I vår studie har vi valt att undersöka hur verksamma religionskunskapslärare på gymnasiet reflekterar kring användandet av populärkultur i sin religionsundervisning. Studien har sin grund i en fenomenografisk analys av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma religionskunskapslärare från olika håll i landet och det är deras reflektioner som står i fokus. Syftet med uppsatsen är att utforska populärkulturella fenomen som verktyg i religionskunskapsundervisningen. Detta delvis för att synliggöra konsekvenserna av sådant populärkulturellt användande, men främst för att få en inblick i vilka didaktiska överväganden man som lärare måste göra i planeringen av sådana populärkulturella undervisningsformer. Detta görs via frågeställningen: “Hur reflekterar gymnasielärare didaktiskt kring användandet av populärkultur i religionsundervisningen?”. Utifrån vårt resultat och tidigare forskningen drog vi slutsatserna att då man använder sig av populärkultur i religionskunskapsundervisningen måste man vara aktsam för ovan nämnda för- och nackdelar i sin planering. Dels för att kunna förebygga möjliga problemområden men också för att se till att eleverna faktiskt får ut den kunskap av det valda materialet som man som lärare tänkt sig. Annars löper man risken att eleverna utifrån det valda populärkulturella fenomenet lägger fokus på det icke-religiösa eller får oönskade normerade föreställningar snarare än det sakliga som värdegrunden förespråkar.

I dagens samhälle ser man att skolan präglas av mångfald och att det finns elever med olika religiösa bakgrunder i klassrummet. Denna mångfald medför att lärare behöver anpassa sin undervisning till varje elevs förutsättningar och behov, för att kunna inkludera alla elever i religionsämnet. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare talar om inkludering i religionsämnet och vilka utmaningar lärare möter med att inkludera alla elever i religionsundervisningen. Studiens frågeställningar är: Hur talar lärare om inkludering i religionsämnet? Hur inkluderar lärare alla elever i religionsundervisningen? Vilka utmaningar möter lärare med att inkludera alla elever i religionsämnet? De teorier som används i denna studie är inkluderingsteorin och Jacksons perspektiv. De begrepp som används i inkluderingsteorin är en gemenskapsorienterad definition, en individorienterad definition och en placeringsorienterad definition. De begrepp som används i Jacksons perspektiv är representation, tolkning och reflektion. Den metod som används är semi-strukturerade intervjuer och dessa intervjuer utfördes med stöd av en intervjuguide. I denna studie har sex lärare intervjuats och de arbetar i en mångkulturell skola eller en mer homogen skola utifrån religionstillhörighet. De är verksamma i grundskolan och arbetar i tre olika skolor. Intervjuerna har analyserats tematiskt. Studien visar att lärare talar om inkludering både utifrån ett individ- och elevgrupp perspektiv, eftersom lärarna utgår från kunskapsnivåer och att de har fokus på delaktighet. Lärarna använder sig av olika metoder för att kunna inkludera alla elever i religionsundervisning, oavsett vilken religiös tradition de tillhör. Studien visar att det finns skillnader mellan lärarens svar vad gäller utmaningarna som lärare möter med att inkludera alla elever i religionsämnet. En slutsats är att lärare menar olika med begreppet inkludering. Slutsatsen visar även att varierande undervisningsmetoder används, för att inkludera alla elever i ämnet religion. I slutsatsen redogörs dessutom att lärare möter olika utmaningar med att inkludera alla elever i religionsundervisning, eftersom de tillhör olika religioner.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om lärares åsikter och ställningstaganden till hur religionskunskapsundervisningen bedrivs inom skolans lägre årskurser. Ansatsen är kvalitativ och det teoretiska perspektivet är det socialpedagogiska perspektivet. Studiens slutsats är att lärare som har många års erfarenhet har ett visst missnöje över läroplanens struktur och över den begränsade tid som ägnas åt religionskunskapsundervisningen och avsaknaden av ordentligt material att använda sig av.

No description available.

No description available.

Vårt syfte med uppsatsen är att ta reda på hur religionsundervisningen ser ut på en mindreskola i södra Skåne. Detta vill vi veta eftersom vi som blivande lärare bör ha en inblick i vadelever tycker och tänker om olika ämnen. Nu kunde vi inte testa hur eleverna och lärarnatycker om alla ämnen utan vi valde att undersöka religionskunskapsämnet som även är vårthuvudämne i lärarutbildningen. Vi valde att intervjua både elever och lärare, samt göra enenkätundersökning med samtliga elever i årskurs sex på samma skola. Vi har i vår uppsatsförsökt att ta reda på om lärarna ser religionskunskapsämnet som ett viktigt ämne eller ettämne vars prioritet är låg. Vi har även försökt att ta reda på vad eleverna uppskattar mest närdet gäller religionsundervisningen. Det vi har kommit fram till är att intresset förreligionskunskap är lågt bland både lärare och elever. Trots detta anser lärarna att ämnet ärviktigt. Många av eleverna har svårt att förstå meningen med religionsundervisningen,samtidigt som det är flera av eleverna som anser att det är ointressant och tråkigt. Det harockså visat sig att eleverna inte vet att livsfrågor tillhör religionsundervisningen. Samtidigt ärdet flera av eleverna som tycker detta är intressant. Lärarna anser också att livsfrågor ärviktiga och att de borde bli bättre att förklara för eleverna att det tillhörreligionsundervisningen.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att studera hur undervisningen gällande den svenska religionskunskapen ser ut och hur den disponeras. Frågeställningarna besvaras genom en enkätundersökning som behöriga religionslärare som undervisar på gymnasiet fått besvara. Dessa enkätfrågor är framtagna för att utreda hur mycket tid respektive lärare ägnar åt varje arbetsområde för att ge eleverna möjlighet att nå målen i kursplanen. Enkätens frågor är direkt ställda så att de motsvarar de kunskapsmål Skolverket publicerat i Gy11.    Exempel på den tidigare forskning som ligger till grund för uppsatsen är främst universitetslektorn Sören Dalevi och Kristian Niemi med fokus på deras begreppsförklaringar till religionsdidaktik och religionspedagogik. Ytterligare kommer universitetslektorn Björn Falkevalls lista på olika påverkningsfaktorer som varje lärare förhåller sig till i sin undervisning att bearbetas. För att testa Falkevalls lista kommer även didaktikern Gerhard Arfwedsons argument att presenteras som en motsats till Falkevall.    Resultaten i denna uppsats visar på att gymnasielärare inom ämnet religion tenderar till att ägna stort fokus på de abrahmitiska religionerna och mindre tid åt de övriga religionerna och livsåskådningarna.   // Sara Karlsson

Upper secondary education has a clear purpose within the Swedish school system: to prepare young adults for their lives as active, democratic citizens in Swedish society. There is a vast amount of information an upper secondary student should be privy to by the end of their pre-college education, and teachers have had to take enormous strides to interpret and implement these guidelines when teaching. This essay’s purpose is to critically discuss the documents which form the guidelines for the subject Religion Studies 1 in upper secondary school in Sweden with the help of teachers’ vast pool of practical experience. Additionally, this study searches for a common denominator amongst the critical feedback. This feedback was collected during interviews. Using the sociocultural perspective, the results of this study were analyzed and fenomenographically presented for ease of the reader’s understanding. The results of this study were that students struggled by far the most with the ability to reason and relate to the course material, within the respective areas “religion and science”, and “individuals’ religious views in relation to their socioeconomic status, gender, and sexuality”. The teachers who took part in this study actively sought out solutions to their criticisms, not specifically deeming the educational plan as flawed but rather larger systems, such as the transference of knowledge from year to year or the diffuse nature of the subject Religion Studies.

The purpose of this study was to investigate how the concept of religion is constructed as a category in Swedish textbooks from the 1970s until the 1990s. The method consisted of a qualitative approach and Fairclough´s three-dimensional model with the three levels: text, discursive practice and social practice. Six Swedish textbooks for secondary school have been examined with the analysis tool modality. The results from the study show how religion was constructed as a timeless phenomenon, which can be traced through the history of mankind. Throughout the whole study period, human beings were described as being able to reach an inner contact with a higher power through an external action such as prayer. In the study, human life issues were constructed as an eternal need and religion was explained to extinguish these needs.