Purpose: The purpose of this study is to investigate how Swedish football clubs in Allsvenskan have handled the Covid-19 pandemic in terms of maintain the relationship with their supporters, maintain their brand and compensate for the financial losses. Method: The method of choice is qualitative research based on semi-structured interviews as the method for data collection. The study is based on hermeneutic interpretation of reality. Theoretical frame of reference: The chosen theories include relationship marketing, brandbuilding, Corporate Social Responsibility, crisis management and social media marketing. Empirical data: Empirical data has been collected through semi-structured interviews with people from six (6) different top tier Swedish football clubs. Conclusions: A total of ten (10) conclusions have been drawn based on the empirical data andanalysis of the theories, connected to the data. The main conclusions are: The main focus area during the pandemic, for the clubs has been digital marketing and their social media. The clubs have been more transparent in their communication with the supporters The pandemic has not affected the brands of the clubs in regard to the fans The clubs' finances have been negatively affected and there is uncertainty about how the finances willdevelop in the future. The clubs have implemented several types of digital activities in order to make up for the loss of profitthat the pandemic has lead to. Redundancy has been one way to reduce the financial losses. A way of minimizing economic loss has been wage cuts for players, as well as staff.

Influencer marketing har uppmärksammats de senaste åren och allt fler företag nyttjar influencers för att marknadsföra sina produkter och tjänster. Som i ett led av den digitala utvecklingen behövs nya och kreativa tillvägagångssätt för att marknadsföra sig. Detta har gjort att influencers uppmärksammats den senaste tiden då deras förhållningssätt påverkar ett stort antal människor på förhållandevis kort tid. Avsikten med studien är att undersöka hur företag ser på influencer marketing och däremellan kartlägga de brister och styrkor som det kan medfölja. Studien kartlägger sju PR-företags syn på influencer marketing i samspel med teori för att belysa vad influencers har för betydelse i företaget. Uppsatsen tar avstamp i en kvalitativ forskningsmetodik med sju olika intervjuer från sju olika PR-företag. Samtliga respondenter har varierande erfarenhet inom marknadsföringen. Den fakta som har nyttjats i studien är hämtad från vetenskapliga källor. Med stöd av det empiriska underlaget har undersökningen kommit fram till att influencers för med sig både styrkor och svagheter. Studien upptäckte även möjligheter och motgångar med influencer marketing och av det som har studerats tidigare kring ämnet är influencer marketing ett verktyg rätt i tiden. / Influencer marketing has attracted attention in recent years and more and more companies are using influencers to market their products and services. As part of digital development, new and creative approaches are needed to market themselves. As a result, influencers have gained attention recently as their attitudes affect many people in a relatively short time. The purpose of the study is to investigate how companies view influencer marketing and in between identify the shortcomings and strengths that it can accompany. The study maps seven public relations companies' views on influencer marketing in interaction with theory to elucidate what influencers have significance in the company. The thesis takes off in a qualitative research methodology with seven different interviews from seven different public relations companies. All respondents have varying marketing experience. The facts used in the study are taken from scientific sources. Based on the empirical evidence, the study has found that influencers bring with them both strengths and weaknesses. The study also discovered opportunities and adversities with influencer marketing and of what has been studied previously on the subject, influencer marketing is a tool right in time.

Syftet med rapporten var att undersöka hur Mellanskog arbetar med kundnöjdhet och hur de skogsägare som anlitar dem för avverkningsuppdrag upplever kundnöjdheten. Resultatet från enkätundersökningen visade att de flesta som anlitat Mellanskog för ett avverkningsuppdrag visade en hög grad av kundnöjdhet. Mellanskog arbetade inte själv aktivt med analyser av kundnöjdhet eller hade ett uttalat arbetssätt kring kundnöjdhet.

The purpose of the study is to investigate how men and women experience personalized advertising, whether it affects the purchase decision and whether there are differences between men and women. A qualitative method has been used with the help of structured interviews within a delimitation of the Stockholm area. The theories used in this study consisted of the AIDA model, Customer Relationship Management (CRM), Relationship Marketing (RM), Customization and Personalization and Consumer Culture Theory. Results of the study show that there are clear differences in how men and women experience Instagram. The main difference is that women have a more positive view of personalized advertising, which leads to actual purchases to a greater extent than men. The men in the study, on the other hand, show that it is negative to individualized advertising to a greater extent.

Bakgrund och problem: Den digitala transformationen har drastiskt påverkat hur bankernaskunder genomför sina bankärenden och de spenderar mindre tid på bankkontoret än tidigare.Samtidigt som bankerna vill att kunden ska bli mer självständig med sina bankärenden i ettlönsamhetssyfte vill de fortfarande ha en stark relation med kunden. Det är en utmaning förde lokala bankkontorscheferna att skapa långvariga kundrelationer när kunden interegelbundet kommer in till det lokala kontoret och om det lokala bankkontoret inte anpassarsitt arbetssätt riskerar de att kunderna blir mer flyktiga. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur lokala svenska bankkontor styr för attuppnå starka kundrelationer. Anledningen är att vi vill få en ökad förståelse för hur lokalabankkontor arbetar med kundrelationer i en alltmer digital värld och vad de intervjuadecheferna anser är rätt tillvägagångssätt för att lyckas med detta. Vi vill därmed bidra medkunskap om hur kundrelationer kan hanteras under denna delen av den digitalatransformationen. Metod: Studien har genomförts med en induktiv ansats och en kvalitativ metod.Semistrukturerade intervjuer genomfördes med lokala bankkontorschefer i Kalmar Län.Medverkande banker var Handelsbanken, Häradssparbanken och Ölands Bank. Slutsats: Fem styrningsaktiviteter med tillhörande utmaningar har identifierats som hjälpertill att förklara hur det lokala bankkontoret arbetar för en stark kundrelation. De femstyrningsaktiviteterna är att kontoret ska vara proaktiva, skapa en kundfokuseradorganisationskultur, skapa mervärde, vara tillgängliga samt ha en säker personligidentifiering.

Syfte:  Syftet är att analysera och utvärdera Apoteket Shop och The Body Shop som varumärke Metod:  Denna studie har utgått ifrån ett holistiskt synsätt. Det valda teoretiska förhållningssättet är deduktion och en kvalitativ forskningsmetod i form av djupintervjuer samt kvantitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning. Teorier:  Involvement Theory, Brand, Brand Strategy, Brand Equity, Business Concept, Planning Philosophies, Brand Service Value Chain, Total Communication. Empiri:  Totalt 6 st djupintervjuer med representanter på Apoteket Shop och The Body Shop. Enkätundersökning med 25 stycken kunder på vardera företag. Resultat:  Resultatet visar att Apoteket Shop har ett långsiktigt tänkande men en bit kvar i implementeringsarbetet. The Body Shop har ett långsiktigt tänkande vilket även syns tydligt i deras arbete.  Slutsats:  De otillbörliga konkurrensfördelar som Apoteket Shop har är att de redan tillhör ett starkt och väletablerat varumärke. Om Apoteket Shop inte arbetar så att organisationsutformningen är i samklang med den starka affärsidén/varumärket kommer de otillbörliga konkurrensfördelar endast att vara kortsiktiga då förutsättningarna för en långsiktighet inte finns inom organisationen. / Purpose:  The purpose is to analyze and evaluate Apoteket Shop and The Body Shop as a brand.   Method:  This essay will have a holistic approach. The chosen theoretical approach is deductive. Qualitative methods will be used in the form of deep interviews as well as quantitative methods in the form a questionnaire survey.   Theories:  Involvement Theory, Brand, Brand Strategy, Business Concept, Planning Philosophies, Brand Service Value Chain, Total Communication Empiric:  A total of six deep interviews with representatives from Apoteket Shop and The Body Shop. Questionnaire survey with 25 customers from each company. Result:  The result shows that Apoteket Shop has a long–term thinking in their work but needs to work more with taking these thoughts into action. The Body Shop has also a long–term thinking which clearly shows in the way they work.      Conclusion:  The undue competitive advantages that Apoteket Shop has are the fact that they already belong to a strong and well established brand. If Apoteket Shop doesn’t work so that the structure of their organization is in tune with the strong business concept/brand, these undue advantages will only be short-term since the conditions for a long-term doesn´t exist in the organization.

This study examines co-workers’ roles as organisational and brand ambassadors. The purpose is to investigate to which extent the co-workers at the destination organisation Visit Dalarna act as ambassadors for the organisation and how this relates to the brand. The theoretical framework is based on the three functions of an organisational brand presented by Dahlqvist and Melin (2010): the brand as means of governance, as a way of creating value, and that of carrying identity. Qualitative interviews with five co-workers and one manager at Visit Dalarna constitute the empirical material. The results confirm existing research on co-worker ambassadorship that claims knowledge and engagement to be defining and crucial aspects of a brand ambassador. Furthermore, the results suggest that these two dimensions are even more multi-dimensional than earlier indicated. The engagement is constituted in both verbal and non-verbal expressions, and the knowledge involves aspects of both the organisation, the work-related facts, and professional performance.

The aim of this master’s thesis is to create an updated image of why and how staff at public libraries in Sweden work with social media in 2019 and what challenges they experience in this work. The study is based on interviews with nine persons who are working with social media in public libraries. The results were analyzed through the theoretical framework Relationship Marketing, developed by Evert Gummesson. The result of the study shows that the primary purpose of the libraries' use of social media is to spread different types of information concerning the libraries and their activities. To communicate with the users is another purpose, but not as prominent as the information part. All libraries in the study use Facebook and all but one uses Instagram. At most of the libraries, one seems to mainly value the followers one has, while at other libraries one wants to reach new followers and attract new library visitors. Lack of time and resources, unclear strategies and the GDPR-law are the challenges that the respondents experience in the work with social media, as well as the difficulty in standing and reaching out in the information society we live in today.

The aim of the thesis is to gather knowledge about how public libraries work with cognitive accessibility in marketing and communication activities and to investigate opportunities for knowledge sharing. Users with disabilities are a priority group for public libraries, but research on working methods is lacking. The result therefore carries both scientific and societal relevance. The research questions are: How do librarians describe the abilities they have and the conditions they need to communicate in an accessible way? How do librarians view the possibilities of making their work useful in a broader context, for other librarians? The study is based on four interviews with staff from four public libraries with a work in progress to improve accessibility in their communication. The result was analysed through the theoretical framework of relationship marketing (Gummesson) and access to information (Buckland). The result shows that important priorities for management are to provide time and resources for knowledge acquisition. Internal as well as external collaborations have been initiated, but the librarians want primarily to develop cooperation with people in the target group, which has not been done sufficiently so far. The participants attest that the library field is well suited for exchange and collaboration. For further development they suggest national and regional networks, publications and informal groups on social media. The acquired knowledge within the organization combined with already established working methods and relationships can provide continued development.

Att ha lojala kunder har blivit avgörande för företag i servicebranschen. När en kris uppstår i samhället där viktiga delar av människors liv förändras, där råd och rekommendationer från myndigheter gör att man inte längre rör sig ute på samma sätt tvingas företag till förändringar och uppoffringar. När denna studie utförs pågår det en pandemi av viruset Covid-19 som påverkar hela världen. För att bibehålla citykärnan i en mellanstor stad krävs det att konsumenter är lojala och fortsätter stötta servicebranschen i den mån det är möjligt. Här är alltså kundlojalitet avgörande för många företag. I denna studie har vi undersökt hur kundlojaliteten ser ut hos företag och konsumenter i Linköpings city samt hur man kan bibehålla den under en kris. Syftet med studien var då att studera vilka aspekter konsumenter anser är viktigast för att vara en lojal kund samt vilka åtgärder företagen inom servicebranschen har gjort för att på bästa sätt anpassa sig för den rådande situationen. Studien är baserad på kvantitativ data i form av enkätundersökningar hos både konsument och företag i Linköping city för att få en bredare och ett mer valid resultat. Konsumentrespondenterna var totalt 156 stycken och företagsrespondenterna var sammanlagt 20 stycken där alla är baserade i Linköpings city. En kvalitativ analys har sedan utförts genom en tematisk analysmetod där empiri och teorier från teoretiska referensramen ligger till grund för analys och slutsatsen för studien. I slutsatsen besvaras studiens tre forskningsfrågor där vi bland annat kommit fram till vilka aspekter som företagen bör fokusera på för att bibehålla kundlojalitet, vad kundlojalitet innebär, hur kundlojalitet ser ut i Linköping city samt hur den har förändrats under en kris. I slutet av studien ger vi även rekommendationer för framtida forskning. / Having loyal customers has become vital for companies in the service business. When a crisis occurs in a society where important parts of people’s lives change, where advice and recommendations from authorities makes it difficult to live like we used to, companies have to make changes and sacrifices to survive. When this research is done a global pandemic from the virus Covid-19 are affecting the whole world in many different ways. To maintain the city center customers have to stay loyal and support their local businesses to the extent possible. In this study we have examined how companies and consumers customer loyalty looks like and also how you maintain customer loyalty during a crisis. The aim of this study was to see what aspects consumers think are most important to become a loyal customer and also what actions companies within the service business have done to best adjust to the ongoing situation. The study is based on quantitative data made from surveys that got answered from both companies and consumers to obtain a wider and more valid result. It was 156 consumer respondents and 20 company respondents that answered where all the respondents were based in Linköping city. A qualitative analysis has been made with a thematic analysis where empirical data and theoretical information builds the foundation to the analysis and the conclusion. In the conclusion we answer our three research questions where we among many things answer what aspects companies should focus on in to be able to maintain customer loyalty, what customer loyalty is, how customer loyalty looks like in Linköping city center and how it has changed during a crisis. In the end of the study we give recommendations for future research within this subject.