Syftet med studien var att undersöka hur en använder ett genusperspektiv inom religionsundervisning. Om en ser till hur makten fördelats mellan könen historiskt inom religioner och i religiösa urkunder kan en förstå problematiken med att genomföra en religionsundervisning inom världsreligionerna ur ett genusperspektiv. Världsreligionerna är i grunden patriarkaliska och det skapar problem när det kommer till att undervisa med ett genusperspektiv.   I dagens läroplaner är det ett krav att genomföra undervisning ur ett genusperspektiv och det ska följas av oss pedagoger i alla ämnen. Det är intressant att studera religionsundervisning utifrån dess historia och urkunder som i grunden är ur ett patriarkaliskt perspektiv. Hur ska en göra för att få med genusperspektivet inom religionsundervisning? Hur arbetar en i dag med detta?

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att utifrån tidigare forskning analysera vilka didaktiska utmaningar religionslärare ställs inför i samband med stora läroplansförändringar, samt de skoldebatter som ligger till grund för dessa. Dessutom jämförs den svenska och den engelska modellen för religionsundervisning med målet att se om religionslärare i England och Sverige ställs inför samma utmaningar, eller om dessa skiljer sig åt, eftersom att den samtida religionsundervisningen är icke-konfessionell i båda länderna. Metoden som har använts är tematisering av tidigare forskning. Tematisering har skett utifrån de årtal då nya läroplaner släppts samt lärares religionsdidaktiska utmaningar. Jämförelsen mellan Englands och Sveriges religions undervisning har tematiserats efter likheter och skillnader. Denna uppsats visar att det finns ett samband mellan läroplansförändringar, förändringar i kursplanen för religionskunskap och debatter om skolan men också att följden av dessa förändringar leder till flertalet didaktiska utmaningar för religionslärare då de ska förhålla sig till nya direktiv.

Syftet är att undersöka svenska högstadieelevers syn på religionsämnet och jämföra resultaten med internationell forskning för att sedan analyseras ur ett mångfaldsperspektiv och syftet i läroplanen Lgr11. Metoden som har använts är enkäter vars resultat har presenterats som kvantifierad hårddata i form av tabeller och diagram. Hypoteser, analyser och diskussioner är kopplade till kvalitativt vetenskapligt bakgrundsmaterial såsom mångfaldsbegreppen ur ett essentialistisk- konstruktivistiskt- och primordialistiskt perspektiv samt även till läroplanen Lgr11. Resultatdiskussionen analyseras och kopplas till den tidigare forskningen och metoddiskussionen handlar om en kritisk granskning av den valda metoden. Slutsatsen visar på både likheter och skillnader mellan de två svenska skolorna och även på likheter och skillnader mellan de svenska resultaten i jämförelse med den internationella forskningen. En viktig likhet var att ingen elevgrupp, vare sig den nationella eller den internationella ansåg att religion som ämne bör tas bort från undervisningen. Den mest påfallande skillnaden mellan de två svenska skolorna visade sig vara att den skolan med en mångkulturell elevsammansättning värderade religionsämnet högre än den skolan med en mer heterogen elevsammansättning. Källförteckningen ger förslag på vidare läsning av ämnet och även förslag på vidare forskning anges.

Skolans etikundervisning ska ge eleverna förutsättningar att utveckla ett etiskt förhållningssätt genom att bland annat diskutera moraliska frågor och etiska teorier. Vad som innehållsmässigt ingår är relativt fritt och läraren har möjlighet att anpassa lektionerna efter vad eleverna anser vara viktigt. Dock är detta något som sällan utvecklas och undervisningen faller inom ramen för redan färdiga koncept. Koncept som känns fråntillvända och uråldriga. Samtidigt växer de sociala medierna fram som ett nytt fenomen där en ny etisk arena tagit fart. Syftet med denna studie har varit att se ifall sociala medier kan bidra till ett undervisningsinnehåll inom etikundervisningen. Detta för att skapa bättre förståelse och en mer vardagsnära undervisning. Syftet har undersökts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fokus på elever i mellanstadiet. Resultatet pekar på att eleverna är väldigt ovetandes om vad etik innebär och vad som ingår inom ramen för etikundervisning. Utifrån deras svar verkar en mer värdegrundsbaserad etik föras vilket gör att det finns en avsaknad av den specifikt undervisade etiken. Sociala medier är eleverna väl insatta i och de ser både potential och risker i användandet av det. I diskussion med resultat och forskning framkommer det att sociala medier med fördel skulle kunna användas som en del i etikundervisningen. Dels som en gren för sig, dels som en ingång till en allmänt djupare förståelse och insikt. Diskussion förs ifall etikundervisningen behöver utvecklas och hur sociala medier i så fall är en väg in i denna förändring. / <p>SO</p>

The aim of this study was to investigate the selections teachers have made from the Swedish curriculum for Religious Education, and explore if there were any similarities or differences between teachers who teach grades 7-9 and upper secondary school. Furthermore we wanted to investigate what previous knowledge the teachers expected from their students and how they took the already existing knowledge with the student under consideration when planninga lesson. The main methods applied were classroom observations and semi structured interviews with six teachers; three from grade 7-9 and three from upper secondary school. We have analyzed the criteria descriptions for the lowest passing grade “E” in both LGY11 and LGR11, as well as the aim of the subject for these two, this in relation to what the teachers have selected and have chosen to focus on in their teaching. The compiled results showed thatall teachers have interpreted the curriculum in a manner where they include almost everythingfrom the aim of the subject, but are also selective as to what they focus more on. The results also show that all teachers, in one way or another, inspect and contemplate their student's previous knowledge when planning a lesson or a course. However, they did this in various ways and to different degrees. In conclusion we would like to add that all interviewed teachers were positive to this project since they all expressed the lack of research within this area, and that they experience the similarities between the two curriculums to be strikingly similar.

I den här allmänna litteraturstudien har det undersökts om hur lärare kan undervisa på ett inkluderande arbetssätt inom religionskunskapen och vilken syn elever har på religionsundervisningen i en mångkulturell skola. Problemet angrips utifrån olika synvinklar, både vilka fördelar en mångkulturell skola har men även vad som är utmaningarna för lärare och elever. Religionskunskapen är ett ämne som tar upp mycket om både individen, gruppen och samhället. Med religionskunskapen kan vi lärare och elever skapa en förståelse för vår omvärld och våra medmänniskor. Något som kan vara avgörande för hur eleverna ser på sig själva och hela vårt samhälle i framtiden. Skolan är en social mötesplats för olika kulturer och religioner, det förstår eleverna och det är viktigt att vi som lärare tar vara på det. Hur vi lärare kan ta vara på det undersöks i denna studie och målet är att försöka komma fram till en eller flera didaktiska metoder eller faktorer som lärare på lågstadiet kan tillämpa i ett mångkulturellt klassrum. / <p>so</p>

Studien handlar om religionsämnets utveckling över tid. Syftet med studien är att undersöka hur religionsämnets roll och inriktning förändrats i svenska skolan under perioden 1842 till 2017, genom att sammanställa forskning på området. Frågeställningarna är: Vad har ämnet för uppgift under olika perioder? Hur har undervisningen inom religionsämnet förändrats? Vad har samhällsutvecklingen för betydelse för denna utveckling? I studien granskas och sammanställas tidigare forskning. Det material som används i studien är artiklar, böcker och avhandlingar. Slutsatserna i denna studie är att det finns en tydlig förändring. Den största förändringen har varit att religionsundervisningen har gått från att eleverna har undervisats i kristendom till att de undervisas om religion.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs F-3 uppfattar begreppet livsfrågor och om/hur de undervisar kring livsfrågor. Syftet konkretiseras genom frågeställningarna: Vad är lärarnas uppfattningar om livsfrågor? Hur undervisar lärarna kring livsfrågor? Kopplar lärarna livsfrågor till specifika ämnen? En kvalitativ undersökningsmetod har använts: data har samlats in genom kvalitativa intervjuer, sedan har data bearbetats och innehållsanalyserats. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att det finns flera möjliga svar på frågeställningarna beroende på vem man frågar. Angående lärares uppfattningar om livsfrågor ger lärarna uttryck för att livsfrågor innefattar mycket, men vad som inryms i mycket verkar utgå från lärarnas personliga uppfattningar. Resultatet visar att lärarna anser att livsfrågor är ett viktigt ämne. Det framgår att undervisning kring livsfrågor bör ske genomlöpande under elevernas hela skoltid. Vidare visar resultatet att undervisning kring livsfrågor sker genom olika metoder, både oplanerat och planerat. Resultatet belyser att det är individuellt vilket/vilka ämnen lärarna kopplar samman livsfrågor med. Studien visar också att lärarnas uppfattningar kring livsfrågor i vissa avseenden skiljer sig mot den tidigare forskningen. En möjlig förklaring kan vara att forskningen fokuserar på livsfrågor i relation till religionskunskap vilket det i resultatet framgår att lärarna inte gör i lika stor utsträckning. Slutligen är det problematiskt utifrån studiens resultat att avgöra om lärarna utgår från deras personliga uppfattningar gällande livsfrågor och/eller utifrån styrdokumentens riktlinjer. / <p>SO</p>

Digitaliseringen av den svenska skolan har pågått under lång tid och med åtskilliga beslutfrån myndigheter och beslutande politiska församlingar. Detta utvecklingsarbete är ett försökatt i en skola, som nyligen genomfört en satsning med en Chromebook till varje elev,implementera en användning av digital teknik i ämnet religionskunskap. Syftet är att utforskaelevers kompetenser och strategier för en digital teknikanvändning samt stödja och utvecklaelvernas användning av dessa för att, i en skola med begränsad erfarenhet av digitala resurser,tillämpa och integrera dem i lärandet inom religionskunskap för ett djupare och rikarelärande. I utvecklingsarbetet kartläggs den digitala kompetensen hos eleverna i två klassersom också får arbeta med digital teknik i grupparbete och enskilt. Utvecklingsarbetet visar atteleverna har hög digital kompetens ifråga om kommunikation, om att söka information,kompletterande perspektiv och samarbete med varandra. Lärarens utmaning handlar om attfölja med i utvecklingen och uppdatera sin digitala kompetens så att den i någon mening kanmatcha elevernas för att skapa dialog och underlätta också den muntliga kommunikationen.Genom TPACK-modellens sätt att se på digital kompetens framgår det att digital kompetens isig inte är det samma som didaktisk kompetens med digital teknik som stöd.

I denna studie granskades två digitala läromedel i religionskunskap för högstadiet och gymnasiet. Syftet med denna uppsats var att göra en kritisk läromedelsanalys med fokus på kvinnornas plats i digitala läromedel. Undersökningen gick ut på att se hur kvinnor framställs i utvalda digitala läromedel samt att se på hur skillnader och likheter mellan män och kvinnor uttrycks. Detta jämfördes med styrdokumentens uttalade mål om religion, sexualitet och relationer. De digitala läromedlens innehåll granskades och gjordes till föremål för en analys om framställningen av kvinnor och religion i relation till styrdokumenten. Studien visar att kvinnor inte får lika stor plats som män i digitala läromedel i religionskunskap. Den visar också på mönster hur kvinnor framställs. De digitala läromedlen uppfyller delvis styrdokumentens krav (lgr11 och lgy11) trots att kvinnors religion inte har lika stor plats som männens religion.