative interviews. First an analysis of four supportive educational measures was performed and then the analysis was followed up by interviews of two special educators in mathematics and two teachers. The respondents came from two different schools. The results of the study indicate that there is a significant difference between teachers and special educators in mathematics about how they think about supportive educational measures. The teachers don’t think that they work with the supportive educational measures in an efficient way but the special educators in mathematics find it to be a living document. But all four respondents found that it nowadays is easier and better to work with supportive educational measures since they started it use the digital tool UNIKUM. All four students in this study were offered supportive education measures, where they had several appointments per week with the special educator in mathematics. At these appointments the students receive individual, intensive training regarding basic numeracy and worked together with the educator to achieve the goal of a higher level of mathematics self esteem and motivation. Another result of the study was that several schools that was contacted didn’t have any supportive educational measures written in mathematics. Instead their efforts where maid by doing general adjustments for all students in the classroom.