Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ett antal religionspedagoger har anpassat sin didaktik i samband med religionsämnets utveckling. Vi ville även reflektera över hur ämnet skulle kunna se ut i framtiden. Vår undersökning visar att lärarnas didaktiska arbetssätt i allra högsta grad har påverkats av de förändringar som skett inom ämnet. Den främsta förändringen är enligt våra respondenter, och även bekräftat av vår läromedelsanalys, kristendomens allt minskande dominans. Detta har i sin tur lämnat utrymme till de andra religionerna samt etik och livskunskap. Objektivitetens, allsidighetens och saklighetens inträde i läroplaner och styrdokumentet är också något som påverkat ämnet och våra respondenters hantering av ämnet. Inför framtiden tror merparten av våra respondenter att etik och livsfrågor kommer få större utrymmen i undervisningen och att man kommer arbeta mer efter aktuella händelser och mindre efter läromedel.

Syftet med föreliggande studie är att ge en bild av hur några pedagoger integrerar musik och drama i religionskunskapsundervisningen samt hur några elever i grundskolans tidigare år upplever detta arbetssätt. Undersökningen ger dessutom en uppfattning om hur arbetsmetoden påverkar undervisningen i religionskunskap. Resultatet har vi fått fram genom intervjuer, enskilt och i grupp, samt observationer. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att både pedagoger och elever ställer sig positiva till att integrera musik och drama i religionskunskapsundervisningen. Dock är brist på ett bra material för metoden ett hinder för att denna skall tillämpas i praktiken. / Music and drama as pedagogical instrumentin the teaching of religion

Uppsatsens syfte är att ta reda på hur man kan arbeta med HBT- frågor i religionsundervisningen. Jag vill dessutom ta reda på religionslärares inställning och erfarenheter till arbete med HBT- frågor. Resultaten kommer att baserad på intervjuer som gjorts med fyra religionslärare på två olika skolor. Det är tänkt att intervjusvaren ska hjälpa mig som blivande religionslärare att arbeta med HBT- frågor i min undervisning.

Examensarbetet handlar om texter och textanvändning i Religionskunskap 1 på gymnasiet. Vilka texter används och hur används de? Utifrån en kvalitativ metod besvarar jag frågorna genom att dels analysera två läromedel i ämnet – Religionskunskap för gymnasiet. Kurs 1. samt Söka svar: religionskunskap kurs 1 & 2 – dels intervjuar jag två lärare om deras användning av texter i undervisningen. Undersökningen visar på skilda resultat mellan läroböckerna. Texterna i Religionskunskap för gymnasiet. Kurs 1. handlar enbart om urkunder och dessa finns främst i kapitlens avslutande elevuppgifter och diskussionsfrågor. Utdrag från eller hänvisningar till andra urkunder än Bibeln och Koranen finns inte i läroboken, ej heller till någon annan genre. I Söka svar: religionskunskap kurs 1 & 2 finns flera exempel på hur författarna citerat och använt texter från olika genrer och kulturer. Förutom utdrag från romaner finns även dikter, tidningsartiklar, krönikor, debattartiklar och urkunder från samtliga religioner i läroboken. Textmaterialet återfinns främst i kapitlen om sekulära livsåskådningar och etik. I lärarintervjuerna framkom att de använder texter av olika slag i undervisningen. Även om lärarna har tillgång till relativt nya läroböcker så läses dessa sällan på lektionerna. I stället återfinns texter som debattartiklar och tidningsartiklar om aktuella samhällsfrågor i bådas undervisning. Informanten ”Anders” använder gärna låttexter och vetenskapliga artiklar medan ”Eva” använder textmaterial och statistik från internet. Vad gäller urkunder använder lärarna dessa texter främst för att visa på olika tolkningstraditioner. I diskussionen framhålls vikten av att lärare breddar sitt perspektiv på vilket textmaterial som kan användas i undervisningen, vilket är viktigt då religionskunskapen bland annat ska behandla hur religion tar sig uttryck för människor och grupper i vår samtid. Även vikten av att välja ”rätt läromedel” och att arbeta språkutvecklande med texter nämns i detta avsnitt.

Syftet med denna utbildningsrapport har varit att analysera de läroböcker inom religion som de tre läroboksförlagen Bonnier utbildning, Gleerups och Liber, erbjuder för den svenska skolan. Min avsikt har varit att se om dessa är anpassade för hur den rådande kursplanen för religion(Lpo 94) lyfter fram vissa delar inom områdena Livsfrågor och livstolkning, Etik samt Tro och tradition. För att nå ett resultat har jag använt mig av textanalys och utvecklat en modell som jag sedan följt för att i slutändan se i vilken grad som läroböckerna uppfyller detta.

Lärarens främsta uppdrag är att förverkliga de mål som finns för skolan vilka formellt uttryckts i läroplaner och kursplaner. Vi har i detta arbete problematiserat denna process utifrån exemplet religionskunskap och diskuterat didaktikseringen av läroplaner och kursplaner mer allmänt. Genom analys av kursplanen i religionskunskap för grundskolan fann vi att ämnet hade syftena; personlig utveckling, medborgarfostran i den svenska skolans värdegrund, tolerans(skapande) och samhällskunskap. Vi har genom analys av ämnesdidaktiska texter sedan sökt svar på vilka problematiker och möjligheter som finns i förverkligandet av dessa syften. Resultatet av dessa undersökningar gjorde att våra kunskaper om ämnet fördjupades samtidigt som vi insåg att vägen dit varit lika intressant. Våra frågeställningar hade ingen självklar teoretisk utgångspunkt utan vi har sökt stöd inom olika områden som läroplansteori, didaktikteori och hermeneutik. Utifrån detta arbetssätt har vi diskuterat hur en mer specifik teori om didaktiseringen av läroplaner kan se ut. Vi har i denna diskussion utgått från begreppet ”Det didaktiska filtret” som hjälpt oss att systematisera våra tankar och fundera kring området, vilket resulterade i en modell med samma namn. Här vill vi rikta ett tack till Josefin Franzén för den grafiska utformningen av ”Det didaktiska filtret”.

Studien syftar till att undersöka lärares attityder till den nya kursplanen (lgr11) utifrån sexualitet som centralt innehåll för att på så sätt synliggöra möjligheter och svårigheter för lärarna. Utgångspunkten är de nya skrivningarna om sexualitet i kursplanen för religionsämnet där en del av det centrala innehållet ska vara att behandla hur olika religioner och religiösa riktningar ser på frågor som rör sexualitet. Genom teori och tidigare studier om undervisning om sex och samlevnad i skolan har en intervjuguide utformats och fem lärare i religionskunskap på högstadiet har vid intervju fått delge sina tankar och åsikter om den nya kursplanen utifrån sina egna erfarenheter. Resultatet visar att lärarna är positiva till att undervisa om sexualitet i religionsämnet då de ser ett stort behov från eleverna att få samtala kring detta i skolan med någon vuxen på grund av att eleverna ständigt möter sexualitet i olika former i dagens samhälle. Genom de tydliga formuleringarna i den nya kursplanen känner lärarna att de lättare kan motivera sin undervisning för elever, föräldrar och kollegor. Lärarna ser även stora möjligheter genom kursplanen att i större utsträckning jobba ämnesövergripande än vad de har gjort utifrån lpo94. Men lärarna ser även en del svårigheter med den nya kursplanen. Sexualitet ska behandlas utifrån religionernas syn och lärarna upplever detta som en didaktisk svårighet då religioner är heterogena i sin syn. Lärarna ser även svårigheter med elever och föräldrar med religiösa och kulturella bakgrunder där samtal om sexualitet inte är accepterat.

Syftet med den här uppsatsen har varit att arbeta fram ett upplägg för hur man kan arbeta tvärvetenskapligt mellan biologi A och religionskunskap A. Vårt mål har inte varit att tvinga fram ett samarbete mellan de båda kurserna, istället har vi utgått ifrån tanken att tvärvetenskapligt arbete enbart är gynnsamt då det finns naturliga överlappningar mellan ämnena. Med hjälp av en ingående litteraturstudie har vi samlat in fakta på vilken vi baserar vårt kursupplägg. I kursupplägget visar vi på hur ett samarbete skulle kunna gå till när man i biologi behandlar genetik och evolution och i religionskunskap behandlar etik och moral samt de fem världsreligionerna. Vi fann att stora delar av kursmålen för de båda kurserna uppfylls av vårt tänkta upplägg, trots att upplägget inte sträcker sig över hela kurserna. Samtidigt uppfylls också kraven från övriga styrdokument såsom Lpf 94. Vi tror att ett samarbete mellan lärarna, och en tvärvetenskaplig grundsyn på ämnen, ökar elevernas möjligheter att lära sig, inse relevansen i kunskapen och kunna skapa sig en klarare helhetsbild över hur världen hänger ihop. / The purpose of this thesis has been to create an outline for how you can work interdisciplinary between the courses biology A and religion A. Our aim has not been to force a collaboration between the courses. Instead we started out with the idea that interdisciplinary work will only be fruitful when there is a natural overlap between the two discourses. By doing an extensive literature search we have gathered facts upon which we base our outline for the courses. In the outline we give an example of how the interdisciplinary work could be achieved when working with the topics genetics and evolution in biology and ethics & morale and the worlds big religions in religion. We discovered that, even though we didn’t strive for it, we were able to fulfil large parts of the course goals for both biology A and religion A, despite the fact that our outline does not cover the entire courses. We believe that cooperation between teachers, and an interdisciplinary underlying outlook on the different subjects, will enhance the students probabilities to learn, to see the relevance of what they are studying and to form a sharper picture of how the world is woven together.

I Läroplan för grundsärskolan 2011 har stor förändring skett i förhållande till föregående kursplaner som innehåller religionskunskap. Från att fokus till stor del enbart kretsat kring livsfrågor har studier kring specifika religioner återigen tagit plats i styrdokumenten. Denna studie undersöker hur man inom grundsärskolan arbetar med religionsundervisning, och i hur stor utsträckning eleverna har möjlighet att ta till sig den. Undersökningen har utförts med hjälp av kvalitativ data i form av intervjuer och vägs emot Edwin Cox krav på förmågor som förutsätter religionsstudier. Studien visar på att religionsstudier behöver konkretiseras för att möta de behov elever i grundsärskolan har. Förslag ges hur religionsundervisning i grundsärskolan kan utvecklas och slutligen efterfrågas ett mer utförligt underlag till kursplanerna i Lgr 11. / The 2011 Swedish curriculum for special education (Lgr 11) has undergone major changes in comparison to its predecessor regarding the course syllabuses that include religious studies. Focus has shifted from questions of life and existential questions to a more mixed subject matter that also include studies on the subject of specific religions. This study examine how religious education is handled within special education, and in what capacity the students have the ability to take in religious education. The study has been performed using qualitative data derived from interviews, and is weighed against Edwin Cox´s classification of which “senses” that are demanded for religious studies. The study shows that religious studies have to be tangible to meet the needs that pupils within special education-schools has. Suggestions are given on how religious studies within special education can evolve, and as a final note a request is made regarding a more extensive commentary for the syllabuses in Lgr 11.

The aim of this study is to investigate students’ attitudes towards the subject religious education at upper secondary school. In Sweden, the subject of religious education is a compulsory subject at upper secondary school and something that has always been debated and questioned. In the formulation of the problem, it is highlighted that with the help of exploring which attitudes are outstanding, this can help teachers as future teachers in knowledge about the climate in different classrooms and student groups. In the study, a quantitative method was used, and a survey was carried out. A total of 397 students participated, distributed over 6 counties in southern Sweden. Most students were in year 3 and on a college preparatory program or on a vocational training program. The responses from the survey and the various variables were in turn connected with theoretical points such as the socialization theory and the secularization theory as well as previous research in the field. The results show that statistically, it can be assumed that the students have positive general attitudes towards the subject of religious knowledge. Furthermore, it can be assumed that the student groups “believing” and “college preparatory” have a more positive attitude towards the subject of religious knowledge in comparison with the student groups “non-believing” and “vocational training”. The result means that there are big differences in students’ attitudes, and this creates different climates in the classrooms that you as a teacher of the subject will have to deal with.