Ethics is overall an important subject in school education but distinguishes in religious education compared to other school subjects. I have chosen this subject in the light of the fact that there’s not been done much research about the didactics of ethics. The aim of this study is to analyze three textbooks on religious education to see what didactic choices are made within the subject of ethics. The purpose is to investigate the space ethics is given in the books, what topics are discussed and how the content is described. The purpose of this study will be answered by the following questions: How much space is given to the subject of ethics in the textbooks? What topics from the curriculum are concerned and which ones are excluded? In what context is the subject of ethics attended and how is the content described?  The study was approached through a quantitative and qualitative text analysis. The theoretical framework is based on the term selective tradition by Raymond Williams and Basil Bernstein’s concept of classification. Selective traditions refer to patterns within different subjects and thus helps me analyze the patterns I encounter in the textbooks. Classification refers to the relation between subjects which helps me analyze the relation between ethics and religion. Results show like previous research that ethics is not prioritized in none of the textbooks as it is given very little space. Furthermore it turns out that only one out of the three books concerns most of the topics from the curriculum. The results also show that two out of the three books describes ethics in a religious context thus emphasizing the importance people’s beliefs have on their morality.

Undersökningen undersöker hur sex religionslärare som arbetar med högstadiet och gymnasiet jobbar med identitets- och livsfrågor, samt deras erfarenhet av att använda skönlitteratur i sin undervisning. Urvalet till intervjuerna gjordes genom att lärare i sociala medier, Twitter och facebookgrupper för religionslärare, fick en inbjudan (med bifogat informationsbrev) till en enkät där de fick möjlighet att tacka ja till att delta till en intervju. Inbjudan skickades också runt till ett antal skolor runt om i landet. De lärare som tackade ja till att delta i intervjun fick ett ytterligare informationsbrev där det framkom hur materialet skulle användas och att deltagandet var frivilligt och vad syftet med undersökningen var. De kvalitativa intervjuerna som spelades in via Adobe Connect. Intervjuerna transkriberades sedan och analyserades vid hjälp av fenomenografisk metod. Resultatet visar att lärarna arbetar på olika sätt med identitets- och livsfrågor, allt från att ha det som röd tråd i sin undervisning till att lägga upp det som ett eget moment. Det samma gäller skönlitteratur där vissa aktivt använder sig av skönlitteratur i samarbete med andra lärare, medan andra upplever hinder.

Syftet med den här studien har varit att undersöka framställningen av identitet och existentiella frågor i skönlitterära verk av Jonas Hassen Khemiri i förhållande till kursplanen i religionskunskap och läromedel i ämnet. Studien som har genomförts med en hermeneutisk textanalys har visat att många läromedel i religionskunskap brister i framställningen av identitet och existentiella frågor, vilka båda är centrala delar i kursplanen. Vidare har analysen visat att Khemiris verk behandlar identitet och existentiella frågor på ett nyanserat sätt och att verken därför kan fungera som komplement till läromedel. Jag har dragit slutsatsen att skönlitteratur är ett möjligt komplement till läromedel i religionskunskap.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter läromedel i religionskunskap ger lärare att undervisa om livsfrågor i enlighet med de skrivningar som är formulerade i läroplanen, Lgr 11. Vidare är syftet med denna studie att undersöka i vilken utsträckning livsfrågor behandlas i de utvalda läromedlen och vilka typer av livsfrågor som behandlas i dessa. Genom att genomföra en läromedelsanalys utifrån en kvalitativ innehållsanalys undersöktes tre olika läromedel inom religionskunskap som idag finns på marknaden. Studiens resultat visar att de läromedel som idag finns tillgängliga inom religionskunskap för årskurs 4–6 till stora delar har ett innehåll som motsvarar det centrala innehållet i ämnets kursplan, men att de ställer höga krav på de undervisande lärarnas religionsdidaktiska kompentens när det kommer till att finna och välja ut material som komplement till undervisningen inom livsfrågor. Vidare visar även studiens resultat att valet av läromedel ger elever och lärare olika förutsättningar att arbeta med livsfrågor. Dessutom tar läromedlen upp olika typer av livsfrågor ur mycket skilda perspektiv. / The purpose of this study is to investigate which possibilities teaching materials in religious education give teachers to teach about life issues in accordance to the curriculum, Lgr 11. Furthermore, the purpose of this study is to investigate to what extent life issues are addressed in the selected teaching materials and what types of life issues that are addressed in these. By conducting an analysis of teaching material based on a qualitative content analysis, three different teaching material in the field of religious education were examined. The study's results show that the teaching materials that currently are available in religious education for grades 4–6 largely have the central content written in the subject's syllabus, but that they place high demands on the teachers' religious didactic competences when it comes to finding and choosing material as a complement while working with life issues. Furthermore, the study's results also show that the choice of teaching material gives students and teachers different conditions for working with life issues and that these teaching materials also address different types of life issues from very different perspectives.

Studien är gjord inom området religionsdidaktik med inriktning mot grundskolans årskurs 4 – 6. Det saknas forskning som är gjord i en svensk kontext på mellanstadiet, vilket motiverar studien. Det har gjorts liknande undersökningar i andra länder, varför det också blir intressant att undersöka hur det ser ut i ett svenskt skolsammanhang på mellanstadiet. Syftet med studien är att undersöka om och i så fall hur religionskunskapslärare i årskurs 4 – 6 i en svensk kommun använder sina elever som lärande resurser i religionskunskapsämnet. Frågeställningen handlar främst om hur lärare arbetar med att inkludera elevernas religiösa erfarenheter i undervisningen. Studien består av ett resultat baserat på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex olika lärare på tre olika skolor i Gislaveds kommun. En hermeneutisk ansats har använts för att tolka resultatet vilket innebär att min förförståelse och erfarenhet har spelat roll. Alla lärare använder elevers religiösa erfarenheter i undervisningen. Dock varierar det hur lärarna resonerar kring detta och hur de använder dessa. Det är olika hur lärarna tänker när det gäller att be eleverna om tillåtelse att ställa frågor till dem under undervisningen. Alla lärare är överens om att undervisningen berikas av att bjuda in eleverna att dela med sig av sina erfarenheter. ”Det blir mer på riktigt”, som en av lärarna säger. Sammanfattningsvis är det viktigt att känna eleverna. / The study is made within the area of Religious Education didactics with its focus on compul-sory school for children in years 4 – 6. There is much research missing made within a Swedish context in those classes mentioned, which motivates the study. There have been made a few similar studies in other countries, why it is also interesting to see results from a Swedish school context for school years 4 – 6. The purpose of this study is to look into if and in that case how, Religious Education teachers in school years 4 – 6 in a Swedish municipality use their pupils as learning resources in the Religious Education subject. The questions at issue are mainly about how teachers work to include pupils’ religious experiences in the teaching. The study consists of a result based on qualitative semi-structured interviews with six different teachers in three different schools in Gislaveds kommun. A hermeneutic approach has been used to interpret the results which means that my preunderstanding and experience has played a part in the interpretation of the results. Every teacher in the study uses pupils’ religious experiences in their teaching. However, it varies how they reason about the phenomena and how they use it. It is different how the teach-ers think when it comes to ask the pupils about their permission to be asked questions during the class. All the teachers agree that the teaching is enriched by inviting the pupils to share their experiences. “It gets more real”, as one of the teachers said. To sum up, it is important to know the pupils.

Denna uppsats undersöker i vilken utsträckning tidigare gymnasieelever upplever att religionsundervisningen i den svenska gymnasieskolan har varit förberedande för ett liv i samhället efter avslutade studier. Vidare undersöker uppsatsen även tidigare gymnasieelevers upplevelser av religionsundervisningen som betydelsefull och bristfällig. För att erhålla ett resultat har fyra semistrukturerade intervjuer med tidigare gymnasieelever som läst religionskunskap 1 & 2 utefter Gy 11 gjorts. För att visa på i vilken utsträckning religionsundervisningen har varit förberedande för informanterna har insamlat material analyserats utifrån en flerdimensionell utbildningsfilosofisk karta vilken anger hur lärarens spektrum av urval och innehåll är inordnat i flera spänningsfält av huruvida undervisningen ska syfta till att förvalta en tradition, ett kulturarv, eller om den istället ska syfta framåt och förbereda för framtiden. Undersökningen visar att religionsundervisningen i stor utsträckning har varit förberedande för ett liv i samhället efter avslutade studier för informanterna och att det innehåll och de undervisningsmetoder som informanterna upplevde vara bristfälliga i hög grad går att koppla till en åstundan efter en undervisning där diskussion, samtal, projekt- och temaarbeten, konfliktfyllda frågor, grupparbeten och problemlösning är centrala aktiviteter. Vidare visade undersökningen på en åstundan efter problembaserad, reflekterande, samtidsrelevant och problemlösande undervisning där elevernas erfarenheter och intressen är i fokus.

Uppsatsen är en kvalitativ analys av fyra lärares, som undervisar i religionskunskap på gymnasiet, uppfattningar och åsikter av att undervisa med digitala medier och verktyg i undervisningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka digitala medier och verktyg som används av fyra gymnasielärare, som arbetar på två olika skolor i samma kommun, i deras undervisning i religionskunskap. Uppsatsen ska ge svar på vilket sätt som de digitala verktygen används i lärarnas undervisning. Även hur deras uppfattning är om digitala medier och verktyg i undervisningen samt hur de anser att det mottas av eleverna. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är; ”Vilka digitala medier och digitala verktyg använder sig fyra gymnasielärare, på två olika skolor, av i skolan och i undervisningen i religionskunskap?”, ”På vilket sätt använder sig gymnasielärarna av digitala medier och digitala verktyg i undervisningen i religionskunskap?” samt ” Vilken uppfattning har gymnasielärarna om användningen av digitala verktyg i undervisningen i religionskunskap, samt hur de upplever att eleverna har för uppfattning om digitala verktyg i undervisningen?” Metoden som används är kvalitativa intervjuer. Empirin analyseras med hjälp av Frida Monséns undervisningsmodell samt Karin Nygårds tre kompetensområdena inom digital kompetens. Resultatet är att lärarna använder sig av digitala medier och verktyg i sin undervisningen men vilka de använder skiljer sig mellan lärare och mellan skolorna. De använder sig av bla. av Digilär, MTM, UR, SLI, olika presentationsverktyg, digitala quiz och prov m.m. Ett annat resultat är att uppfattningen om digitala medier och verktyg i undervisningen är generellt väldigt positiv. Lärarna anser att det är smidigare än tidigare att genom digitala medier att få fram information, lekitonsplaneringar och tillgången till t.ex. filmer.

<p>Jag har i denna uppsats försökt med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning ge en bild av högstadieelevers attityd till religionsämnet. Enkäten innehåller 14 strukturerade (med fasta svarsalternativ) attitydfrågor kopp-lade till religionskunskap. Uppsatsen innehåller dessutom en översiktlig presentation av religionsämnets ut-veckling under 1900-talet samt en kort genomgång av några böcker och uppsatser som skrivits om elevers at-tityd till religion och religionsämnet. Elevernas svarsresultat visar att religionsämnet inte anses som viktigt. Yngre elever och främst pojkarhar gene-rellt en mer negativ attityd till såväl religionskunskap som religion. Religionskunskap uppfattas av många ele-ver som ett ämne vilket handlar mer om andra människor än om dem själva.</p>

<p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka de kunskaper eleverna i år 6 har om de bibliska berättelserna. Undersökningen genomfördes i form av en enkätundersökning. Resultatet visar att eleverna har hört berättelserna, men kunskaperna är på många håll bristfälliga. I detta arbete betonar jag också vikten av att Bibelns berättelser får utrymme i undervisningen. De är en del av vårt kulturarv, och de förmedlar också de fostransmål som står i Lpo 94.</p>