Skolinspektionens kvalitetsgranskning av religionskunskapen visar bland annat att undervis-ningen i högre grad måste ske utifrån elevgruppens intresse. Flera elever har negativa för-väntningar kring ämnet, men stort intresse för livsfrågor. En alltför saklig undervisning blir för dem kontraproduktiv. Lärare tenderar å andra sidan, visar granskningen, att undvika reflektiva inslag på grund av oro att hamna i svåra situationer eller på grund av tidsbrist. Samtidigt börjar nu implementeringen av den nya ämnesplanen som fått kritik för att vara alltför faktaorienterad. Detta på bekostnad av den existentiella dimensionen som syftar till att disku-tera livsfrågor och stärka elevernas personliga utveckling, vilket varit en viktig del av relig-ionsundervisningen sedan 1960-talet.Syftet med denna uppsats är därför att i liten skala utvärdera ämnesplanens eventuella konse-kvenser för livsfrågeorienteringen och beskriva dessa. Uppsatsen svarar på frågeställningarna: Har livsfrågeorienteringen fått minskat utrymme i formuleringen av den nya ämnesplanen? Hur arbetar de två religionslärarna som hörs i denna uppsats med livsfrågorna inom ramen för GY11 jämfört med tidigare och hur motiveras eventuella förändringar? Först görs en litteraturstudie där jag beskriver olika författares tolkningar av den nya ämnes-planen utifrån uppsatsens syfte. Här kan nämnas t.ex. Mats Monsen som skrivit en stu-dentuppsats i ämnet, Sven Hartman som skrivit flera artiklar om livsfrågor i religionsunder-visningen samt Ola Björlin. Efter detta intervjuar jag två lärare. Undersökningen är kvalitativ och intresserar sig för huruvida de två lärarna arbetar annorlunda med livsfrågor i och med GY11.Litteraturstudien visar att livsfrågorna tappat mark jämfört med tidigare kursplaner. Intervju-erna visar att lärarna ser styrdokumenten som något som ska tolkas och fyllas med innehåll. Livsfrågorna kan motiveras ur flera formuleringar, framförallt finner man stöd för dem i nya begrepp som identitet och religion och vetenskap, men också i etiken. Dessutom tolkar lärarna in den existentiella dimensionen i kunskapskraven och då framför allt de högre betygskriteri-erna.Livsfrågornas status ser ut att ha minskat när ämnesplanen analyseras för sig själv. När den tolkas av de två lärarna jag intervjuat blir resultatet annorlunda. Det visar sig dock att livsfrå-gorna i stor utsträckning ses som en konsekvens av undervisningen och inte som utgångs-punkt, vilket skolinspektionen efterfrågade. Denna ambition har funnits länge och formule-ringen av den nya ämnesplanens kunskapskrav är ett exempel på hur vi kommer längre ifrån det målet.

Vi har valt att undersöka hur några pedagoger jobbar med skönlitteratur i sin undervisning med livsfrågor, etik och moral. Då ett tematiskt arbetsätt ständigt betonats under vår utbildning är vi nyfikna på hur man som pedagog kan integrera svenskämnet med religionskunskapen och framförallt hur man med hjälp av skönlitteratur kan stimulera barns reflektioner kring livsfrågor, moral och etik. Undersökningen grundas främst i kvalitativa intervjuer med tre pedagoger samt en observation vid ett lektionstillfälle. De svar vi får från intervjuerna och observationen kopplar och jämför vi med relevant litteratur. Vi kom fram till att lärarna arbetade på olika sätt men delade många åsikter och värderingar kring ämnet. Lärarna betonade främst vikten av diskussioner med eleverna knutet till litteraturen. De ansåg att eleverna har lättare att diskutera livsfrågor, etik och moral när det är knutet till fiktiva karaktärer och händelser, detta tack vare att ingen av eleverna själva känner sig utpekade. Det framkom även att två av tre pedagoger använder sig av evidensbaserade program knutet till skönlitteraturen. Lärarna såg sig överlag positiva till arbetssättet men ansåg också att det var tidskrävande. Vi har genom undersökningen fått konkreta exempel på hur man kan använda skönlitteratur i religionskunskapsundervisningen och har själva fått tydligare insikt i hur vi i vår framtida yrkesroll kan arbeta ämnesintegrerat mot målen i läroplanen.

Alla människor har på något sätt en relation till musik. Musikens språk är universellt. I ungdomars livsvärld är musiken en viktig faktor i sökandet efter den egna identiteten. Musik skapar gemenskap, hjälper en i svåra situationer och bidrar med glädje och hopp. Dessa musikens funktioner korrelerar också med de funktioner religionen har. I ett allt mer sekulariserat samhälle behövs större redskap för att förklara och diskutera fenomen som religiositet. Kan då musiken förklara detta? Uppsatsen ämnar undersöka dels vilka möjligheter det finns till att använda populärmusik i undervisningen och dels hur ungdomsgrupper ser på religion, religionsämnet och undervisningen i stort. Undersökningen har genomförts med fokusgrupper. Det har visat sig att informanterna i undersökningen förespråkar en stor variation i undervisningen. Informanterna finner sällan en koppling mellan undervisningen och egna intressen, engagemang eller referensramar. Att som lärare då möta eleverna på deras villkor kan skapa ett större engagemang. Frågan är om det kan generera en mer stimulerande undervisning?

Mitt syfte med denna uppsats har varit att ta reda på om läroböckerna i religionskunskap, vid namn, Sofi – Religion och Religionskunskap – Kompakt är lämpliga och aktuella att använda i undervisning trots att kursplanen kommer att förändras höstterminen 2011. Min undersökning har främst varit inriktad på kunskapssynen i kursplanen för religionskunskap, ur den nya läroplanen för grundskolan, och i de ovan nämnda läroböckerna. För att kunna identifiera kunskapssynen i läroböckerna har jag studerat de instuderingsuppgifter som finns i respektive lärobok. Dessa har jag sedan kategoriserat och försökt att ställa mot den syn på kunskap som den kommande kursplanen beskriver under rubrikerna ”3.14 Religionskunskap” och ”Syfte”. Frågeställningen som jag har arbetat utifrån lyder: Vilken kunskapssyn finns representerad i den kommande kursplanen för religionskunskap i grundskolan och i de utvalda läroböckernas uppgifter, och vilka konsekvenser får det för elevernas lärande? Min metod kan dels beskrivas som kvantitativ och dels hermeneutisk då jag ägnar mig åt att både tolka uppgifterna och mäta frekvensen av dem. Resultatet av min undersökning visade att det jag kallar för repetitionsuppgifter är det mest frekventa inslaget i de läroböcker som jag har undersökt. Det jag kallar tolkningsuppgifter intar en andra plats när jag mäter frekvensen av uppgiftssorterna. Tyngdpunkten i läroböckerna och i den kommande kursplanen ligger, enligt min tolkning, på kunskapsformerna fakta och förståelse vilket tyder på att deras kunskapssyner överensstämmer relativt bra. Min förhoppning är att denna uppsats ska ses som ett inlägg i debatten om läroböckernas framtid.

Detta examensarbete handlar om Skönlitteratur som undervisningsform. Mitt huvudsyfte med denna uppsats har varit att få en bred kunskap om hur jag som pedagog kan använda mig av skönlitteratur i min undervisning. n av mina frågeställningar handlar om hur jag som pedagog kan använda mig av skönlitteratur i min religionsundervisning. För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av både teoretiska och pratiska studier. Den teoretiska kunskapen har jag fått utifrån olika böcker om ämnet och de praktiska studierna har utgjorts av intervjuer och en observation på en skola i Malmö kommun. Jag intervjuade sex stycken pedagoger som alla arbetade på en och samma skola och som arbetar med skönlitteratur som undervisningsform på ett tematiskt arbetssätt. Jag har kommit fram till att använda sig av skönlitteratur i sin undervisning är ett spännande och givande arbetssätt. Många forskare och pedagoger anser även att det ger en positiv inverkan på barn och elevers läs- och skrivutveckling. Jag anser även att detta arbetssätt är roligt och intressant för både elever men även för oss pedagoger. Nyckelord: skönlitteratur, läs- och skrivutveckling, läromedel, undervisning, upplevelser, religionsundervisning.

Utifrån rådande samhällsklimat vill den här studien ge ett bidrag till studiet av svensk islam och gymnasieskolans religionslärobok. Dessa två delar läggs sida vid sida för att fördjupa förståelsen om muslimer idag samt om lärobokens innehåll. De frågeställningar som ställs lyder: Hur beskrivs islam av shiarepresentanter jämfört med två religionsläroböcker? Vad skiljer, vad är gemensamt och vad ger det för konsekvenser? På vilket sätt presenterar religionsläroböckerna muslimer i allmänhet och representanter för shiaislam i synnerhet?I inledningskapitlet beskrivs skolans ämnesplan, läroplan samt läroboken. De olika teorier som förs fram är främst essentialistisk förståelsehorisont förklarad av Gilhus och Mikaelsson (2003) och emic och eticsbegreppet. Båda teorierna kan vara en hjälp till att förstå religion från ett religiöst inifrånperspektiv. Metoden i studien var en gruppintervju med fem yngre shiamuslimska kvinnor som läste religionskunskap på folkhögskola. De läroböcker som granskades var en Mosaik (Bonniers) och Relief Livsvägar (Gleerups).Resultatet mynnade ut i att en del av det som läroboksförfattarna skriver och som informanterna beskrev var gemensamt. Men att det fanns information som enbart boken tog upp och som för informanterna utelämnade av olika anledningar. Men framförallt visade det sig att informanterna förklarade de centrala muslimska innehållet på ett djupare och personliga sätt än böckerna. Informanterna ville nyansera bilden av islam och dela med sig av det positiva av sin tro och sitt liv. Deras information kompletterar skolans undervisning och fördjupar förståelsen av islam.

Vi tycker det här ämnet är viktigt och passar bra in i vår verksamhetsförlagda tid och i vår utbildning som en framtida lärare. Det är viktigt att vi redan i tidig ålder försöker informera våra elever att vi alla som lever i detta samhälle har fler likheter än olikheter och genom att tala kring detta så kan man få bort begreppen vi och de. Rasism är byggd på fördomar, därför tycker vi det är viktigt att man börjar tala kring religion redan tidigt i åldrarna. Vi anser att genom att vi diskuterar olika religioner i klassrummen så skapar eleverna förståelse till dessa religioner, denna förståelse kan vara väldig väsentlig för dem i deras vuxenliv. I detta arbete försöker vi få fram vad elever anser om religion, vad som intresserar dem. Detta gör vi med hjälp av enkäter, vi har valt två olika skolor som skiljer sig både var de ligger och hur mångkulturell skolorna är. Genom enkäterna så tänkte vi försöka få fram likheter och skillnader mellan de. Vi försöker också få fram hur olika lärare arbetar inom religion och hur de försöker integrera det i undervisningen. För att få fram detta resultat har vi valt att användas av intervjuer, där vi har intervjuat lärare på två olika skolor.

I föreliggande arbete har vi undersökt problematiken med att arbeta med religion och vetenskap inom skolvärlden. Ämnesområdet är av många uppfattat som svårarbetat och komplicerat. Därför har vi haft som syfte att undersöka hur det kan göras och vilka bakomliggande faktorer som kan finnas för den förmodade problematiken. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sju olika lärare och analyserat deras svar med hjälp av tidigare forskning om religionskunskapens kursplan och forskning om relationen mellan religion och vetenskap. Resultatet visar att lärare arbetar på olika sätt med kursmålet, vissa med bättre förkunskaper än andra. En gemensam nämnare är att en konfliktorienterad undervisning om relationen är dominerande, och att det finns en underliggande problematik och frågeställning om kursmålets existens i kursplanen för religionskunskap.

I detta arbete undersöker jag hur väl läromedel i religionskunskap för gymnasiets A-kurs är anpassade till kursplanens syften och mål. Genom en kvantitativ undersökning redogör jag för hur mycket utrymme olika böcker ger åt ämnets olika delar. I en kvalitativ textanalys undersöks närmare hur kristendomskapitlen är uppbyggda i olika läromedel och vilka av religionskunskapsämnets dimensioner som får mest utrymme samt på vilket sätt dessa dimensioner presenteras. Läromedlens anpassning till kursplanen diskuteras också med religionslärare i en gruppintervju. Undersökningen visar att dagens läromedel förvisso innehåller alla de delar och dimensioner som kursplanen efterfrågar. De olika dimensionerna får emellertid olika mycket utrymme. Läromedlen har fortfarande ett tydligt fokus på framförallt den historiska dimensionen.

The contents of the school subject religion in Sweden, has gone through a radical change during the past century. With an origin of only treating Christianity and being a major cultural and social actor, it has developed into more of a multicultural and philosophical subject. The fact that the subject no longer has cultural recognition makes it more abstract and harder for students to relate to. Additionally, religion is experienced as a rather dull subject in school. My essay is therefore written to provide teachers encouragement of interest for religious education, by using humor.The well-known psychologist Jean Piaget claims play to be a prime state of learning. In addition, Paul E. McGhee, publisher of 11 books and 50 scientific articles on humor and internationally recognized for his research in the very field, claims that play, as the matter of fact, is humor. These two simple facts leave future teachers, an enormous pool of new and maybe more efficient ways to tutor generations of yet to come students. These also leave us a great field deficient of neither practical nor theoretical directives. Despite of this fact, teachers around the world use humor in their own way. They use creativeness and imagination to make subjects more appealing and intriguing for students. I took a certain interest in this peculiar field. I wanted to find out if there is a certain correlation between: teachers who use humor, while educating religion to students between the ages of 13-18, and a positive effect on students comprehension and learning the essence of religion. In addition to investigate this correlation I choose to make 10 interviews, asking the respondents partly to: reveal memories of their past teachers in religion. And partly to: evaluate what qualities they consider important in a teacher. Five of the interviews were made by female respondents and five by male, all respondents were in the ages between 20-30 years. The sex quote gave me an opportunity to concern differences between sexes, regarding appreciation and evaluation of humor used by teachers while learning religion. The outcome of my study shows that younger students value humor as an important quality. Contributing to the feeling of dullness towards religion as a subject in school, in lack of stimulation.