Syftet med studien är att få syn på förskollärarens uppfattningar angående bemötande av barn med utmanande beteende, samt vilka strategier förskollärarna beskriver att de använder sig av vid mötet med barnen. I bakgrunden lyfts relevanta begrepp som forskare diskuterar inom det specialpedagogiska området. Där nämns även det relationella perspektivet som är den teoretiska utgångspunkten i studien. Studien är baserad på en kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer och som hjälp för att analysera det empiriska materialet används en tematisk analys. I studiens resultat framkom det att förskollärarna ser lärmiljön som en påverkande faktor för barns beteenden. Förskollärarna anser att det är viktigt med relationsskapande för att hitta olika strategier som funkar individuellt för barn. Användandet av tydliggörande pedagogik diskuteras av förskollärarna och konstateras att det är ett arbete som inte hinns med. Däremot menar de att det alltid är betydelsefullt att inta ett lågaffektivt bemötande med barn som utmanar. Slutsatsen av den här studien är bland annat att förskollärarna anser att det är meningsfullt vid bemötandet att försöka förstå varför barnet utmanar och att skapa goda relationer för att kunna se barnets olika behov. Det är möjligtvis simpelt för förskollärarna i studien att diskutera vad som blir bäst för barn i situationer, men det verkar vara svårt att efterleva. Det finns många faktorer som påverkar bemötandet till barn med utmanande beteende enligt förskollärarna, som exempelvis stress, miljö och relationer. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur barns perspektiv kansynliggöras i den pedagogiska dokumentationen som sker i förskolan. Baserat på studienssyfte har följande forskningsfrågor formulerats: Hur beskriver förskollärare deras arbete medbarns perspektiv i relation till pedagogisk dokumentation? Hur beskriver förskollärarna sittförhållningsätt för att skapa möjligheter till att synliggöra barns perspektiv i pedagogiskdokumentation? Vilka svårigheter samt möjligheter beskriver förskollärare med att fångabarns perspektiv i dokumentation? Studien utgår från ett barndomssociologiskt perspektiv samt ett relationellt perspektiv. Begreppsom använts i studien är being, barns perspektiv, kompetenta barnet, kommunikation ochrelationer. Metoden vi använt oss av för insamling av empirin är kvalitativ och utgår frånfokuserade intervjuer med åtta legitimerade förskollärare. Empirin har analyserats genom entematisk analys och med hjälp av färgkodning. Resultatet av studien visar hur förskollärarnasynliggör för barns perspektiv i pedagogisk dokumentation, där barnen får dokumentera självaoch barnens intressen är i fokus. Även förskollärarnas förhållningssätt gentemot området liggertill stor grund för att barns perspektiv ska tas hänsyn till. Svårigheter som framkommit är attbarns intresse kan variera, stora barngrupper samt arbetet med att fånga de barns perspektivsom ännu inte utvecklat sitt verbala språk. Förskollärarna som deltagit i studien har kommit påtillvägagångssätt som fungerar för deras verksamhet, vilket synliggörs i resultatet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Komvuxlärare beskriver att de arbetar med motiverande samtal samt deras syn på metoden som en extra anpassning för elever i behov avstöd i vuxenutbildning. För att få svar på mina frågor har jag först studerat tidigare studier som belyser olika typer av forskning kring faktorer som påverkar vuxnas studiemotivation samt implementering av metoden motiverande samtal MI i vuxenpedagogiska verksamheter. Därefter har jag gjort kvalitativa intervjuer med ämneslärare som är verksamma inom kommunal vuxenutbildning. Intervjumaterialet har analyserats tematiskt för att undersöka variation och mönster i lärarnas uppfattningar om arbete med motiverande samtal. De teman som skapades diskuterades i relation till den tidigare forskningen och jämfördes med MI-sprinciper. Resultatet visade att alla intervjuade lärares erfarenheter och uppfattningar av motiverande samtal med vuxna studerande inte överensstämmer med MI-s grunder. Det innebär att samtalen kunde ses som motivationsstödjande men inte motiverande. Pedagogerna använde inte någon uttalad modell för att stödja sig på vid genomförande av samtalet. Skillnaderna märktes också i att lärarna hade olika åsikter om i vilket syfte motiverande samtal genomföras. Resultatet stämde väl överens med tidigare forskning som uppvisade att kommunikation samt pedagogers förhållningssätt är viktiga förutsättningar för ett konstruktivt samtal med elever i svårigheter om deras mål och behov. Det framkom i studiens resultat att pedagogerna kunde betydligt höja vuxna elevernas studiemotivation genom att med fördel arbeta med motiverande samtal enligt modellen med alla samtalets faser som beskrivs i metoden MI. De kunde också stärka sig i samtalsledarrollen, utveckla sin kompetens efter att ha tillägnat kunskap om MI som en extra anpassning och ett funktionellt arbetssätt med vuxna elever i behov av stöd och deras studiemotivation.

Strid, Susanne & Tempte, Maria (2016). Lärarens yrkesroll - ur ett specialpedagogiskt perspektiv med förskollärares förhållningssätt. Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola.Syfte och preciserade frågeställningar:Syftet med vår studie är att studera hur nio lärare som undervisar i grundskolans år F-6 resonerar om vilka arbetsuppgifter de har. Vi vill även undersöka om lärarna har särskilda strategier i sitt arbete med eleverna då problem uppstår. Vi har även ett bisyfte vilket är att belysa lärarnas syn på den egna rollen i perspektiv av forskning om förskollärare.Vilka arbetsuppgifter anser de intervjuade lärarna att de har?Vilka förmågor behöver de intervjuade lärarna ha för att kunna utföra sitt arbete?Vilka problem möter de intervjuade lärarna i arbetet med eleverna?Hur ser de intervjuade lärarnas tillvägagångssätt ut när det uppstår problematiska situationer?Tidigare forskning och teoretisk förankring: Studien utgår ifrån tidigare forskning inom de olika rollerna som krävs av lärarna.(Brante, 2008 m.fl.) Den utgår även ifrån vad forskningen säger om lärarens strategier när dilemma uppstår i klassrummet. (Greene, 2011 m.fl.). Studien tar även avstamp i organisationsteori (Berg, 2003 m.fl.) där skolans komplexitet lyfts fram. Vidare tar den även stöd i specialpedagogisk teori (Nilholm, 2007 m.fl.), men även om förskollärarens yrkesroll Sandberg (2009). Inom specialpedagogisk forskning urskiljs ofta olika perspektiv, kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet. Den forskning som vi hittat bygger på lärare, förskollärare och elevers relationer. Vi har även medvetet valt att ta del av vad forskningen säger om specialpedagogens roll som ett förebyggande arbete.Metod: Vi har valt att utföra en kvalitativ studie som vi har delat upp i två delstudier. Dels en kring lärarens yrkesroll med halvstrukturerade intervjuer och dels en med en casestudie för att ta del av lärarens strategier kring elever i problematik. Till grund för intervjuerna ligger en intervjuguide och ett färdigt case.Resultat: Genom analys av vårt empiriska material har vi funnit fyra teman. Första temat är relationer som handlar om att skapa bra relationer till eleverna. Andra temat är samarbete vilket innebär vikten av samarbete mellan elev och lärare men även mellan lärarna. Tredje temat handlar om anpassningar och inkludering i klassrummet. Hur lärarna arbetar på olika sätt för att alla elever ska nå sina mål. Det fjärde och sista temat är dilemma där lärarna har fått ta del av ett case och sedan fått beskriva vilka strategier de har för att möta eleven. Under dessa teman visar sig en del likheter som vikten av samtal och kommunikation för att nå framgång.Specialpedagogiska implikationer: Specialpedagogen med sin övergripande kompetens används i alla nivåer i organisationen och behövs finnas tillgänglig i skolan för att alla elever ska gynnas. Det går inte att se elever, lärare och specialpedagoger var för sig utan att alla måste ses tillsammans i ett sammanhang. En reflektion vi gör, utifrån våra intervjuer är vikten av att huvudman beskriver specialpedagogens yrkesroll och blir tydlig i skolans organisation. Där kan vi se utifrån vår studie att vi kan vara bra förändringsledare, stötta lärare och få till tidigare insatser som gör att fler elever fångas upp. Nilholm (2007) och Ahlberg (2013) menar att samspelet mellan olika aktörer är viktiga för att eleverna ska nå sina mål. Det måste finnas bra relationer mellan alla parter.Nyckelord: Elever i behov av särskilt stöd, förskollärare, grundskollärarens yrkesroll, organisationsteori, relationellt perspektiv, specialpedagog.

Statens offentliga utredning (2016:94) menar att det finns en bristande kunskap i den svenska skolan om vad som främjar närvaro samt att det förekommer brister i utredning av orsakerna till frånvaro vilket i sin tur kan leda till risken att inte rätt åtgärder vidtas. I utredningen står det vidare att även om det är svårt att avgöra om skolfrånvaron ökat i vårt samhälle så får frånvaro större konsekvenser för en elev idag utifrån det kunskapssamhälle vi lever i, jämfört med tidigare generationer.Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur specialpedagoger, yrkesverksamma på högstadiet, arbetar med att vända problematisk skolfrånvaro till ökad närvaro. För att undersöka specialpedagogers erfarenheter kring arbete gällande en ökad skolnärvaro har detta studerats utifrån organisation-, grupp- och individnivå.Studiens teoretiska utgångspunkter är det Relationella perspektivet och Känsla av sammanhang[KASAM]. I det Relationella perspektivet förklaras samspelet mellan människan och dess lärmiljö, vilka faktorer som styr möjligheter och hinder som eleven ställs inför i mötet med omvärlden. KASAM, förklarar hur känsla av sammanhang främjar individens välbefinnande utifrån de tre begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.Metodansatsen är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har använts. Det empiriska underlaget består av intervjuer med åtta specialpedagoger med erfarenhet av att arbeta på högstadiet. Resultatet visar att ett relationellt perspektiv, där lärmiljön är begriplig, hanterbar och meningsfullhet är viktiga faktorer för en elevs förutsättningar för att närvara i skolan.

Lärares syn på inkluderingsarbetet och tillvägagångssätt i utformandet av undervisning för elever i behov av särskilt stöd skiljer sig avsevärt på olika skolor.  Studien har i syfte att undersöka vilka upplevelser grundskollärare har gällande arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer av grundskollärare och relateras till tidigare forskning. Analysen av resultatet har genomförts utifrån det kategoriska och relationella perspektivet. Resultatet av intervjuerna visade att somliga lärare delade åsikten om att tidsbrist är en stor utmaning i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. En del lärare förklarade även att den bristande kompetensen gällande elever i behov av särskilt stöd innebar att alla elever inte fick de rätta hjälpmedlen i undervisningen. En slutsats som kan dras är att strävan efter en god relation mellan lärare-elev kan leda till att läraren kommer närmre eleven och får en förståelse om hur hen kan hjälpa eleven. Det innebär att lärares ovannämnda upplevelser kan till viss del förebyggas med goda relationer. De centrala delarna i studien är lärares definition av uttrycket elever i behov av särskilt stöd, inkluderingsarbetet och lärares upplevelser av möjligheter och utmaningar i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fritidspedagoger ser på arbetet med konflikter. Vidare vill vi forska i hur fritidspedagoger ser på hanteringen av de konflikter som kan förekomma på fritidshemmet och om de använder sig av särskilda metoder. I arbeter har vi använt oss av Cohens konfliktpyramid (2005) som utgångspunkt och det är en teori som vi anser vara högst relevant i vårt arbete. Konfliktpyramiden uttrycks tydligt i fyra olika steg hur arbetet ser ut i förebyggande, hanterande, hjälpande och stoppande arbetssätt. Pyramidens fyra nivåer ger en tydlig bild av vilket steg man bör använda i olika situationer, beroende på vad det är för form av konfliktsamt vem det är som är inblandad.  I den studie som vi genomfört har vi använt oss av intervjuer ur en kvalitativ forskningsmetod. Intervjuerna utfördes enskilt på tre olika skolor med sju utbildade fritidspedagoger. Den empiri som inhämtats har sedan analyserats med Cohens konfliktpyramid som utgångspunkt. Utgångspunkterna av intervjuerna har varit att få svar på studiens frågeställningar som är: Hur beskriver fritidspedagoger sitt arbete med konflikter och konflikthantering? och vilka arbetssätt använder sig fritidspedagoger av när konflikter ska hanteras? Resultatet från samtliga intervjuer visade att många fritidspedagoger mest arbetar med den förebyggande nivån och mindre med stoppnivån. I fritidspedagogernas arbete beskrev de olika ingångsvinklar som de ansåg vara en viktig aspekt att ta hänsyn till. Exempelvis tydlig struktur, relationella perspektiv, lek och miljö, kännedom om elever och bemötande lyftes fram. Fritidspedagogernas arbete med konflikter lyftes även fram.

Sammanfattning/Abstract Schöld Veronica och Phillips Sara, (2023). Uppdrag: Relationer – en studie om att bygga relationer med elever som uppvisar ett utmanande beteende. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Syfte och frågeställningar Syftet med detta examensarbete är att belysa några lärares berättelser kring att skapa goda relationer till elever som uppvisar etttmanande beteende. Examensarbetet kommer även att belysa de framgångsfaktorer och hinder som kan finnas för att skapa dessa relationer. Studien fokuserar på följande frågeställningar: Vilka framgångsfaktorer framträder som mest betydelsefulla i lärarnas berättelser kring att skapa goda relationer till elever som uppvisar ett utmanande beteende? Vilka hinder framträder i lärarnas berättelser kring att skapa goda relationer till elever som uppvisar ett utmanande beteende? Hur påverkas dessa framgångsfaktorer/hinder som lärarna talar om utifrån individ-, grupp-, och organisationsnivå? Teori Den teoretiska förankringen tar sin utgångspunkt i systemteori, relationell pedagogisk teori och anknytningsteori. De vetenskapliga teorierna anses vara de mest lämpade perspektiven för att analysera det insamlade materialet. Metod Studien för detta examensarbete har inspirerats av en fenomenografisk kvalitativ metodansats. Tio verksamma lärare från grundskolans tidigare år har deltagit i varsin intervju. Intervjuerna har varit semistruktuerade och utgick från olika teman/frågor där informanten tilläts ha stor frihet att utforma sina svar. Intervjumaterialet genomgick sedan en kvalitativ analys. Resultat Lärarna vittnar om olika framgångsfaktorer och hinder för att skapa goda relationer till elever som uppvisar ett utmanade beteende. Framgångsfaktorer som lyfts är att läraren visar intresse för eleven i ett större sammanhang än endast skolan, såsom fritid och familj. Samt att läraren är medveten om sina egna känslor och hur dessa kan påverka deras bemötande av elever som uppvisar ett utmanande beteende samt utveckling av strategier för att kunna hantera dessa känslor. Ett relationellt synsätt eftersträvas som en framgångsfaktor för att bygga relationer och möjliggör även för lärarens förmåga att undanröja hinder för eleven. Hinder som framkom var kulturen inom gruppen som för eleven kunde betyda att det inte var socialt accepterat att knyta an till sin lärare. Relationer kräver att lärare och elever befinner sig i samma kontext under en längre tid vilket leder till att skolor med en hög frekvens av lärarbyte och vikarier gör det svårare för elever att bygga relationer till sina lärare. Lärarna lyfter gruppstorleken och en begränsad lärmiljö som ett hinder men även en bristande samsyn kring elever som uppvisar ett utmanande beteende och brist på en gemensam värdegrund som ytterligare hinder. Vidare för lärarna resonemang om den påverkan som tillrättavisningar, tydlighet och struktur, tillgängliga lärmiljöer och en gemensam värdegrund har på individ-, grupp- och organisationsnivå. Specialpedagogiska implikationer Den största framgångsfaktorn i skolan anses vara att elever har utvecklat en god relation till sina lärare. Elever som uppvisar ett utmanande beteende är de elever som lärarna uppger att de har svårast att skapa goda relationer till. Detta bör vara en av specialpedagogens främsta uppgifter i skolan, att stötta lärarna i att skapa goda förutsättningar för alla elever att etablera en god relation till sina lärare.

Under perioder av verksamhetsförlagd utbildning har vi sett ett flertal exempel på när elever exkluderas i verksamheten, ofta elever som vid första anblick är något mer tillbakadragna. Utifrån den erfarenheten så har ett intresse väckts kring inkludering av introverta elever ifritidshemmet. Syftet med studien har varit att undersöka lärares upplevelser av möjligheter och utmaningar gällande inkludering av introverta elever i fritidsverksamheten, samt hur lärare upplever att deras förhållningssätt kan ha en inverkan på en sådan inkludering. Empirin har samlats in via intervjuer med fem lärare i fritidshem på olika orter i södra Sverige. Analysen av empirin har skett utifrån teoretiska antaganden med fokus på ett relationellt perspektiv och olika former av introvertism. Resultatet av studien synliggör dels utmaningar, som exempelvis stora elevgrupper, dels möjligheter som till exempel vikten av lärares emotionella förhållningssätt för att främja inkludering av introverta elever. Det blir även tydligt att vara inkluderad kan betyda olika saker för olika individer. Studiens resultat visar även på begränsad kunskap om introvertism i skolkontext samt att lärare i fritidshem har en ambition att anpassa miljön och undervisningen efter samtliga elever. Det finns en genuin strävan att se och bekräfta varje enskild individ utifrån sina förutsättningar, lärarna i studien upplever dock även ett dilemma i inkluderingsarbetet. Å ena sidan har de en strävan att se och inkludera varje elev, å andra sidan upplever de att de inte räcker till.

Slarvfel är ett vanligt begrepp inom matematikundervisningen i Sverige. Däremot finns det inga tydliga riktlinjer kring hur lärarna ska förhålla sig till fenomenet. Om lärare ser och bedömer slarvfel olika kan det finnas en risk för att bedömningen inte är likvärdig. Syftet med arbetet är att skapa en ökad förståelse för hur gymnasielärare ser på slarvfel i matematik i relation till summativ bedömning samt hur gymnasielärare i matematik arbetar förebyggande för att minimera slarvfel hos eleverna. Fenomenografin tillsammans med det relationella, kategoriska och det sociokulturella perspektiven står som grund för studien och data samlas in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjorda med fem matematiklärare. Den här studiens resultat visar i likhet med tidigare forskning att slarvfel bland annat är kopplat till stress och att det finns svårigheter med att bedöma slarvfel på prov. När det kommer till lärarnas förebyggande arbete för att förhindra slarvfel så nämner flera av lärarna att man bör arbeta med att minska stressen hos eleverna samt göra eleverna medvetna om eventuella slarvfel. I diskussionen förs vikten av att lära känna sina elever fram. Lärarna beskriver att de känner igen slarvfel på grund av att de känner till elevens kunskapsnivå. Samtidigt skiljer sig lärarnas åsikt om vilka elever som gör slarvfel mot den tidigare forskningen. I och med den skillnaden är en möjlig risk att lärare faktiskt missbedömer räknefel och slarvfel. Förslag på vidare forskning skulle kunna vara en nationell studie om elevernas syn på slarvfel eftersom forskning på området är begränsat i Sverige.