Det här är en kvalitativ studie som gjorts i syfte att undersöka hur elever som är mottagna i grundsärskolan ges möjlighet till betyg enligt grundskolans kursplaner. Aktuell forskning presenteras utifrån nivåerna organisation, grupp och individ samt relaterar till perspektiv som är historiska, nutida och relationella. Som exempel kan nämnas att delaktighetsperspektivet synliggörs i förhållanden som kan innebära både hinder och möjligheter. Ansatsen i den här studien är hermeneutisk. Utifrån ett bekvämlighetsurval har semistrukturerade besöksintervjuer använts som insamlingsmetod. Efter bastranskription av intervjuerna har analysen utgått från de teman som identifierats; rummet, samverkan, betyg i enlighet med grundskolans kursplaner, anpassningar och kommunikation.  Citat har tolkats utifrån relationella och/eller kategoriska perspektiv. Resultatet visar att elever som är mottagna i grundsärskolan och ges möjlighet till betyg enligt grundskolans kursplaner befinner sig i kommunikativa organisationer som möjliggör anpassningar utifrån ett sociokulturellt deltagarperspektiv. Ett biresultat är att organisationers utformning påverkar den pedagogiska praktiken samt hur elevers möten med pedagoger gestaltas.

The aim of this study is to investigate pupils’ experiences of social entrepreneurship and entrepreneurial learning in upper secondary school, from a relational Special Needs Educational perspective. How pupils’ in difficulties are affected, and benefit from social entrepreneurship and entrepreneurial learning is of particular interest as well as how these approaches can be related to inclusive education. A qualitative method is applied through observations, dialogues and interviews with pupils’ at two different suburban upper secondary schools. The main results show that social entrepreneurship and entrepreneurial learning in most cases contribute to an inclusive education. However, all the pupils’ in the study expressed the most important factor for their learning to be the teacher. The empathy and concern shown by the teacher in social entrepreneurship was beneficial for meaningful inclusive education. If the processes of social entrepreneurship and entrepreneurial learning are the causes of the so called focal point, in which genuin communication take part, or if it is the teacher who is of decisive importance, or both, is difficult to discern from the results of this study. Analysis of the results hints that pupils’ in particularly difficult circumstances have problems to pass even if the education is given through social entrepreneurship and entrepreneurial learning. To help these students the school as an educational system would most likely have to undergo significant changes in order to avoid seeing pupils’ as being stuck in special educational needs but rather as individuals in need of genuin communication and interpersonal relations. / Studien syftar till att undersöka elevers erfarenheter av socialt entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i gymnasieskolan, ur ett relationellt specialpedagogiskt perspektiv. Specifikt undersöks hur elever i svårigheter påverkas och hur socialt entreprenörskap och entreprenöriellt lärande kan relateras till inkludering. I studien tillämpas kvalitativ metod genom observationer, samtal och intervjuer av elever på två olika gymnasieskolor, en förortsskola och en förstadsskola. Resultatet visar att socialt entreprenörskap och entreprenöriellt lärande bidrar till inkludering i de flesta fall. Emellertid uttryckte samtliga elever att det viktigaste för deras lärande var läraren. Samtliga elever ansåg att det empatiska förhållningssätt och omtanke läraren i socialt entreprenörskap hade gynnade lärandet. Om det är processerna i socialt entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som bidrar till att underlätta förutsättningarna för att utbildningens sk brännpunkt, i vilken genuin mellanmänsklig kommunikation kan uppstå, eller om det är läraren som är avgörande för att detta ska ske eller både och är utifrån den studie som gjorts svårt att avgöra. Analys av resultatet antyder dock att elever i synnerligen svåra omständigheter även har svårt att klara undervisningen då socialt entreprenörskap och entreprenöriellt förhållningssätt tillämpas. För att hjälpa dessa elever skulle skolan som system troligen bl a behöva förändras till en organisation som istället för att se elever i behov av särskilt stöd se elever i behov av genuin kommunikation och mellanmänskliga relationer.

The aim of this study was to investigate the parents´ perspective of school, their experience of having a child with developmental language disorder (DLD) and their quality of life. A qualitative interview guide was used in three interviews with parents and a survey was answered by 76 parents. The material was analysed using thematic analysis and sorted into three main themes; effects on quality of life, experience we can learn from, and support for children in school. Teachers' relational skills and knowledge of DLD are of great importance. The results show that pupils with DLD are at risk of feeling depressed and that many parents are forced to fight for their children’s rights, to receive feedback, and have functional communications with teachers and other members of the school staff. In conclusion; everyone in school needs to meet parents with openness and accessibility, show understanding and work to eliminate obstacles in school. Furthermore, it is necessary to improve teachers´ knowledge about developmental language disorder.

Syftet med studien är att undersöka den specialpedagogiska kompetensen att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och kollaborativt i elevhälsoteamsmöten (EHT-möten) samt hur den kompetensen förhåller sig till biomedicinska, patogenetiska samt kategoriska perspektiv och insatser för elever i skolsvårigheter. Studien har en kvalitativ ansats genom etnografiskt inspirerade observationer av fem EHT-möten och semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger på fem grundskolor i Stockholm. De teoretiska utgångspunkterna som tillsammans med empirin ligger till grund för kunskapskonstruktionen, är det kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet på orsaker till skolsvårigheter, samt det salutogenetiska och patogenetiska perspektivet på hälsa. Resultatet visar att stor del av EHT-mötena ägnas åt att diskutera enskilda elevärenden, diagnoser och åtgärdande insatser. Resultatet pekar även på att specialpedagogerna är i uppdrag som gör att den specialpedagogiska kompetensen inte kommer till sin rätt i EHT-mötena. Inkluderingsarbetet och det hälsofrämjande arbetet överskuggas av det biomedicinska paradigmets patogenetiska och åtgärdande perspektiv som dominerar i EHT-mötena, vilket gör att insatserna på sin höjd blir förebyggande.

The purpose of this investigation is to shed a light upon the pedagogues perception concerning individual work method in children group where children require different types of support. The study has two inquiries, how does pedagogues rationalize when it comes to individual based operations and how do pedagogues work to meet the needs of children i reality. The study’s theoretical frame of reference consists of the socio-cultural and relational perspective. The result of this study shows the importance of six different factors for adaptation of an operation to meet the children's need. Planning and mapping, working in groups, retrofitting of the physical and social environment for the children with special needs, the weight of a good relationship, communication as the key to adaptation of the operation to meet the needs of the children. The final results show that the pedagogues perception of a individual based approach as a good method to work from in kindergarten/preschool operations. The result shows that pedagogues believe that children’s diverseness as a contributing factor for learning and developing new knowledge.

Sammanfattning De senaste åren har begreppet utbildning och undervisning fått ökat fokus i förskolan. Samtidigt har barngrupperna ökat i storlek och barn i behov av särskilt stöd ska erbjudas en plats i verksamheten. En tydlig beskrivning av hur ett sådant inkluderande arbete ska gå till finns inte och pedagoger upplever att de inte har den kunskap som behövs för att bemöta barn i behov av särskilt stöd. Skolverket beskriver begreppet likvärdig utbildning som en utbildning som är tillgänglig för alla barn. Vårt syfte med den här studien är att utifrån ett relationellt perspektiv undersöka om pedagogerna på en Montessoriförskola respektive en Utvecklingspedagogiskt inriktad förskola arbetar lika eller olika för att skapa en tillgänglig lärmiljö. Vi har en förhoppning om att det kan skapa nya perspektiv på hur ett arbete kring att skapa en tillgänglig lärmiljö skulle kunna gå till. Teori Urie Bronfenbrenner's ekologiska systemteori där individer och miljö påverkar varandra i en dynamisk, ömsesidig interaktion används som analysverktyg för studien. Metod Studien är en kvalitativ undersökning där fokusgrupp samt observationer använts som verktyg för insamling av dataunderlag. Resultat Resultatet visar att för att skapa en tillgänglig lärmiljö spelar grundläggande pedagogisk inriktning mindre roll om pedagogerna arbetar medvetet utifrån barns behov. Pedagogerna bör arbeta aktivt för en god sammanhållning i arbetslaget. Kommunikationen mellan pedagoger kring ett gemensamt förhållningsätt i arbetslaget är av vikt för att lärmiljön ska bli tillgänglig för alla barn. Pedagogens kompetens kring specialpedagogiska hjälpmedel underlättar för att möta barns behov och i större utsträckning kunna sträva efter att nå en tillgänglig lärmiljö.Resultatet tyder på att om ett relationellt arbetssätt upprättas i arbetslaget kan möjligtvis behovet av specialpedagoger ute i verksamheterna minska.

The main purpose of the study is to examine different factors that have impact on a child's access to special support from a special educator's perspective. What needs and challenges are prominent in preschool linked to children in need of special support? What role does the special educator have on the basis of the needs and challenges in the preschool? The method we used when we conducted our material for this study was a qualitative research approach. The empirical data has been collected through interviews with eight special educators and the answers were analyzed through systems theory, the individual perspective and the relational perspective. The main result of the study shows that the individual perspective is the prominent approach managing special support in preschools. It has also shown that there is a need of the special educator guiding educators to shift focus to the relational perspective in order to create an including environment in preschools. The prominent results in the study regarding needs has shown to be difficulties of mapping special support, lack of communication and handling children who acts out. The prominent results of challenges have been the lack of time for educators in preschool to reflect on their own role in the change to the relational perspective and to get the emotional support and guiding from a special educator.

Denna studie undersöker ledarskapets betydelse för arbetsgrupper inom fältet boendestöd för personer med neuropsykiatrisk funktionsvariation, med fokus på det relationella ledarskapet och utifrån en socialkonstruktivistisk teori. Varför och hur ledare får komplexa verksamheter att fungera väl och med god kvalitet, för både brukare och personal, är frågor som legat till grund för arbetet. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med fem boendestödjare och fem chefer, verksamma i fyra olika verksamheter. Resultatet visar att boendestödjarna och cheferna har en samsyn om att god kommunikation inom verksamheten och gemensam målbild kan förbättra stödinsatserna, men att dessa förutsättningar inte alltid finns. Resultatet belyses med hjälp av Karaseks och Theorells teori om krav-kontroll-stöd. I diskussionen jämförs chefernas och boendestödjarnas perspektiv på det relativa ledarskapet och huruvida resultatet indikerar samband mellan faktorer som kommunikation, motivation och trivsel för boendestödjare och chefer. Faktorer som påverkar om man vill vara kvar i boendestödjaryrket diskuteras också, samt att studien inte kan belägga ovan nämnda samband, men uppmanar till vidare forskning på området. / This study examines the importance of leadership for working groups in the field of housing support for people with neuropsychiatric disabilities, focusing on relational leadership. Issues such as how and when leaders get a complex structure to work well and with good quality, for both users and staff, are issues that are the basis for the work. The study is qualitative and based on interviews with five housing assistants and five managers, active in four different activities. The results shows that the residents and managers have the consensus that good communication within the issues of work and common target image can improve support efforts, but this is not always done. The result is illustrated by Karaseks and Theorell's theory of demand-control-support. The discussion section compares the perspectives of leaders and housing supporters on the importance of relative leadership and that the outcome indicates relationships between factors such as communication, motivation and well-being for housing supporters and managers. Factors that affect if you want to stay in the housing support profession are also discussed, and that the study can not cover the above-mentioned relationship, but calls for further research in the field.

Studien är en intervjustudie om åtta specialpedagogers upplevelser och tolkningar kring specialpedagogiskt arbete i förskolan. Syftet är att undersöka hur specialpedagogers stöd i förskolan kan främja ett relationellt perspektiv och proaktivt arbete i verksamheten. Det sociokulturella perspektivet ligger som en utgångspunkt i studien genom att lyfta samspelet mellan pedagoger, specialpedagoger, barn och miljö. Det innebär att kunskap skapas i samspel, att människor lär i sociala sammanhang. En gemensam syn och god samverkan är en förutsättning för att alla barn ska få lyckas och må bra i verksamheten. Relationellt och kategoriskt är olika perspektivval som får konsekvenser utefter vilket perspektiv som antas. Perspektiven är två kontraster till varandra där specialpedagogisk verksamhet bör utgå ifrån ett relationellt perspektiv som bygger på interaktion med övrig pedagogisk verksamhet samt att det är av vikt vad som sker i interaktionen. Resultaten tyder på att specialpedagogiskt stöd enligt specialpedagogerna uppskattas av både förskolechefer och pedagoger och ses betydelsefullt för det främjande och förebyggande arbetet. Det finns en vilja och önskan att arbeta utifrån det relationella perspektivet med ett proaktivt arbete, men att det idag ofta faller tillbaka mot det kategoriska perspektivet och åtgärdande insatser. Även lärmiljön är av stor vikt och har betydelse för alla. Det är något som specialpedagogerna försöker förmedla, men bristen på tid skapar mindre gynnsamma tillfälle.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger uppfattar behovet av samverkan sinsemellan och samverkan för att nå målen i styrdokumenten gällande en förskola för alla barn. Detta har undersökts genom en kvalitativ undersökning, genom semistrukturerade intervjuer med både förskollärare och specialpedagoger. I denna studie använder vi oss av ett teoretiskt ramverk baserad på relationell pedagogik för att i mötet sker lärandet. De relationer som skapas sinsemellan ligger till grund för att skapa en fungerande samverkan, de krävs att båda parterna utvecklar kunskap tillsammans. Analysmetoden som använts för studien är en tematisk analys. Studiens resultat visar att samverkan mellan de två parterna fungerar. Förskollärarens och specialpedagogens arbete kring samverkan bygger på en gemensam relation som de behöver utveckla tillsammans. Det finns inga tydliga tillvägagångsätt utifrån styrdokumenten och en slutsats kan dras att både förskollärare och specialpedagoger önskar en förbättrad styrning gällande samverkan. Båda parterna ser tiden som en bristande punkt i samverkansfrågan och önskar mer tid i verksamheten. Båda parterna uttrycker att mer kunskap men även en viss erfarenhet krävs för att skapa den bästa möjliga verksamheten för barnet.   Vår tolkning av studien visar att parterna ser sin samverkan sinns emellan god på grund av att de har byggt upp en relation genom tiden. För att skapa en fungerande samverkan krävs det tid, kunskap, erfarenhet och styrning.