Nilsson, S. 2007: Skogsgeografi II. Om odlingslämningar i skogsbygd (Forest Geography II. On Remains of Agriculture in Forest Settlement Districts) In this thesis issues on remains of agriculture in the county of Värmland, Sweden are discussed. The aim is to use a holistic approach when examining such remains, which goes beyond their mere morphology. Instead focus is put on their inner and outer geographies: the internal relations between different elements of a single remain, and the external relations between the remain and its local context. Also, it is argued that it’s necessary to approach this kind of remains with an open perspective regarding time. The diorama principle as expressed by Torsten Hägerstrand is used. It focuses more on closeness than on similarity. Four separate studies are enclosed to the thesis as appendix’s I–IV. The thesis ends with an outlook to a concept of relational landscape, derived from this work, with outlines future studies. In Appendix I registered remains of agriculture are examined. In Appendix’s II and III the role of agricultural remains for settlement geography studies are analysed. The role of agricultural remains as bearers of meaning in both history and present, and views and values of antiquarians and researchers as well as the public, is examined in Appendix IV. Hopefully a holistic view will illuminate agricultural remains as research source material and bearers of meaning, including both expert and lay knowledge, history as well as present time and the future. This is desired in order to handle such remains in a fair manner. Stefan Nilsson, Department of Geography and Tourism, Karlstad Uni-versity, SE 651 88 Karlstad, Sweden.

Skollagen (SFS 2010:800) slår fast att elever som riskerar att inte nå målen ska ges den ledning och stimulans som behövs för att utvecklas i riktning mot målen. Studiens syfte är att beskriva specialpedagogens roll i arbetet med stödinsatser för de elever som riskerar att inte nå målen. Studiens tre teman är Stödinsatser, Specialpedagogens roll och Främjande och förebyggande arbete. En kvalitativ metod har använts med semistrukturerade intervjuer med nio specialpedagoger. För att bearbeta intervjumaterialet har kvalitativ innehållsanalys använts. Analysen har gjorts utifrån systemteori och de specialpedagogiska perspektiven relationellt perspektiv, kategoriskt perspektiv och dilemmaperspektiv. Resultatet visar att specialpedagogens roll i arbetet med stödinsatser är komplex. Dels handlar det om att i samråd med läraren identifiera elever, att välja adekvat anpassning eller stödinsats och att utvärdera dessa. Resultatet visar också att alla specialpedagogernas arbetsuppgifter ryms inom ramen för examensordningen men att de inbördes kan skilja sig åt i det att vissa arbetar mer elevfokuserat medan andra arbetar mer på organisationsnivå (SFS 2017:1111). Det skiljer sig också åt i hur mycket specialpedagogerna är involverade i systematiskt kvalitetsarbete och att utveckla undervisningen på skolan. En slutsats som dras är att specialpedagogerna till stor del använder samma typ av extra anpassningar och stödinsatser, men att det skiljer sig mycket i vilka stödinsatser som förespråkas mest och i hur specialpedagogerna motiverar användandet av dem med utgångspunkt i användbarhet. En annan slutsats är att dokumentation av extra anpassningar är en förutsättning för att kunna utvärdera hur de har fungerat, och att många skolor gör detta trots de motsatta intentionerna i reformen kring extra anpassningar som kom 2014 (Skolinspektionen, 2016; Skolverket, 2014). / The Education Act (SFS 2010:800) states that students who are at risk of not reaching the minimum standards are entitled to support. The aim of this study is to describe the role of the Special Education Coordinator (SENCo) regarding the support given to students who risk not receiving a passing grade in at least one subject. The study has three parts: Support, The role of the SENCo, Promotion and prevention. The study has been conducted using a qualitative method with semi-structured interviews and qualitative analysis with nine SENCos. The analysis has been made using system theory and three perspectives: the relational perspective, the categorical perspective and the dilemma perspective. The result shows that the role of the SENCo regarding support is complex. The role includes cooperation with teachers in identifying students, in choosing the correct supplemental support and in evaluating the support given. The result also shows that the roles of the SENCo are included in the System of Qualifications (SFS 2017:1111), but that the SENCOs that were interviewed have different perspectives where some are more inclined to work close to the students whereas others operate on an organizational level. There is also a clear difference between how involved the SENCos are in the systematic quality work and in developing the teaching methods in order to reduce the amount of support provided to individual students. One conclusion is that the SENCos use the same types of supplemental support but that they motivate their use in different ways. Another conclusion is that documentation of supplemental support is necessary to be able to evaluate them and that many schools do this despite the intention in the reform from 2014 (Swedish Schools Inspectorate 2016; Swedish National Agency for Education, 2014).

Målsättningen med föreliggande studie är att bidra med kunskap om elevers upplevelser av stödinsatser och delaktighet i grundskolan. Det är sällan som elevernas upplevelser lyfts fram i forskning och syftet med denna studie är därför att belysa hur några elever som inte varit behöriga att söka in på ett nationellt gymnasieprogram, ser på de stödinsatser de fått, eller önskat att de fått, i grundskolan samt deras upplevelse av delaktighet under samma period. Studien bygger på en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor, där fem respondenter bidrar med sina upplevelser. De teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån är relationellt- respektive kategoriskt perspektiv, samt salutogent- respektive patogent perspektiv. Resultatet visar på att elevernas upplevelser var övervägande negativa under låg- och mellanstadiet och mer positiva under högstadiet. Detta förklaras framför allt med att de inte kände sig delaktiga, och upplever att stödinsatserna inte var adekvata i förhållande till stödbehovet. Insikterna som framkommit i studien handlar om vikten av att lyssna in varje enskild elevs upplevelse och beakta dessa när det kommer till att utforma och utvärdera stödinsatser. Elevers upplevelser kan ha en stor påverkan på det specialpedagogiska området och bidrar i arbetet med att utveckla lärmiljön i grundskolan för att främja delaktighet. / The aim of this study is to contribute to the understanding about students' experiences of support measures and participation in compulsory school. It is rare that students' experiences are highlighted in research and the purpose of this study is therefore to shed light on how some students who have not been eligible to apply for a Swedish national high school program, look at the support measures they received, or wished they had received, in primary school and their experience of participation during the same period. The study is based on a qualitative interview study with semi-structured questions, where five respondents contribute with their experiences. The theoretical perspectives on which the study is based are relational and categorical perspectives, as well as salutogenic and pathogenic perspectives. The results show that the students' experiences were predominantly negative during elementary school and more positive during middle school. This is mainly explained by the fact that they did not feel participation, nor that the support efforts were adequate in relation to their need for support. The insights that emerged in the study are about the importance of listening to each individual student's experience and taking these into account when it comes to designing and evaluating support measures. Students' experiences can have a major impact on the special education area and contribute to the work of developing the learning environment in compulsory school to promote participation.

Denna studie är ett examensarbete i kursen självständigt arbete i förskollärarutbildningen. Problemområdet som studien utgår ifrån är problematiken som kan uppstå i arbetet för att skapa likvärdig utbildning för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Studiens syfte var att bidra med kunskap om förskolepedagoger anser att de har tillräckligt med kunskap och personalresurser för att kunna skapa likvärdiga utbildning för dessa barn i förskolan. Studien utgick ifrån en kvantitativ forskningsmetod där enkätfrågor skickades ut via mejl till förskolepedagoger i Skåne och Småland. Resultatet visade att förskolepedagogerna inte ansåg sig ha tillräckligt med kunskaper för att kunna möta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, detta trots att majoriteten av respondenterna angav att de både hade erfarenhetsbaserad och teoretisk kunskap inom området. Mer än hälften angav även att de har fått kompetensutveckling om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Resultatet visade även att förskolepedagogerna ansåg att det fanns brist på personal i förskolans verksamhet i arbetet barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Styrdokument och andra riktlinjer, som till exempel värdegrunden, utgår från en relationell ansats, inte minst när det kommer till alla barn i förskolans rätt till en likvärdig utbildning. Då förskolepedagogernas kunskaper visade sig vara bristfälliga, samt att det inte fanns tillräckligt med personalresurser i förskolorna för att möta alla barn, innebär det att risken för att förskolepedagogerna tvingas inta ett mer kategoriskt förhållande till barn i behov av särskilt stöd ökar. / This study is a degree project in the course independent work in preschool teacher education. The problem area on which the study is based is the problems that may arise in the work to create equivalent education for children with neuropsychiatric disabilities (NPF). The purpose of the study was to contribute with knowledge about preschool educators believe that they have sufficient knowledge and staff resources to be able to create equivalent education for these children in preschool. The study was based on a quantitative research method where questionnaires were sent out via email to preschool educators in Skåne and Småland. The results showed that the preschool educators did not consider themselves to have sufficient knowledge to be able to meet children with neuropsychiatric disabilities, despite the fact that the majority of the respondents stated that they had both experience-based and theoretical knowledge in the field. More than half also stated that they have received competence development on neuropsychiatric disabilities. The results also showed that the preschool educators considered that there was a shortage of staff in the preschool's activities at work children with neuropsychiatric disabilities. Governing documents and other guidelines, such as the values, are based on a relational approach, not least when it comes to all children in preschool's right to an equal education. As the preschool teachers' knowledge proved to be deficient, and the fact that there were not enough staff resources in the preschools to meet all children, this means that the risk of the preschool teachers being forced to take a more categorical relationship with children in need of special support increases.

Pupils’ participation and influence in school by means of recess. We believe that recess and recess activities are an important arena for the leisure center'steaching. Therefore, in this study, we have investigated students' and teachers' perceptions of recess activities and its possibilities to offer students the right to democratic exercise from a leisure center perspective. Through interviews and surveys, students who do not feel involved within recess have been made visible.The thoughts and expressions of these students and educators have a joint contribution to insight into the possibility of recess activities as an arena for inclusive work, but also what obstacles exist. By having activated a relational perspective, a norm-critical perspective as well as children's perspective and child perspective in our analysis, our conclusion is that a broader intercultural approach, a distinct professional language and clearer consensus in the design of recess are needed. We hope that this study will contribute to a professional development of recess. A development where established terms and concepts regarding participation and influence become part of educators' daily work. We believe this would lead to more extensive democratic work where more students are enabled to participate and exercise influence.

When collective action for community is defined as local development or as a struggle for survival different understandings are in focus. Politically, this kind of community action is defined as local development and understood in terms of growth and economics. An economic approach to community action is also emphasised in the EU-programmes that support local development groups and projects. On the other hand local groups describe their activities as a struggle for community and community survival. Inspired by feministic research approaches and with an interest in human aspects and values this study investigates meanings of community action as experienced and expressed by rural inhabitants and activists. The study is based on fieldwork that was carried out in a small rural community in the northern inlands of Sweden: Trehörningsjö. Since the middle of the 1990s, the women in Trehörningsjö have driven collective action to uphold the community. With its point of departure in the community and expanding into the arenas of reserach and politics, the study takes on the form of a reflexive research process in which the researcher's former knowledge and new understandings are made visible and discussed parallel with the interpretations made. The main focus of the study is the activist's demand of voice, visibility and worth. The first chapter presents the local community and provides a background to the study. The chapter includes an account of the reflexive approach that widened the field of research from a local to a translocal study of community action. In chapters two, three, four and five the struggle for community is reflected through fieldwork experiences in Trehörningsjö and other arenas beyond the village. Situated events and instances of collective action such as the fight for the local health care centre, are analysed as symbolic expressions of community values and rural importance. From chapter two and onwards, the study follows the footsteps of the leading female activist in and beyond the community itself; that is, the day-to-day work, meetings, conferences and other places where community action is acted out. The struggle for community is proven to focus on translocal rather than local action. In chapter six the fieldwork experiences - that tell about resistance and a struggle for community values and perspectives - are placed in the wider context of the rural development movement, local development research and governmental rural policy in Sweden. On all these arenas community action tend to be interpreted as local development in line with a growth perspective, rather than as community protests and struggles that expresses other meanings. Chapter seven takes the analyses and discussion further, and relates community struggle to concepts such as civil society and social economy. Anthony Giddens concept of life politics and Alberto Meluccis concept of collective action are used to deepen the analysis on how humane meanings and relation based aspects of community action are made invisible on the political "growht and development" agenda. Community struggle presents a possibility for rural inhabitants to (re)define and reclaim their community and themselves as important and valuable. However, to be able to understand what the concept of community struggle expresses, and demands, it needs to be acknowledged as a form of action that has the potential to challenge established bureaucratic and political defintions, which, in practice, proves to be difficult.

Syftet med den här kvalitativa studien var att studera några specialpedagogers uppfattningar angående mer eller mindre väl fungerande stöd till elever i språk-, skriv- och lässvårigheter i grundskolans senare år. Datamaterialet består av semistrukturerade intervjuer med sju specialpedagoger och har i en första analys tolkats utifrån hermeneutisk metod. Därefter har resultaten i den slutgiltiga analysen förklarats utifrån en teoretisk utgångspunkt som utgörs av två perspektiv på specialpedagogisk verksamhet, enligt Bengt Perssons (2013) modell: det relationella och det kategoriska perspektivet. Resultatet visade på flera faktorer för väl fungerande stöd, där vikten av en tillitsfull relation mellan lärare och elev sticker ut, liksom kunskap om specialpedagogiskt stöd hos lärare samt tidiga insatser såsom pedagogisk kartläggning och digitala verktyg. Samarbete och goda relationer mellan specialpedagog, pedagoger och vårdnadshavare var ytterliga faktorer som bidrog till fungerande stöd medan elevens egen inre vilja och drivkraft; sk grit var en annan intressant framgångsfaktor i uppfattningarna. Faktorer som hittades för mindre väl fungerande stöd var motsatsen; nämligen brist på specialpedagogisk kunskap hos rektorer, lärare men även hos specialpedagoger själva. Värt att uppmärksamma var också avsaknad av studiehandledning på modersmålet samt försummelse att sätta in stöd till elever i avvaktan på utredningsbeslut. Sammanfattningsvis så är de viktigaste resultaten från studien om faktorer för fungerande stöd följande: a) kunskap om specialpedagogiskt stöd hos rektorer och pedagoger, b) goda relationer och samarbete mellan lärare, elever, specialpedagoger och vårdnadshavare, c) tidiga insatser samt d) elevers drivkraft; sk grit och inre vilja att lyckas. Den faktor som utkristalliserades tydligast i studien för mindre väl fungerande stöd var just bristen på specialpedagogisk kunskap hos rektorer och skolans pedagoger, vilket förstärker det omvända resultatet, att specialpedagogisk kunskap hos rektorer och pedagoger är en framgångsfaktor för fungerande stöd. De flesta uppfattningar i resultatet utgick från ett relationellt perspektiv på specialpedagogisk verksamhet. / The aim of this qualitative study was to examine the perceptions of some special educators concerning more or less well functional support to students in language-, writing- and reading difficulties in secondary education. The data consists of semi structured interviews with seven special educators, which has been analyzed according to hermeneutic analysis method in the primary analysis. In order to explain the results, a theoretical framework was used in the final analysis, which proceeds from two perspectives on special education practices according to Bengt Perssons’ (2013) model: the relational and the categorical perspective. The result indicated several factors for well functional support, where the importance of a trusting relation between teacher and student stands out as well as knowledge about special educational support within teachers but also early interventions, such as pedagogical surveys and the use of digital tools. Good relations and collaboration in between special educators, teachers, students and caregivers were other important factors contributing to functional support while the student´s own will and inner urge to succeed; the so called grit was another interesting finding among the perceptions. Factors found working less well for functional support were the opposite; lack of knowledge concerning special educational support within principals, teachers but also within special educators themselves. Noticeable was lack of study guidance in the mother tongue and negligence to insert support to students in special education needs while awaiting results of inquiry. In summary; the most important results from this study concerning factors for functional support were a) knowledge about special educational support within school staff, b) good relations/collaboration between teachers, students, special educators and caregivers, c) early interventions and d) students’ grit and inner will to succeed. The most important result indicating less well functional support was the lack of knowledge about special educational support within staff, which stretches the opposite result, that knowledge about special educational support within principals and teachers is a success factor for functional support. Most perceptions in the result proceeded from a relational perspective on special education practices.

Studien belyser lärar - elevrelationer och har ett relationellt perspektiv. Syftet med studien är att belysa hur lärare och elever på särskolan beskriver lärar-elevrelationer samt vilka likheter och skillnader det finns i beskrivningarna. Den teoretiska utgångspunkten för studien är Aspelins (2018) modell om relationskompetens, där aspekterna kommunikativ kompetens, differentieringskompetens, socio- emotionell kompetens, ett socialt tillvägagångssätt samt ett relationellt tillvägagångssätt, används i den teoretiska tolkningen. Studien är kvalitativ och utgörs av intervjuer med fyra lärare samt sju gymnasieelever i särskolan. I resultatet framkommer att lärarna ser sig ansvariga för relationsskapandet men även eleverna ser ett ansvar i att skapa en bra relation till sina lärare. Elevernas resultat visar att relationskompetensens olika delar kan ses i en lärare som är tydlig, pratar långsamt och visar välvilja med kroppsspråket. Eleverna ser positivt på att läraren är deras vän. Relationskompetensen ses i en lärare som kan balansera mellan humor och allvar i undervisningen, men också i en lärare som väljer bort utskällning för att istället använda verbala eller andra anpassningar.  Lärarintervjuerna visar även på att anpassningar i lärmiljön gynnar lärar- elevrelationen. Vidare ses relationskompetensen i en lärare som använder sitt kroppsspråk och sitt röstläge såväl som ett lågaffektivt bemötande gentemot eleven. Lärarna betonar vikten av ett genuint intresse för eleven, de vill skapa trygghet och inge självförtroende och se varje individ utan att “klumpa ihop dem” utefter deras diagnoser. I lärarintervjuerna framkommer det att det är en utmaning utifrån arbetet med relationer att sätta gränser mellan jobb och privatliv. Grundlärarutbildningen har i liten utsträckning gett lärarna förberedelse i relationsskapande. / The purpose of this study is to shed light on how teachers and students in Compulsory and Upper secondary school for pupils with intellectual disabilities, describe their relationships with each other as well as identifying similarities and differences between these descriptions. The theoretical framework for this study is Aspelin's (2018) model of relational competence. Specifically, the aspects of communicative competence, differentiation competence, socio-emotional competence, a social and a relational approach are used in the analysis process. The study is qualitative and consists of interviews with 4 teachers and 7 pupils in an Upper secondary national program for pupils with intellectual disabilities. The results show that the teachers consider themselves responsible for creating relationships, and the students also take responsibility for creating a good relationship with their teachers. The students' results show that the different parts of the relational competence can be seen in a teacher who speaks clearly, slowly and shows goodwill with their body language. The students are positive towards the teacher being a friend. Relational competence is seen in a teacher who can balance between humor and seriousness in their teaching, and in a teacher, who chooses not to raise their voice to reprimand but instead chooses to use verbal communication or other adaptations.  The teacher interviews show that adaptations in the learning environment benefit the teacher-student relationship. Furthermore, the relational competence is seen in a teacher who uses their body language and voice position as well as a low arousal approach towards the student. The teachers emphasize the importance of a genuine interest in the student, they want to create a feeling of safety towards the student and instill self-confidence within them and see every individual without "lumping them together" according to their diagnoses. The teachers claim that the establishing of positive relationships also poses a challenge in terms of setting boundaries between their professional and private lives. Finally, the teacher education programs had only provided relational competence training to a small extent.

Subitiseringsförmåga ses som en grundläggande färdighet inom taluppfattning. Syftet med studien var att bidra med kunskap om sambandet mellan konceptuell subitisering och taluppfattning, samt vilken påverkan vårt interventionsprogram har på elever med svag konceptuell subitiseringsförmåga. Syftet var också att synliggöra utvecklingsarbetet av ett interventionsprogram i konceptuell subitisering. Interventionen genomfördes med 15 elever i årskurs 4 med två till fyra elever i varje grupp. Upplägget som var grundat i konstruktivismen byggde på att använda konkret material med gemensamma diskussioner. Före och efter interventionen gjordes tester för att kartlägga elevernas kunskapsnivåer. Kvantitativ metod användes för att få svar på våra forskningsfrågor om korrelation mellan konceptuell subitiseringsförmåga och taluppfattning samt interventionsprogrammets påverkan på elevernas konceptuella subitiseringsförmåga och taluppfattning. Resultaten visade att interventionsgruppen förbättrat sig något mer än kontrollgruppen gällande både subitiseringsförmåga och taluppfattning. Resultaten visade också på en viss korrelation mellan konceptuell subitiseringsförmåga och taluppfattning. Det är svårt att dra några generella slutsatser kring resultaten eftersom urvalet i studien var litet och skillnaderna mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp små. Kvalitativ metod med återkommande reflekterande samtal användes för att besvara forskningsfrågan om interventionsprogrammets påverkan på elevernas kunskapsutveckling, engagemang och självförtroende samt för att synliggöra vilka förändringar som behövde göras i programmet. Eleverna visade engagemang och självförtroendet gällande taluppfattning. Vi såg detta genom elevernas höga aktivitetsnivå, kreativitet och rikliga kommunikation. Förändringar av interventionsprogrammet gjordes främst genom att göra övningarna enklare eller mer utmanande. För att tolka och förstå konsekvenserna av de perspektivval som gjordes under interventionen gällande metoder för att möta elevers olikheter, åtgärda svårigheter och undanröja hinder använde vi oss av två grundläggande specialpedagogiska perspektiv, relationellt respektive kategoriskt. Intervention som specialpedagogisk insats kan utveckla elevers matematiska förmågor och därmed minska risken för misslyckande med samhälleliga begränsningar som följd. Intervention kan som i vår studie även användas som ett verktyg för professionsutveckling. / Subitizing ability is seen as a basic skill in number sense. The purpose of this study was to contribute with knowledge about the connection between conceptual subitization and number sense and what impact our intervention program may have on students with weak conceptual subitizing ability. The purpose was also to make the development process visible in our work with an intervention program in conceptual subitizing. The intervention was implemented with 15 students in year 4, with two to four students in each group. The design of the intervention was founded in constructivism. Concrete materials and joint discussions were used. To map the students’ knowledge development, tests were performed both before and after the intervention. Quantitative methods were used to answer our research questions about the correlation between conceptual subitizing ability and number sense, as well as the intervention program’s impact on students' conceptual subitizing ability and number sense. The results showed that the intervention group improved slightly more than the control group in terms of both subitizing ability and number sense. The results also showed a minor correlation between conceptual subitizing ability and number sense. It is difficult to make any general conclusions from the results because the sample in the study was small and the differences between the intervention group and control group were small. Qualitative methods with recurring reflective conversations were used to answer the research question about the intervention program’s impact on knowledge development, students’ commitment and self-confidence and to identify which changes that need to be done to the program. The students showed commitment and self-confidence regarding number sense. We saw this through the students’ high level of activity, their creativity and abundant communication. The changes to the intervention program consisted mainly of making the exercises simpler or more challenging. In order to understand the consequences of the perspective choices made during the intervention regarding methods for meeting students’ differences, resolving difficulties and removing obstacles, we used two basic special educational perspectives: the relational and the categorical. Intervention as a special educational effort can develop students' mathematical abilities and thereby decrease the risk of failure with societal limitations as a result. As in our study, intervention can beused as an implement for professional development.

Sammanfattning/AbstractEriksson, Cristina (2022). Speciallärare med specialisering språk-, skriv- och läsutveckling -en kollega med lite fler verktyg i sin verktygslåda. Specialpedagogprogrammet, Institutionenför skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDenna studie belyser vikten av pedagogiska samtal och kollegialt lärande. Genom att synliggörainformanternas bild av uppdraget för speciallärare med inriktning språk-, skriv- ochläsutveckling och deras uppfattningar utifrån inkludering, anpassningar och elevers skiftandebehov förväntas studien bidra med förutsättningar för ett gynnsamt och språkutvecklandesamarbete mellan lärare och speciallärare utifrån ett relationellt perspektiv.Syfte och frågeställningarStudien belyser några lärares uppfattningar vad gäller uppdraget för en speciallärare medinriktning språk-, skriv- och läsutveckling och hur de tänker att en sådan kan utveckla ochfördjupa arbetet i verksamheten. Följande preciserade frågeställningar har formulerats för attbehandla studiens syfte:• Hur uppfattas en speciallärare kunna bidra till och komplettera det språkinriktadearbetet i verksamheten?• Vilka uppfattningar gällande inkludering, särskilda anpassningar och elever ibehov av särskilt stöd framträder hos respondenterna?TeoriStudiens teoretiska ramverk grundar sig i systemteoretiskt perspektiv, närmare bestämtBronfenbrenners ekologiska systemteori. Bronfenbrenner (1979), framhåller att elevers lärandeär beroende av omgivningen och argumenterar för att det är viktigt att se barnets utveckling irelation till de olika system som barnet är en del av. Den utvecklingsekologiska modellen bestårav fyra strukturer som Bronfenbrenner benämner mikro-, meso-, exo- och makrosystemet. I