I religionskunskapsämnet är det olika områden som ska behandlas och ett utav dessa områden är etik. Denna uppsats vill undersöka hur olika läromedel för kursen Religionskunskap 1 tar upp innehållet i etiken samt hur religioner och andra livsåskådningar kopplas till etiken. Undersökningen har med hjälp av en innehållslig idéanalys granskat fyra läromedel som används i undervisningen. Kunskapskraven i skolans styrdokument för kursen Religionskunskap 1 har även granskats för att se hur dessa läromedel förhåller sig till denna. Analysen i uppsatsen består utav fyra relevanta begrepp för att kunna analysera materialet. I denna läromedelsanalys inkluderas både fysiska läromedel och digitala läromedel. Av den anledningen kommer en jämförelse att göras mellan dessa läromedel där både läroböckerna jämförs med varandra och de digitala läromedlen med varandra. Slutligen kommer även läroböckerna att jämföras med de digitala läromedlen för att se skillnader och likheter. Det fanns skillnader både mellan läroböckerna och de digitala läromedlen men det går även utifrån undersökningen att säga att det finns skillnader och likheter mellan fysiska och digitala läromedel. Undersökningen visade även vilket innehåll etiken i religionskunskapsämnet tar upp. Dessutom visade dessa läromedel att religioner och andra livsåskådningar kopplas till etiken på olika vis men att det även finns områden i etiken där religioner och livsåskådningar inte kopplas in till etiken.

Syftet med studien är att utifrån normkritisk pedagogik analysera bildmaterialet i religionsläromedel för gymnasieskolan i kapitel för judendom respektive kristendom. Fyra läromedel granskas utifrån deras framställning av heteronormativitet, vithetsnormativitet och funktionsfullkomlighetsnormativitet. De granskas med hjälp av semiotikens begrepp denotation och konnotation. Ett vidare syfte är att jämföra skillnaderna mellan religionernas bildmaterial. Resultatet visar att samtliga läromedel förmedlar heteronormativitet, vithetsnormativitet och funktionsfullkomlighetsnormativitet. I jämförelsen framgår det att kristendomens bildmaterial förmedlar en större variation inom samtliga normer. Slutsatsen är att vissa grupper näst intill osynliggörs i bildmaterialet på grund av avsaknaden av representationer, som de utanför funktionsfullkomlighetsnormen och delar av HBTQI+.

Denna studie syftar till att analysera tre läroböcker för årskurs 4–6 med utgång i Jacksons tolkande ansats för att se hur islam framställs i svenska läromedel samt hur väl det centrala innehållet i den nya läroplanen LGR 22 för årskurs 4–6 uppfylls. En jämförelse av de analyserade läroböckerna genomförs även. Studien använder sig av Robert Jacksons tolkande ansats för att svara på forskningsfrågorna. Studien utgår ifrån tre huvudbegrepp i denna teori: religiös tradition, gruppnivå och individnivå. Dessa begrepp används för att identifiera hur väl islam representeras i varje lärobok. Metoderna som använts är en kvalitativ innehållsanalys och en kvalitativ komparativ metod.   Resultatet visar att samtliga tre läroböcker inkluderar de delar av det centrala innehållet som använts i analysen. Dock har läroböckerna en väldigt översiktlig karaktär och representerar inte islam lika väl på en gruppnivå. På individnivå representerar vissa läroböcker islam väl genom intervjuer med individuella muslimska barn. Studien visar att det finns många likheter mellan läroböckerna men de har också skilda tillvägagångssätt. Man ser tydliga paralleller mellan tidigare forskning och studiens resultat, främst hur representationen av islam har brister. Exempelvis att islam representeras som en helhet i stället för en religion med många riktningar och individuella tolkningar. Detta kan leda till att stereotyper och felaktiga bilder av muslimer uppstår i läroböckerna.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka livsfrågor som kan tematiseras i fantasylitteratur och hur dessa kan användas i religionsundervisning. En kvalitativ innehållsanalys av fantasyromanerna De utstötta och Glastronen har utförts. Uppsatsen har inte haft för syfte att utgå ifrån Skolverkets skrivningar men de är ändå av viss relevans för att förstå livsfrågornas del i undervisningen. De teorier som använts för att analysera och tolka resultatet relaterar livsfrågorna och tematiseringen till undervisning och litteraturläsning för att kunna tolka fantasylitteraturens användbarhet i just undervisningssyfte. Resultatet visar att fantasylitteratur innehåller en hel del livsfrågor som alla går att tematisera under ett visst huvudtema. Genom den tidigare forskning som presenterats har fantasylitteraturens användbarhet i undervisning om livsfrågor visat sig ha stor potential.

I litteraturstudien analyserades tre vetenskapliga artiklar vilka undersökt ungdomar i åldrarna 13-19 år. De två första artiklarna undersökte ungdomars definition av samt relation till religion medan den tredje undersökte motivation hos ungdomar. Syftet med studien är att öka förståelsen för ungdomars inre motivation till religionskunskap i ett sekulariserat samhälle. En ökad förståelse anstas kunna bidra till bättre anpassad undervisning för målgruppen.

Denna kunskapsöversikt syftar till att skapa en överblick över vad som kännetecknar forskning om kooperativt lärande inom religionskunskap internationellt samt hur kooperativt lärande kan bidra till svensk religionskunskap i ett pluralistiskt samhälle. De behandlade frågeställningarna är: Vad kännetecknar forskning om kooperativt lärande i religionskunskapen? Hur används kooperativt lärande i religionskunskapen? På vilket sätt kan tillämpningen av kooperativt lärande i religionskunskapen bidra till det pluralistiska samhället vi befinner oss i idag? För att besvara dessa frågeställningar genomfördes en systematisk litteraturstudie i ERIC ProQuest och Primo-databaserna, där 11 vetenskapliga artiklar kartlades och analyserades. Resultaten från kunskapsöversikten indikerar att kooperativt lärande, genom metoder som delade diskussioner och gruppsamarbete positivt påverkar och främjar religionskunskapen inom ett pluralistiskt samhälle. Trots vissa hinder som särskilt relaterar till elevers preferenser visar resultaten att kooperativt lärande har en övergripande positiv inverkan. De analyserade artiklarnas resultat framställdes främst genom både kvalitativa och kvantitativa metoder (Mixed Method Research). Sammanfattningsvis understryker denna kunskapsöversikt potentialen hos kooperativt lärande att stödja och berika religionskunskapen i en värld kännetecknad av mångfald och pluralism.

This essay examines five short Swedish videos, produced by Binogi, used in religious education to explore the view of humanity (“människosyn”) in the five so called worldreligions (Christianity, Judaism, Islam, Hinduism and Buddhism). The study looks at what narrative about “us" and "them” exist, and how “our” and “their” ideas of gender, culture and religiosity are portrayed. Furthermore, a discourse analysis is made of the material analyzing to what degree these depictions reflect an orientalist discourse.

This thesis investigates the strategies junior high school teachers in religious education in southern Sweden use to counteract ethnocentrism in the classroom. It is accomplished by analysing semi-structured interviews with five teachers, using the didactic theory and threshold concept theory to delineate the strategies employed by the teachers. The empirical data allows me to establish that the teachers encounter ethnocentrism and see it as their mission to counteract it. I analyse these findings through the lens of didactic theory, more specifically aspects from the threshold concept theory. In conclusion, this study suggests that ethnocentrism is a problem in the classroom, and teachers work actively to counteract ethnocentrism as they consider it their mission because the students must learn to respect and understand other people. Additionally, teachers' strategies can be compared to the threshold concept theory, and therefore, one can argue that this concept can applied by teachers to educate students about ethnocentrism.

In this study I have used action research to analyse my own teaching in religious studies in two classes from upper secondary school. The study is based on seminars where students discuss the meaning of life. The purpose is to investigate whether conversations of that kind can be used as a basis for assessment, or whether they can be motivated in another way. Previous research shows that the objective religious didactics tends to create a distance between the students and the religions they study, and that a secular discourse can often be discerned in many Swedish classrooms. Intercultural religious didactics has an inclusive ambition and the aim is to create both understanding and tolerance for religious expressions. In my study, I see that it is difficult to combine conversations about one's own understanding of life with the knowledge requirements, on the other hand, there are other goals that could motivate such conversations though. The reliability of the study is characterized by the fact that the result is a consequence of my professional skills and the relationship between me and the students.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka elevers inställning och intresse för ämnet religionskunskap samt om de anser ämnet som relevant i dagens sekulariserade, mångkulturella samhälle. De tre huvudfrågor vilka jag utgick från var dels att se vilka mål kursplanen ställer upp för ämnet religionskunskap och hur eleverna uppfattar dess syfte, dels om elevernas religiösa eller icke-religiösa bakgrund hade någon betydelse för hur de uppfattar ämnet samt om undervisningen förmår att engagera eleverna till ett aktivt deltagande under lektionerna. För att finna svar till dessa frågor använde jag mig av flertalet mindre frågeställningar.  I bakgrunden beskriver jag den allmänna inställningen och uppfattningen till religion, kristendom och troende som norm svensken har och till viss del vad det kan bero på. Jag lyfter fram några didaktiska frågeställningar och metoder från religionsdidaktiker. I bakgrunden redogörs även för kursplanens, Gy 11, syfte med ämnet religionskunskap, dels vad läraren bör arbeta med och dels vilka kunskaper eleven ska ha förvärvat efter avslutad kurs. För att få en uppfattning av elevernas inställning utfördes en enkätundersökning där de frågor eleverna svarade på anknöt till uppsatsens syfte. Resultatet visar på en positiv bild där eleverna finner religionsämnet som intressant, viktigt och relevant då ämnet behandlar frågor som rör identitet, etik och moral vilka ses av eleverna ge en förståelse för andra människor och andra kulturer än den egna.