<p>Citatet i titeln på denna uppsats syftar på det anslag som de intervjuade förmedlar som centralt i bedömning inför psykoterapi. Att det är hur relationen i mötet mellan patient och intervjuaren gestaltar sig som ger den viktigaste informationen inför en eventuell psykoterapi. Denna undersökning bygger på intervjuer med sex psykoterapeuter om hur bedömningsarbetet går till och deras erfarenheter av det. Behovet av psykoterapi som en bland flera behandlingsmetoder inom psykiatrin är större än tillgången på interna psykoterapiresurser. Därför har Stockholms läns landsting under ett antal år haft särskilda medel för att upphandla psykoterapi externt. För att fördela dessa begränsade pengar har särskilda bedömargrupper haft den uppgiften på mottagningarna. Externt upphandlad psykoterapi har nu upphört och bedömarna gör nu prioriteringar för terapier hos sig själva eller sina kollegor. Bedömningsarbetet innefattar kontakt med remittenten om kriterier för bedömning, informationssamlande bedömningsintervju, bedömning och beslutssammanträden samt matchning, kontakt och återkoppling med terapeuterna. Man är mån om att undersöka om de formella kriterierna diagnos, lidande, funktionsnedsättning samt förmåga att tillgodogöra sig en psykoterapi föreligger. Patientens motivation, reflektionsförmåga och kvalitén i kontakten är de viktigaste faktorerna för uppfyllandet av det senare kriteriet. Bedömningssamtalen är den huvudsakliga bedömningsmetoden, men det framkommer behov av kompletterande strukturerade frågeformulär för planering och utvärdering. Bedömarna är engagerade, professionella och betonar hur vital den nära kontakten och den kreativa arbetsrelationen med patienten är. Vikten av att återskapa resurser för psykoterapiutbildning, handledning och externt upphandlad psykoterapi påpekas starkt.</p>

Citatet i titeln på denna uppsats syftar på det anslag som de intervjuade förmedlar som centralt i bedömning inför psykoterapi. Att det är hur relationen i mötet mellan patient och intervjuaren gestaltar sig som ger den viktigaste informationen inför en eventuell psykoterapi. Denna undersökning bygger på intervjuer med sex psykoterapeuter om hur bedömningsarbetet går till och deras erfarenheter av det. Behovet av psykoterapi som en bland flera behandlingsmetoder inom psykiatrin är större än tillgången på interna psykoterapiresurser. Därför har Stockholms läns landsting under ett antal år haft särskilda medel för att upphandla psykoterapi externt. För att fördela dessa begränsade pengar har särskilda bedömargrupper haft den uppgiften på mottagningarna. Externt upphandlad psykoterapi har nu upphört och bedömarna gör nu prioriteringar för terapier hos sig själva eller sina kollegor. Bedömningsarbetet innefattar kontakt med remittenten om kriterier för bedömning, informationssamlande bedömningsintervju, bedömning och beslutssammanträden samt matchning, kontakt och återkoppling med terapeuterna. Man är mån om att undersöka om de formella kriterierna diagnos, lidande, funktionsnedsättning samt förmåga att tillgodogöra sig en psykoterapi föreligger. Patientens motivation, reflektionsförmåga och kvalitén i kontakten är de viktigaste faktorerna för uppfyllandet av det senare kriteriet. Bedömningssamtalen är den huvudsakliga bedömningsmetoden, men det framkommer behov av kompletterande strukturerade frågeformulär för planering och utvärdering. Bedömarna är engagerade, professionella och betonar hur vital den nära kontakten och den kreativa arbetsrelationen med patienten är. Vikten av att återskapa resurser för psykoterapiutbildning, handledning och externt upphandlad psykoterapi påpekas starkt.

På grund av den rådande flyktingkrisen har antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige ökat dramatiskt under de senaste åren. Syftet med denna studie var att undersöka hur boendepersonal upplevde relationen till ensamkommande barn utifrån ett alliansperspektiv. Detta undersöktes genom en kvalitativ studie där fyra semi-strukturerade intervjuer genomfördes med boendepersonal från två olika HVB för asylsökande ensamkommande barn. Empirin analyserades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultatet för studien visade att boendepersonalen upplevde att relationen till barnen var komplex då ett flertal faktorer inverkade på relationsbyggandet. Allians visade sig vara ett användbart begrepp utifrån vissa aspekter men kunde inte beskriva relationen i sin helhet.

No description available.

No description available.

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur teaterpedagoger i amatörteaterföreningar arbetar med relationsbyggande i sin undervisning och hur de beskriver värdet med detta. Tidigare forskning har berört teaterpedagogers olika roller, relationer mellan pedagog och elev, och amatörteater. Studien har genomförts med hjälp av tre semi-strukturerade intervjuer med teaterpedagoger. Resultatet har sedan analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet med en tyngdpunkt i den proximala utvecklingszonen och mediering. Utifrån analysen framkommer att teaterpedagogerna har olika synsätt och förhållningssätt till deltagarna. Det finns stora likheter mellan deras olika arbetssätt, men de följer ingen fast mall vare sig jämtemot varandra eller den tidigare forskningen. Dock lyfter alla trygga grupper som ett av de största värdena.

Introduktion: Tillit är grunden i relationsbyggandet mellan sjuksköterska och patient, existerar inte tillit kan det inte skapas en relation. Då antalet anmälningar inom vården ökar gällande bemötande så har sjuksköterskan en viktig funktion. Patienter befinner sig i en utsatt och sårbar situation vid sjukdom, de behöver lita på att sjuksköterskan agerar för deras bästa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer vilka påverkar tilliten i sjuksköterske- och patientrelationen. Metod: Metoden var en litteraturstudie vilken utgick från Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed ingick i sökningen med sökorden Trust samt Nurse- Patient relations. Utifrån syftet granskades artiklarna med hjälp av granskningsmallar från Polit och Beck (2012). Efter urval tre återstod tio artiklar av vilka nio var kvalitativa och en artikel var begreppsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier vilka var tillgänglighet, kommunikation och relationsbyggande där varje huvudkategorikategori fick egna underkategorier. Slutsats: Det framkom ett antal faktorer vilka påverkar tilliten i relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Faktorerna kan påverka i både positiv och negativ riktning beroende på hur sjuksköterskan eller patienten uppfattar situationen. Sjuksköterskan bör vara medveten om faktorerna för att kunna skapa en tillitsfull relation och på det viset förenkla omvårdnaden av patienten.

<p>Detta är en kvalitativ studie där vi har jämfört företag inom business-to-business (B2B) i Brasilien och Sverige. Alla företag måste givetvis uppmärksamma, samt förvalta kunder, men använder de samma hjälpmedel – och framför allt, gör de det på samma sätt?</p><p>Vi har studerat hur de har tagit kommunikationskanalerna Internet och Det Fysiska Mötet till hjälp. Verktygen som vi har fördjupat oss på har handlat om, bland mycket annat, reklam och relationsbyggande.</p><p>Att träffa kunderna ansikte mot ansikte är det urgamla och traditionellt säkra tillvägagångssättet. De senaste femton åren har Internet fått en alltmer viktig roll för företagen. Våra tankar inför studien var att Sverige troligtvis har kommit längre med arbetet att implementera Internet. Samtidigt fick vi, när vi besökte Brasilien, uppleva deras öppna och gemytliga kultur. Detta ledde till att våra tankar styrdes mot tron att brasilianska företag var bättre på behandlingen av Det Fysiska Mötet.</p><p>Vi ville därför undersöka om skillnaderna var så tydliga som vi trodde så att vi kunde placera in företagen i olika landsfack, eller om likheterna ändå var det mest överhängande trots allt.</p><p>För att undersöka detta intervjuade vi marknads- respektive kommunikationsansvariga på Altona och Altenburg i Brasilien, samt Tamro och Saab Microwave i Sverige.</p><p>Efter att ha analyserat intervjusvaren har vi fått fram slutsatser som vi inte hade räknat med. Uppenbarligen finns det oerhört mycket att jobba på när det gäller Internet. B2B-företag tenderar att jobba mer traditionellt än vad vi tidigare insåg. Vad vi framför allt har kommit fram till i denna studie är att likheterna är oerhört mycket tydligare än skillnaderna, varför landsfacksplacering inte är att tänka på.</p>

Detta är en kvalitativ studie där vi har jämfört företag inom business-to-business (B2B) i Brasilien och Sverige. Alla företag måste givetvis uppmärksamma, samt förvalta kunder, men använder de samma hjälpmedel – och framför allt, gör de det på samma sätt? Vi har studerat hur de har tagit kommunikationskanalerna Internet och Det Fysiska Mötet till hjälp. Verktygen som vi har fördjupat oss på har handlat om, bland mycket annat, reklam och relationsbyggande. Att träffa kunderna ansikte mot ansikte är det urgamla och traditionellt säkra tillvägagångssättet. De senaste femton åren har Internet fått en alltmer viktig roll för företagen. Våra tankar inför studien var att Sverige troligtvis har kommit längre med arbetet att implementera Internet. Samtidigt fick vi, när vi besökte Brasilien, uppleva deras öppna och gemytliga kultur. Detta ledde till att våra tankar styrdes mot tron att brasilianska företag var bättre på behandlingen av Det Fysiska Mötet. Vi ville därför undersöka om skillnaderna var så tydliga som vi trodde så att vi kunde placera in företagen i olika landsfack, eller om likheterna ändå var det mest överhängande trots allt. För att undersöka detta intervjuade vi marknads- respektive kommunikationsansvariga på Altona och Altenburg i Brasilien, samt Tamro och Saab Microwave i Sverige. Efter att ha analyserat intervjusvaren har vi fått fram slutsatser som vi inte hade räknat med. Uppenbarligen finns det oerhört mycket att jobba på när det gäller Internet. B2B-företag tenderar att jobba mer traditionellt än vad vi tidigare insåg. Vad vi framför allt har kommit fram till i denna studie är att likheterna är oerhört mycket tydligare än skillnaderna, varför landsfacksplacering inte är att tänka på.

HR-funktionens övergång till HRM har inneburit ett tydligare ledningsperspektiv, från att tidigare fokuserat på mjuka värden och medarbetarna. Utveckling har bidragit till att HR har fått en mer strategisk roll inom organisationen och således en naturlig plats i ledningsgruppen. Utifrån tidigare forskning framgår det att HR-chefer, genom att anta en mer strategisk roll, fått mer inflytande och legitimitet inom organisationer. Samtidigt visar forskning att det förekommer hinder som påverkar HR-chefers grad av inflytande där de blir tvungna att motivera varför HR-arbetet bidrar till värdeskapande inom organisationen.  Undersökningen är en kvalitativ studie där semistrukturerad intervju har använts som datainsamlingsmetod, och ämnar undersöka hur kvinnliga HR-chefer arbetar värdeskapande och upplever sitt inflytande i ledningsgrupper. Studien har dessutom för avsikt att förstå vilka möjligheter och utmaningar de eventuellt upplever för att få inflytande på ledningsgruppsnivå. Det teoretiska ramverk som används i studien är Värdeskapande HR, genussystem och symboliskt kapital. Resultatet av studien lyfter olika aspekter av HR:s värdeskapande och betonar långsiktighet, förståelse för organisationen samt affärsfokus som viktiga delar för att bidra till inflytande. Omvandlingen från mjuka värden till affärsresultat visar utifrån resultatet vara central för HR:s roll i att stödja organisationens strategiska arbete. Resultatet av intervjuerna indikerar att HR-cheferna upplever en hög grad av inflytande i ledningsgruppen, där vi utifrån slutsatsen kan urskilja att en god relation med VD och övriga i ledningsgrupp, god förståelse för organisationen och affären, samt kommunikation, är viktiga komponenter för att stärka och bevara inflytandet. Utöver ett tydligt affärsfokus och förmågan att bygga starka relationer och högt socialt kapital, framgår det i studien att HR-cheferna anpassar sig till maskulinitetsnormer för att etablera förtroende. Sammantaget betonas relationsskapande och anpassning till maskulina normer som avgörande för HR-chefernas inflytande.