Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om hur levd religion förmedlas i två läromedel för samhällsorienterande ämnen för årskurserna 1-3 och två läromedel för religionskunskapsämnet för 4-6. För att analysera hur levd religion framställs i text och bild i läromedlen har en kvantitativ innehållsanalys genomförts. Läromedlens innehåll undersöktes utifrån ett kodningsschema med utgångspunkt i Daniel Enstedts och Katarina Planks (2018) beskrivning av de sju dimensioner som synliggör perspektivet levd religion genom den religiösa individens vardag. Två av Robert Jacksons (2016) tre nivåer, Gruppnivå och Individnivå, används i analysen för att urskilja från vilken nivå information förmedlas. Analysen skildrar att levd religion presenteras utifrån individ och gruppnivån, vilket skiljer sig mot tidigare forskningsresultat. Textanalysen visar på snarlika resultat i de fyra läromedlen, medan bildanalysen förmedlade en större variation i vilken utsträckning levd religion gestaltas. Slutsatsen som dras utifrån studien är att läromedel inkluderar perspektivet levd religion, något som stämmer överens med läroplanen och motsvarar önskemål från elever som framkommit i tidigare studier.

Denna studies syfte är att undersöka elevers attityder till religionsämnet. Metoden som har använts för studien har varit kvalitativ och tillvägagångssättet för insamlingen av material har varit intervjuer med tolv elever i årskurs 5 på två olika skolor i Skåne. Dator- och mobilinspelning användes under intervjuerna för att kunna återblicka elevernas svar för att sedan kunna analysera och tolka dessa.Vi har genom uppsatsen kunnat fastställa att eleverna har en god förståelse för varför religionskunskapsämnet finns i skolan och vad som hade kunnat ske ifall det hade tagits bort från den svenska skolundervisningen. Resultatet av vår undersökning visade att ingen av de intervjuade eleverna hade en negativ attityd till ämnet. Denna studie har även visat att det finns en tydlig skillnad beroende på om eleverna är religiösa eller inte, då elever med religiös bakgrund visade en mer positiv attityd till religionsämnet. Vi kan även se att elevers attityder inte påverkas av vad de kommer i kontakt med beträffande religion i sociala medier och i samband med nyhetssändningar.Detta examensarbete visar även att det är väsentligt att framtida forskning ytterligare undersöker elevers attityder till religionsämnet i skolan, samt ifall inställningen till religionen i samhället är beroende av om eleverna har en religiös bakgrund eller inte.

Efter att ha gjort en genomgång av religioners representation i Lgr11 stod det klart att kristendomen fått ett betydligt större fokus än andra religioner och livsåskådningar. Genom att undersöka hur den skolpolitiska debatten såg ut vid införandet av nuvarande kursplan i religionskunskap (2010-2011) sökte jag svar på mina forskningsfrågor: Varför ser innehållet i kursplanerna för religion för grundskolan ut som det gör; Vilka aktörspositioner kan urskiljas; Hur har debatten om innehållet i kursplanen mellan de olika aktörspositionerna sett ut; Vilka argument yttras för- och emot att kristendomen ska ha en särställning i svensk religionskunskap samt Hur kan kursplanens utformning förstås utifrån ett social identitets-teoretiskt perspektiv? För att besvara forskningsfrågor utfördes en dokumentanalys av kursplanen i religionskunskap samt en argumentationsanalys av debatten kring kursplansrevideringen 2010. Studien har visat att kristendomen får ett avsevärt större utrymme i grundskolans läroplan från 2011 (Lgr11). I studiens resultat har den skolpolitiska debatten 2009-2011 rekonstruerats och olika politiska aktörers argument har presenterats. Utifrån ett social identitetsteoretiskt perspektiv kan kristendomens särställning i Lgr11 i allmänhet och i kursplanen för religionskunskap i synnerhet förstås som en identitetsmarkör. Majoritetsgruppen stärker sin självbild genom att förstärka det gemensamma och särskilja olikheter till andra grupper, utgrupper. Globaliseringen och mångfaldens utspridning kan ses som en motor till viljan till social identifikation och sociala jämförelser mellan olika grupper. Konsekvensen blir en kursplan som präglas av ingruppsfavoritism och nynationalistiska strömningar där den nationella identitet ställs som fokus och utgångspunkt. / <p>Godkänt datum 2020-06-09</p>

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur lärare tolkar det centrala innehållet i religionskunskap för årskurs F–3 och på vilket vis anser [sex] f-3-lärare att en mer styrande läroplan skulle vara till fördel eller nackdel i religionskunskap? Studien utgår utifrån kvalitativa intervjuer med sex lärare från två olika län. Studiens teoretiska perspektiv utgår ifrån John Deweys syn på pragmatismen. I resultatet framgår det att lärare har en tydlig samverkan med arbetslaget och utgår utifrån en större planering som omfattar det centrala innehållet för religionskunskap. Studiens resultat har sammanställts i två rubriker: ”Lektionsinnehåll och samverkan i arbetslaget” och ”det centrala innehållet och arbetsmaterial”.

Denna studie syftar till att undersöka hur religionslärare på gymnasieskolan anser att de arbetar med inkludering, samt vilka utmaningar de upplever med detta. Undersökningen har utgått ifrån en kvalitativ metod, för att kunna skapa en djupare och mer nyanserad bild av lärarnas uppfattning. Studien bygger på fyra intervjuer av behöriga religionslärare i gymnasieskolor, i storstad och mindre stad. Resultatet har relaterats till ramfaktorteorin, för att undersöka vilka faktorer som främjar och begränsar ett inkluderande arbete.   Resultatet visade att samtliga lärare använde sig av en varierande undervisning, samt diskussioner i syfte att skapa en inkluderande undervisning. Den mest utmanande faktorn som alla lärarna nämnde var tidsaspekten, oftast i förhållande till den omfattande kursplanen. Detta påverkade bland annat de yrkesförberedande linjerna som var extra utsatta, på grund av de lektioner som gick förlorade under deras praktikperioder. Ett ämnesöverskridande arbete, samt samarbete mellan verksamhetens olika delar, såsom exempelvis specialpedagoger, lärare och ledning, var viktiga komponenter för att skapa en inkluderande undervisning. Slutsatsen som gick att dra utifrån resultatet var att undervisningen behöver anpassas efter alla elevers behov och intressen. Ett samarbete som genomsyrar hela skolverksamheten var en viktig förutsättning för ett fungerande inkluderingsarbete.

Följande studie syftar till att undersöka inkludering av livsåskådningar, religioner och traditioner i SO-undervisningen på lågstadiet. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med fem verksamma lärare i SO i årskurs 1–3 ligger till grund för resultatet. Det insamlade datamaterialet har analyserats utifrån det teoretiska ramverket som behandlade inkludering, interkulturalitet samt interkulturell religionsdidaktik.Studiens resultat visar att det föreligger ett flertal avgörande faktorer vid lärarens val av de livsåskådningar, religioner och traditioner som ges utrymme i undervisningen. Det framgår av resultatet att läroplanen, elevgruppen samt elevernas intresse och erfarenheter tillsammans är avgörande för vilka livsåskådningar, religioner och traditioner lärare ger utrymme för i SO-undervisningen. Studien visar även att de möjligheter och didaktiska utmaningar som inkludering av olika livsåskådningar, religioner och traditioner medför, varierar beroende på den elevgrupp som undervisas. En del av de möjligheter som framhålls är att undervisningen tenderar att bli mer nyanserad när inkludering sker. Dessutom menar lärarna att eleverna genom inkluderingen kan få förståelse för att variationer av livsåskådningar, religioner traditioner existerar. Lärarna menar även att eleverna genom inkluderingen kan få förståelse för att alla inom en livsåskådning, religion eller tradition inte uppfattar eller utövar den på samma sätt. De didaktiska utmaningar som lärarna framhåller är bland annat en rädsla för stereotypisering av religioner eftersom läroböckerna tenderar att endast beröra ett synsätt av religionen.

New religious movements are often introduced as suspect and controversial, not least according to media. This essay investigates how new religious movements are described in religion textbooks through a critical discourse analysis. The aim of the essay is to illustrate how new religious movements are presented and discussed in textbooks, as well as comparing how the content corresponds with the curriculum for religious studies 2 in the Swedish upper secondary school. The analysis focuses on the language use in the textbooks, for example which discourses, categorizations, and terms that recur. The questions are: (1) How are new religious movements introduced and presented in religion textbooks? (2) Which terms are used and how are they discussed? (3) How do religion textbooks relate to the curriculum in religious studies 2?

I den här studien undersöker jag religionskunskapslärares uppfattningar om införlivandet av kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer i religionskunskapen på högstadiet och gymnasiet. Syftet är att undersöka vilka områden lärarna införlivar, hur de gör det och vilka utmaningar de möter i processen. För att utforska området genomförde jag intervjuer med fem behöriga lärare i religionskunskap. Resultaten av intervjuerna bearbetades och analyserades med en fenomenografisk ansats för att identifiera variationer i uppfattningarna, med förhoppningen om att variationer skulle synliggöra bredden inom kunskapsområdet. Resultaten från den fenomenografiska analysmodellen visar att lärarna anser att kunskapsområdet, sexualitet, samtycke och relationer är av stor betydelse med tanke på lärarnas uppfattningar om elevernas behov. Via den fenomenografiska analysmodellen framkommer det variationer i uppfattningar om elevernas behov, och mångfacetterade uppfattning om ämnesinnehåll samt didaktiska strategier för hur kunskapsområdet kan införlivas i religionskunskapen. Med den fenomenografiska ansatsen framkommer mångvarierade uppfattningar om utmaningar med införlivningen av kunskapsområdet, uppfattningar om vad som är utmanande varierar och det en lärare uppfattar som utmanande kan en annan lärare uppfatta som en möjlighet till att införliva sexualitet, samtycke och relationer i religionskunskapsundervisningen. För vidare analys av det fenomeneografiska resultaten tillämpade jag det teoretiska förhållningsättet lärarprofessionsperspektivet. Resultaten av analysen visar att läraren ständigt navigerar och balanserar mellan didaktiska strategier, ämnesinnehåll och mellan externa och interna faktorer när hen ska införliva kunskapsområdet i undervisningen. För det första framkommer det att lärarnas uppfattningar om elevernas behov sammanflätas med lärarnas didaktiska val och de utmaningar som de står inför. För det andra behöver lärarna balansera mellan avvägningar och avgränsningar baserade på elevernas livserfarenheter och med hänsyn till de interna och externa utmaningar som lärarna möter i deras arbete. Vidare visar analysen att när lärarna navigerar mellan olika didaktiska och ämnesdidaktiska val är deras professionella kunskap och praktiska erfarenheter avgörande för att kunna bedöma vad som är lämpligt, hur undervisningen ska utformas när kunskapsområdet införlivas i religionskunskapen, samt när ett införlivande av kunskapsområdet är möjligt. De uppfattade utmaningarna som framkommer visar snarare att lärarna tar hänsyn till elevernas tidigare livserfarenheter och kulturella och religiösa bakgrund mer än att lärarna saknar kompetens eller vidare kunskaper att undervisa i kunskapsområdet. Genom att analysera lärarnas uppfattning med lärarprofessionsperspektivet blir det tydligt att deras kunskap och professionella förnuft är avgörande för att kunna skapa en meningsfull undervisning som tar hänsyn till elevernas behov och bakgrund.

I detta arbete undersöker jag vilka religiösa symboler som har betydelse för befolkningen i Velakapuram, en liten by i södra Indien och hur dessa framställs i svenska läromedel. Vidare undersöks vilka pedagogiska vinster man kan göra genom att komplettera svenska läromedel med levande beskrivningar hämtade från observationer om lokalt religiöst vardagsliv. För att åskådliggöra mina frågeställningar och mitt syfte har jag valt ett undersökande arbetssätt baserat på fältstudier i Indien kompletterat med litteraturstudier hemma. Litteraturstudien har gjorts med hjälp av en systematiserande textanalys, där jag har fokuserat på tre dimensioner, kultur, tro och genus.Mina slutsatser är att de religiösa symbolerna ger folket i Indien och speciellt i byn Velakapuram en mening åt livet. Byborna har skapat en social verklighet utifrån symbolerna som ger de vardagliga händelserna en mening. De religiösa symbolerna hjälper Indierna och framförallt byborna i Velakapuram att förstå sin tro på ett djupare sätt. De svenska läromedel jag har studerat som handlar om Indien tar upp det viktigaste inom hinduismen. I de läromedel som jag granskat saknar jag dock information om hur det indiska samhället fungerar och om de religiösa symbolerna syns inte mycket.

Skönlitteraturens psykologi är ett fält som behandlar effekterna av att läsa skönlitteratur på det mänskliga psyket. Inom detta fält har en, främst nordamerikansk, forskning fokuserat på korrelationen mellan ett läsande av skönlitteratur och en ökad empati. I föreliggande text har vi försökt sammanställa denna forskning och med hjälp av en grupp yrkesverksamma pedagoger på en högstadieskola i Malmö diskuterat, dels hur undervisningen med skönlitteratur och empati ser ut idag och dels vilket stöd det finns för ett empatiarbete med hjälp av fiktion, både från skolans ledning och i styr- och måldokumenten. Vi har också haft en särskild fokus på hur väl ett arbete med empati lämpar sig för ämnet religionskunskap, som är vårt huvudämne.Resultaten av intervjuerna och vår egen diskussion pekar på att korrelationen mellan ett ökat skönlitterärt läsande och en ökad kapacitet för empati är trolig. Vi har också funnit ett stöd i både styr- och måldokumenten och i kursplanen för religionskunskap för användandet av en sådan, empatistärkande undervisning. En viktig fråga, som denna text inte har lyckats besvara är hur ofta en ökad kapacitet för empati faktiskt leder till ett mer altruistiskt beteende.Vi konstaterar att en lyhördhet bland den pedagogiska forskningen inför detta ämnes utveckling är önskvärd och att en utvecklad forskning på ämnet, bedriven av pedagoger hade kunnat ge intressanta resultat.