Denna kvalitativa studie, med en tematisk analys av nio lärares beskrivningar av Singaporematematik, har som syfte att redogöra för lärares erfarenheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv och vad Singaporematematiken kan tillföra den specialpedagogiska verksamheten. Metoden har varit semistrukturerade intervjuer och urvalet har skett genom redan tidigare kända kontakter med kriteriet att lärarna ska ha erfarenhet av att arbeta med Singaporematematik och elever i matematiksvårigheter. Urvalsmetoden kan benämnas som snöbollsurval. Analysen av resultatet visar att lärarna i huvudsak beskriver sin undervisning ur ett relationellt perspektiv med kategoriska inslag. Lärarnas engagemang och intresse för undervisning, matematik och elevers lärande är det som i grunden är viktigt. När lärarna beskriver synen på elevernas lärande visar resultatet att Singaporematematik enligt analysen kan leda till djupare förståelse, ökad motivation och engagemang hos eleverna. Blockmodellen förklaras som ett visuellt verktyg som lärarna beskriver kan fungera som en hjälp för eleverna i bryggan mellan det konkreta och det abstrakta. Vår slutsats är att Singaporematematik kan tillföra den specialpedagogiska verksamheten en tydlig struktur, ökad kommunikation i klassrummet, gemensamt lärande, differentierad undervisning och stöd för eleverna att vandra mellan olika representationsformer. Dock behöver inte denna undervisning benämnas Singaporematematik och undervisningen behöver inte vara kopplat till något speciellt läromedel.

Denna studie handlar om fördelningen av specialpedagogiska resurser och dess insatser inom vuxenutbildning.  Många studerande som jag har mött under åren inom vuxenutbildning har inte alltid haft en lyckad skolbakgrund att falla tillbaka på varför känslan, motivationen och oron inför studier i vuxen ålder många gånger kan vara befogad. Att som vuxen börja studera kräver många gånger mod, mod att ta till sig ny kunskap liksom mod att möta nya människor och nya förutsättningar. En del studerande har haft kontakt med elevhälsans specialpedagog under studietiden på grundskolan eller gymnasieskolan, dessa resurser efterfrågas periodvis även i vuxen ålder. Tillgången till detta stöd varierar. Den största anledningen till att specialpedagogiska insatser varierar skolor emellan tycks bero på att det inte är ett lagstadgat krav med elevhälsa inom vuxenutbildningen vilket innebär att tillgången till de specialpedagogiska insatserna ser väldigt olika ut beroende på hur resurserna fördelas och prioriteras. Tankarna kring likvärdighet och begreppet en skola för alla kan ifrågasättas utifrån detta tankesätt. I den här uppsatsen har jag fram för allt försökt söka svar på om det finns något samband mellan specialpedagogiska insatser i relation till måluppfyllelse och studieavbrott inom vuxenutbildning. Jag har gjort en enkätstudie där rektorer verksamma inom vuxenutbildning på gymnasial nivå varit mina respondenter och har fått besvara ett antal påståenden som berör dessa områden. Resultatet visar att det finns ett samband mellan dessa begrepp och att anledningarna till den ojämna fördelningen av specialpedagogiska resurser skiljer sig åt skolor emellan. Att få kunskap kring detta är värdefullt för att tydliggöra behovet av specialpedagogiska insatser inom vuxenutbildning och hur dessa på bästa sätt kan nyttjas. Att få svar på eller att finna samband mellan faktorer som orsakar studieavbrott ser jag som en viktig faktor vad gäller fortsatt arbete på förebyggande nivå för att förhindra dessa avbrott. / This study deals with the distribution of special educational resources and its efforts within adult education. Many students that I have met over the years in adult education have not always had a successful school background to fall back on which is why the feeling, motivation and anxiety about studying in adulthood often can be justified. Starting to study as an adult often requires courage, courage to gain new knowledge as well as courage to meet new people and new conditions. Some students have had contact with the student health special educator during the study period at primary or secondary school, these resources are also periodically requested in adulthood. Availability of this support varies The main reason for this variation is that student health is not a legal requirement in adult education, which means that the special educational interventions look very different depending on how resources are allocated and prioritized. The ideas around equality and the concept of a school for everyone can be questioned based on this way of thinking. In this essay, I have searched for an answers to whether there is any connection between special educational efforts in relation to goal fulfillment and study interruptions in adult education. I have made a survey study where school principals active in adult education at upper secondary level have been my respondents and have had to answer a number of statements that concern these areas. The result shows that there is a connection between these concepts and that the reasons for the uneven distribution of special educational resources differ between schools. Gaining knowledge about this is valuable in order to clarify the need for special educational interventions in adult education and how these should be used in the best way. I see getting answers to or finding connections between factors that causes study interruptions as an important factor in terms of continued work at a preventive level to prevent these.

Abstrakt Denna studie utfördes i en kontext där det saknades tidigare forskning i Sverige som fokuserade på stödpersonalens utbildningsbakgrund inom anpassad skola. Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om utbildningsinnehållet inom de nationella yrkespaketen för barn och fritids-, samt vård och omsorgsprogrammet, och att undersöka i vilken utsträckning utbildningens innehåll matchar kompetenskraven som ställs på stödpersonal i deras praktiska utövning inom anpassad skola. Denna undersökning genomfördes med hjälp av dokumentstudie och summativ kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning om stödpersonalens yrkesroll har avslöjat en mångfald av arbetsuppgifter, vilket har bidragit till en fördjupad förståelse av kompetenskrav som är nödvändiga inom detta område. Genom kategorisering och kodning av det insamlade materialet framkom att det fanns skillnader i utbildningarna, vilka inte fullt ut överstämde med de identifierade kompetensbehoven enligt tidigare utredningar. Studiens utfall har visat på att utbildningen för elevassistenter har en tydlig inriktning på pedagogik och lärande. Samtidigt har den avslöjat brister i vissa områden, inklusive bristande kunskap om specifika funktionsnedsättningar och förmåga att möta omvårdnadsbehoven hos elever med betydande funktionsnedsättningar. Resultaten av studien har indikerat att utbildningen för undersköterskor primärt inriktar sig på individuell omsorg, omvårdnad och medicin, och detta uttrycker en framträdande betoning på ett kategoriskt perspektiv. Samtidigt har det framkommit att det kategoriska perspektivet fortsätter att vara dominerande även inom den svenska anpassade utbildningen. Parallellt med detta har vård- och omsorgssektorn genomgått betydande förändringar med en ökad betoning på kompetensförsörjning och en högre status för undersköterskor. I kontrast till dessa framsteg har utbildningssektorn, specifikt när det gäller stödpersonal, inte genomgått motsvarande förändringar. Dessa ojämnheter kan resultera i en obalans där undersköterskor överrepresenteras vid rekrytering till stödpersonaltjänster inom anpassad skola. En möjlig konsekvens av denna obalans är att det relationella perspektivet, med dess inriktning på interaktion och inkludering, riskerar att hamna i skuggan. Detta kan innebära att fokuset inom anpassad skola fortsätter att ligga främst på omsorg och omvårdnad snarare än att främja elevernas akademiska prestationer, en utveckling som har varit föremål för kritik under de senaste åren.

Bakgrund: För barn är konflikter en naturlig del av livet på förskolan, men att hantera konflikter är inget som vi föds med. För att barn ska lära sig att hantera konflikter på ett bra sätt behöver de stöttning och vägledning men detta förutsätter att förskolläraren har kunskaper om konflikthantering. Förskolan vilar på en demokratisk grund och ska förmedla de demokratiska värderingar som det svenska samhället bygger på. Genom konflikthantering kan förskollärarna synliggöra vardagsdemokrati för barnen. Beroende på vilken syn förskollärare har på konflikter och på konflikthantering påverkar barnens möjligheter till utvecklandet av egna konflikthanteringsmetoder och utvecklandet av demokratiska förmågor. Syfte: Syftet med studien är att synliggöra förskollärares berättelser om arbetet med konflikthantering i förskolans verksamhet samt att undersöka hur konflikthantering kan främja utvecklingen av barns demokratiska förmågor. Metod: Denna studie bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare. Resultat: Resultatet visar att medling och samtal är den vanligaste metoden för att hantera konflikter. I konflikthanteringen ges barnen möjlighet att utveckla demokratiska förmågor som empati, stå upp för sin åsikt, lyssna till andra och respektera olika åsikter. Det störta hindretsom beskrivs för att utveckla barns demokratiska förmågor vid konflikthantering är tidsbrist.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger kan inkludera barn med trauma och vilken kompetens förskolorna besitter för att kunna hjälpa och stödja dessa barn. Därtill undersöks pedagogers uppfattningar av sitt uppdrag gällande inkluderande arbete med fokus på barn med trauma. Vi använder en kvalitativ ansats i denna studie genom åtta öppna dock strukturerade frågor som förskollärare och specialpedagoger svarar skriftligt på. Frågeformuläret skickades ut till pedagoger för att utforska deras tillvägagångssätt när det gäller att arbeta med barn som har upplevt psykisk ohälsa eller genomgått en traumatisk händelse. Resonemang och analys i studien byggs på en kvalitativ ansats. Studiens text anses som explicit för att läsaren inte behöver läsa mellan raderna snarare har läsaren möjlighet att sätta sig in i sammanhanget även utan förkunskap.      Förskollärare och specialpedagoger kommer från Polen och Sverige, för att möjliggöra en bred förståelse i ämnet. Relationen mellan vuxen och barn betraktas som fundamental för barns lärande och utveckling, vilket synliggörs i resultatet. Resultatet belyser att lågaffektivt bemötande, lyhördhet, förmåga att reflektera och en trygg miljö erbjuder utrymme för att konstruera goda och trygga relationer till varje barn. Dessutom belyser resultatet vilka förutsättningar för att bemöta och inkludera barn med trauma som redan finns samt vilka som saknas för pedagogerna i förskolan. Resultatet visar att det finns befintliga och nytillkomna utmaningar för pedagogerna i sitt uppdrag med att inkludera barn med trauma men också att de erbjuds stöd från externa källor i sitt arbete. I studiens slutsats framträder en samstämmig uppfattning med tidigare forskning om att goda och trygga relationer i förskolan är betydelsefulla för utförandet av pedagogernas uppdrag samt barns lärande och utveckling.

Tidigare forskning visar att samarbetet mellan specialpedagoger och pedagoger inom förskolan behöver utvecklas. Syftet med denna studie var att bidra med kunskaper om samarbetet mellan dessa yrkesgrupper inom förskolan med fokus på barn i behov av särskilt stöd. Utifrån studiens tre forskningsfrågor undersöktes samarbetsprocessen samt viktiga aspekter och utmaningar i samarbetet. För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet bearbetades med stöd av tematisk dataanalys och analyserades med utgångspunkt i ett relationellt perspektiv, litteratur samt tidigare forskning. Utfallet indikerar på att samarbetet mellan specialpedagoger och pedagoger övervägande fungerar bra. Tidsbegränsningar, stora barngrupper och olikheter i synsätt kring barn i behov av särskilt stöd framstår som hinder i samarbetet. I analys och diskussion lyfts det att samarbetet mellan specialpedagog och pedagog handlar om att tillsammans hitta lösningar på svårigheter som uppstår för barnen. Således är specialpedagogernas kunskaper och handledningar viktiga för att hjälpa pedagogerna att anpassa verksamheterna. Studiens slutsats är att samarbetet mellan yrkesgrupperna är betydelsefullt för att kunna skapa en inkluderande lärmiljö för barnen. Ytterligare forskning kan förbättra denna studie genom att involvera vårdnadshavarna och rektor för att säkerhetsställa att barn i behov av särskilt stöd får adekvat hjälp, vilket kan möjliggöra etablering av en helhetsinriktad stödstruktur.

Lärarkompetens rymmer såväl ämneskunskap och didaktisk färdighet, som ledarskap och relationell kompetens. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur gymnasielärare uppfattar betydelsen och utvecklingen av relationell kompetens i sin yrkesroll utifrån följande frågeställningar: •Hur uppfattar gymnasielärare den relationella kompetensens betydelse i sin yrkesroll? •Hur uppfattar gymnasielärare att den relationella kompetensen utvecklas? Data har samlats in genom fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Analysen har genomförts utifrån modeller över lärarkompetensens yttre formella perspektiv och det inre personliga perspektivet. Resultatet visar att i mötet med eleverna blir den relationella kompetensen central och vilket i sin tur förutsätter en reflekterande och etisk dimension. När personliga erfarenheter och värderingar vävs samman med yrkesmässig kunskap kan läraren utveckla en autentisk yrkespersonlighet. Det sker över tid, i praktiken, tillsammans med kollegor och inom den gemensamma professionen. / Teacher competence holds content knowledge as well as didactic skills, leadership and relational competence. The aim of this study is to increase understanding of how upper secondary school teachers perceive the meaning and development of relational competence. Research questions: •How do upper secondary teachers perceive the significance of relational competence in their professional role? •How do upper secondary teachers perceive the development of relational competence? The research uses four semi-structured qualitative interviews. The analysis has been conducted based on models of teacher competence's external formal perspective and the inner personal perspective. The findings show that in interactions with students, relational competence becomes central and presupposes a reflective and ethical dimension. When personal experiences and values are integrated with professional knowledge, the teacher can develop an authentic professional personality. This happens over time, in practice, in collaboration with colleagues, and within the shared profession.

Studiens syfte är att beskriva specialpedagogers erfarenheter av samverkan internt och externt kringelever som far illa eller som riskerar att fara illa samt hur specialpedagogens roll och ansvar kommertill uttryck i denna samverkan. Studiens teoretiska grund bygger på en modell av läroplansteoretisktperspektiv samt ett relationellt perspektiv för att fördjupa förståelsen för de mellanmänskligaaspekterna rörande samverkan. Studien använder sig av semistrukturerade intervjuer med åttaspecialpedagoger verksamma i den kommunala grundskolan i fyra olika kommuner lokaliserade iMellansverige. De centrala resultaten utifrån specialpedagogernas beskrivningar definieras elever somfar illa i huvudsak som elever där inte grundbehoven blir tillgodosedda av elevens vårdnadshavare.Resultat visar även att rutiner för samverkan skiljer sig åt mellan olika skolor men attspecialpedagoger är en stor del av samverkansarbetet kring elever som far illa eller som riskerar attfara illa. Utmaningar i den interna samverkan är de olika nivåerna av sekretess i elevhälsan samtbristande resurser. Möjligheter i den interna samverkan är det relationella arbetet genom tillitsfullarelationer till elever och vårdnadshavare samt nära samarbete med skolans personal som ärinvolverade i dessa elever. I den externa samverkan är utmaningarna byråkratiska regler samtmaktförhållanden mellan skolan och olika externa aktörer. Möjligheter för extern samverkanframkommer i betydligt mindre grad och endast i termer av att då de gånger som samverkan fungerarså är det gynnsamt för elever som riskerar att fara illa eller som de facto far illa. Studien genomfördespå grund av att det är ett relevant ämne samtidigt som det saknas tidigare forskning på områdetkopplat till specialpedagogens roll och ansvar.

No description available.

Tidigare forskning visade att förskolan sällan anpassar sina lärmiljöer utefter barn utan att barn behöver anpassa sig till lärmiljön. Detta står rakt emot intentionen med läroplanen för förskolan, vilken styr förskollärarens ansvar kring lärmiljön, som är tydlig med att det ingår i professionen att kunna bygga lärmiljöer utefter barnens intressen och behov. Detta för att skapa tillfällen till utbildning och lärande. Studiens syfte var att undersöka förskollärares erfarenheter kring utformning av lärmiljöer för barn i behov av särskilt stöd och barn med intellektuell funktionsnedsättning (IF) tillsammans med andra barn i förskolan. Frågeställningen var att titta på vilka möjligheter samt hinder blir synliga i förskollärarnas beskrivningar kring förskolans lärmiljö. Studien gjordes med ett kvalitativt metodval. Genom ostrukturerade och ostandardiserade frågor har förskollärare intervjuats. För ämnet har det i delen bakgrund och tidigare forskning använts för studien relevant litteratur och granskad forskning. Resultatet visade att det finns flera faktorer att förhålla sig till i utformandet av lärmiljö för barn i förskolan. Resultatet visade även att det för barn i behov av särskilt stöd och barn med IF var särskilt viktigt att ta vissa förhållningssätt och strategier som förskollärare för att möjliggöra lärande och utveckling hos barnet. Resultatet analyserades utifrån det relationella perspektivet. I resultat och resultatdiskussion framkom ett flertal faktorer som påverkar den kvalité som kan bli möjlig i förskolans miljöer.