Denna studies syfte är att undersöka vilka attityder som verksamma religionslärare möter i undervisningen, samt hur läraren arbetar didaktiskt med att bemöta dessa attityder. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer som ett tillvägagångssätt för allt insamling av material. Våra kvalitativa intervjuer genomfördes via det digitala verktyget Zoom, på sex verksamma religionslärare från olika skolverksamheter i Skåne län. Skärminspelning användes under intervjuerna, detta för att kunna återblicka lärarnas svar, för att i efterhand kunna analyseras och tolkas. Vi har genom uppsatsen kunnat fastställa att lärarna möter negativa och positiva attityder gentemot religionsundervisningen. Resultatet av vår undersökning har visat att det finns en tydlig skillnad i elevens attityd, beroende på ifall eleven är religiös eller ickereligiös. Resultatet visar att elever med en religiös bakgrund, uppvisar en allt mer positiv inställning, jämförelse med en ickereligiös elev. Utifrån vår analys har vi även konstaterat att elever med en lägre grad av förståelse för ämnets syfte och ändamål, tenderar att ha en negativ inställning gentemot ämnet.  Vi har genom undersökningen kunnat påvisa didaktiska verktyg som lärarna använder för att motivera och intressera ämnet för eleverna. Ett didaktiskt verktyg för att väcka intresse, och förmedla information och förståelse om ämnet till eleven är genom filmklipp. Genom att använda sig utav filmklipp som ett didaktiskt verktyg kan eleverna skapa djupare förståelse, inblick och respekt gentemot andra kulturer. Resultatet av studien visar att det är väsentligt att framtida forskning undersöker hur elevers attityder till religionskunskap i skolan påverkas av att eleverna har en ickereligiös bakgrund respektive religiös bakgrund.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att analysera hur olika multimodala metoder påverkarelevers lärande inom religionskunskapsämnet. Vi har även för avsikt att med denna översiktinspirera lärare att använda, samt reflektera över, multimodala metoder i den egnaundervisningen. Vi har utifrån frågeställningen: Hur kan lärares användning av multimodalametoder påverka gymnasieelevers lärande i religionskunskapsämnet? sökt och analyserat för ämnetrelevanta studier. Det resultat vi sammanställt representerar multimodala metoder i ett vidareperspektiv. Multimodal forskning med fokus specifikt på religionskunskap ochgymnasiestudenter är nästintill obefintlig, eller för oss svårfunnen. Vi har trots allt funnetresultat som bevisar att multimodalitet bidrar till elevernas meningsskapande, stärkaelevernas språkutveckling och stimulera deras förhållande till världen, förstärker för elevermed diverse svårigheter, öka förståelse och respekt för en okänd religion. Vi kan se attmultimodala metoder lyfts i positiva ordalag i samtliga studier, även om ett fåtal negativaaspekter kan urskiljas. Exempelvis, noggrann planering behövs för att multimodala metoderska vara funktionell. Vår slutsats är att multimodala metoder med fördel kan användas inomreligionskunskap som en positiv faktor för lärande. Vi ser samtidigt ett behov av fortsattforskning, tydligare riktad mot religionskunskap och de senare årskurserna, för att få en mernyanserad och tydlig bild av multimodala metoders effekter på lärande.

Inom svensk skola har under de senaste decennierna mer plats givits åt att uppmärksamma den miljöförstöring som numera ständigt omger oss. Många forskare menar att denna problematik verkar starkt under människans etiska förhållande gentemot oss själva och naturen. Syftet med denna studie är att få en inblick i hur religionskunskapslärare på gymnasiet arbetar med miljö-frågor i sin undervisning, med bakgrund av att ämnet trots allt har ett åtagande om etisk utbild-ning. Det resultat som framkommer riktas främst mot andra religionskunskapslärare, men också till den som finner miljöfrågor av intresse. Ur de intervjuer som utgör studiens grund kan utläsas att religionskunskapslärare upplever svårigheter med att knyta området till sin undervisning trots att läroplanen förespråkar att ett miljöperspektiv bör genomsyra all utbildning inom skolan. En lösning på detta finner lärarna i att låta särskilda aspekter av miljön närvara som delar i andra arbetsområden. Detta kan innebära att belysa etiska teorier och modeller med miljöetik som diskussionsämne, eller att väva in naturreligioner när det är nya religiösa rörelser som står på agendan. Stora delar av vad lärarna tar upp om miljön finner också stöd i begrepp och arbetssätt som förespråkas av forskare inom miljö- och klimatdidaktik. Avslutningsvis lyfts hur studien bidrar med ett begränsat perspektiv på förhållandet mellan religionskunskap och miljöfrågor, och att fler studier inom området behövs för att belysa den roll ämnet kan spela för området i stort.

I detta examensarbete fokuserar vi på lärarna som undervisar i religionskunskap. Målet med arbetet är att vi skall få en större förståelse för hur lärarna arbetar med inkludering samt att vi skall motivera fler lärare till att arbeta med inkludering i undervisningen. Anledningen till detta är att det finns flera fördelar, bland annat att eleverna känner sig delaktiga i sin skolgång vilket resulterar i god relation mellan lärare och elev samt elev och elev, på så vis kommer även ens skolresultat att öka. Följande examensarbete kommer att baseras på en kvalitativ studie, i form av intervjuer med fem ämneslärare. Studien har även sin grund i fenomenologi som vetenskapsteori som framför allt intresserar sig för upplevelser av mänskliga subjekt. Hur kan man arbeta med inkludering i religionskunskapsundervisningen och vilka effekter har det? Vad tycker lärarna om att arbeta i ett inkluderande klassrum och hur påverkar det eleverna? Hur kan man på bästa möjliga sätt få eleverna delaktiga i undervisningen? En metod vi kommer att synliggöra är bland annat elevberättelser som handlar om att stärka eleverna identitet men även skapa förståelse för andra berättelser. Vi vill undersöka fördelarna och nackdelarna med denna metod utifrån lärarnas erfarenheter. Att synliggöra andra metoder anser vi även vara väsentligt för att få en större förståelse i lärarnas arbete kring inkludering. Studien visar på att lärarna inledningsvis hade skilda tolkningar på begreppet inkludering. Däremot var det uppenbart att lärarna hade liknande tankar och tolkningar under intervjuernas gång. Alla lärare var inte bekanta med begreppet elevberättelser, däremot var lärarna som inte hade hört talas om metoden tidigare positivt inställda till att använda sig av elevberättelser i deras framtida undervisning. Å andra sidan poängterar samtliga vikten av att känna sina elever och ha en god relation för att använda denna metod eftersom religion anses vara känsligt ämne enligt lärarna. Att arbeta med inkludering är inget som prioriteras av ledningen på ens arbetsplats. Samtliga lärare önskade att detta skulle få ett större fokus, trots att man angav tidsbrist som det största hindret.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare förstår begreppet elevinflytande, samt vilka arbetssätt de använder sig utav för att ge elever inflytande. Vidare är syftet att ta reda på vilka uppfattningar lärare har kring att elever involveras i undervisningen. Undersökningen riktar sig mot lärare som undervisar i ämnet religionskunskap. Undersökningen vilar på tre frågeställningar:  ●  Hur förstår lärare som undervisar i ämnet religion begreppet elevinflytande?  ●  Hur ser lärare på att elever involveras i undervisningen?  ●  Vilka arbetssätt använder lärare för att ge elever elevinflytande i undervisningen?  Teorin som undersökningen utgår ifrån är ett fenomenologiskt perspektiv med inslag av demokratiska, feministiska och didaktiska perspektiv på inflytande och elevdelaktighet. Resultat visar på att majoriteten av lärarna som deltog i undersökningen ställer sig positiva till att elever involveras i undervisningen. Samtidigt visar resultatet att det råder skilda uppfattningar när det kommer till hur lärare förstår begreppet elevinflytande. Vidare visar resultaten på att majoriteten av lärarna som undervisar i ämnet religion arbetar med elevinflytande på ett informellt sätt. Dessutom associerar majoriteten av lärarna begreppet elevinflytande med att elever får inflytande över examinationsformer, medan endast en lärare arbetar på ett mer formellt sätt. Dessutom visar resultatet på att faktorer som påverkar lärarens arbete med elevinflytande hänger ihop med stress, tid och mognad hos elevgruppen.

Uppsatsens syfte är att synliggöra genusaspekter i ett valt läromedel för gymnasieskolan, boken En människa, tusen världar av Robert Tuveson. Gleerups, 2015. Metoden är bildanalys ur ett genusperspektiv som identifierar och analyserar visuella representationer av kön. I studiens avgränsning ingår endast bilder från de fem världsreligionerna för att begränsa analysmaterialets omfång. Utifrån frågeställningarna analyseras visuella representationer i de valda kapitlen, för att urskilja vilka genus som förekommer och huruvida könsmaktsordningen bryts eller befästs. Tidigare forskning visar att bilder i läromedel ofta inte korrelerar med tillhörande text som det är tänkt och att det näst intill aldrig samtalas kring bilderna i läromedlen i utbildningssyfte. Bilders didaktiska syfte ifrågasätts därför av flera forskare då bilderna för det mesta inte lyckas med att vara neutrala utan befäster värderingar. Eftersom bilder består av en mängd tolkningsbara symboler som sätts samman till en helhet har W. J. T Mitchells bildtolkningsteori tillämpats som bildanalysmetod i studien. Den innebär att betydelser av bildens delar lyfts fram för helhetstolkningen och mottagarens perception av det betraktade. Mot bakgrund av detta analyserades de valda materialet och den utförda analysen visade att de olika könen representeras i lika stor utsträckning i de visuella representationerna. Däremot var bilder av män överrepresenterade i situationer som är knutna till religionsutövning och kvinnor oftast förekommer i situationer som rör hushållssysslor, omsorger och i poserande porträtt. Således befästs den rådande könsmaktsordning vilket kan ha betydelse för hur religionsutövning uppfattas och som även går emot skolans värdegrund som ska verka för jämställdhet mellan män och kvinnor.

Sveriges utveckling till ett mångkulturellt och mångreligiöst land har de senaste decennierna förändrat vilka frågor vi möter och diskuterar med varandra. Religionskunskap som ämne ska ge elever möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald. En mångfald präglat av kulturmöten där värderingar ställs mot varandra och eventuellt skapar kontroversiella frågor som vi måste lära oss att hantera. Syftet med studien är att undersöka verksamma gymnasielärares upplevelser av att arbeta med kontroversiella frågor inom religionskunskapsundervisning i form av undervisningsmetoder, positionering av deras egna åsikter samt vad som anses vara kontroversiellt i religionsklassrummet idag, och varför.För att besvara syftet användes kvalitativ intervju där fem verksamma gymnasielärare intervjuats. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av socialiseringsteori, sociokulturellt perspektiv och med hjälp av begrepp som intersektionalitet, interkulturalitet och ”vi- och dem” samt islamofobi.Resultatet visade att lärarna upplever Islam, frikyrkor och samfund, HBTQ och kön/genus och tro och vetenskap som teman för vad som anses vara kontroversiellt att tala om i religionskunskapen. Den undervisningsmetod som främst förespråkades var det öppna samtalet, där elever får fördjupade kunskaper genom att ta del av varandras perspektiv på kontroversiella frågor. Lärarnas positionering av sina åsikter i relation till arbete med kontroversiella frågor utmärks av en gränsdragning mellan privat och personligt, var denna gränsdragning går varierar mellan lärarna men de som förespråkar öppenhet menar att detta skapar en hemmiljö i klassrummet som gör det lättare för elever att diskutera kontroversiella frågor. De som gör striktare dragningar mellan privat och personligt menar att transparens med sina åsikter kan leda till att elever anpassar till läraren i rädsla om att deras betyg ska påverkas om deras åsikter skiljer sig från lärarens.

Sverige befinner sig idag i ett post-sekulärt predikament, där Svenska kyrkan och staten är formellt separerade, men är fortfarande praktiskt beroende av varandra på en del områden. Detta märks även av på invånarna, bland vilka det finns de utger sig för att vara sekulära, men ändå väljer att bland annat gå på gudstjänster, konfirmera sig i kyrkan, döper sina barn i kyrkan, gifter sig i kyrkan och använder bibliskt inspirerade uttryck. I denna studie har jag valt att intervjua fyra, enligt egna utsagor icke-troende, vuxna svenskar, om deras exponering av kristna sammanhang och bibliska berättelser i barndomen samt ifall de anser att det har påverkat dem som vuxna. Jag valde sedan att göra en narrativ analys av resultatet, för att undersöka om jag kunde finna någon koppling mellan barndomens upplevelser som de berättade samt deras identitet och värderingar som vuxna, som informanterna inte gjorde. Genom studien kan jag påvisa att det finns fall, där kristna sammanhang eller bibliska berättelser som informanterna exponerats för i barndomen, har påverkat deras värderingar och identitet upp i vuxen ålder. Studiens resultat kan inte statistiskt representera ett samhällsfenomen, men ändå visa på en trend, att om sekulära svenskar tar del av kristna sammanhang eller bibliska berättelser som barn kommer detta att påverka dem som vuxna. Jag anser att detta kan vara ett viktigt område att forska vidare på, då barn idag blir påverkade av en rad olika, religiösa inslag, både i sina dagliga möten med andra människor, i skolan och via olika medier.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om F-3-lärares relation till undervisning i ämnet religionskunskap. Forskningsfrågorna behandlas utifrån en kvalitativ ansats och den didaktiska triangeln som teoretiskt perspektiv med fokus på relationerna mellan innehåll, lärare och elev, och de didaktiska frågorna vad, hur och varför. Resultatet påvisar likheter och skillnader i lärares relation till undervisning i religionskunskap. Slutsatsen är att olika lärare fokuserar på olika kunskaper och förmågor i religionskunskap, vilket inte ger en likvärdig undervisning. Däremot använder lärare varierade arbetssätt, har en progression i arbetet, och är positiva till religionskunskap och uppfattar ämnet som viktigt.

This study explores how pupils within the religious education classroom experience conflicts as well as methods of managing them. By conducting qualitative interviews with eight different recipients from two municipalities, data has been collected that implies that religious education lessons are prone to conflict. During the interviews, several areas were identified as being sensitive and susceptible to conflicts. Areas such as insensitivity towards religion on the part of both pupils and teachers, secularized worldviews, ethnographical issues, and Islam are all among those sensitive categories. The essay also explores methods on how to manage these areas. Among these, good communication, paying attention to the conflict as well as teaching religious studies with a broad perspective are advocated by both academics and pupils alike. I am hopeful that the reader will get a greater understanding of how pupils react and think during religious education lessons while also avoiding the minefield of conflicts that exist. This should be especially interesting for those who aim to teach religious education in Swedish schools.